13 Mars 1991

Svenskkalender.se är en almanacka med viktiga svenska datum. Många vill veta nuvarande veckonummer eller vilka dagar som är röda dagar så man lättare kan planera sina resor och ledighet. Här ser du kalenderbladet för Mars 1991.

Det eftersträvas att styrelsens sammansättning är så bred som möjligt med representation från konsulter, entreprenörer, leverantörer och ledningsnätsägare. Ordförande bör representera ledningsnätsägare eller konsulter.

För personliga medlemmar gäller ovanstående regler när så är möjligt. Stor hänsyn ska dock tas till ändrade förhållanden för den enskilde personliga medlemmen.Om vid öppen votering, som inte avser val, uppstår lika röstetal skall det förslag gälla, som biträdes av ordföranden. Vid val och sluten omröstning skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.

Valnämnden skall eftersträva att ge styrelsen en sådan sammansättning, att den så allsidigt och rättvist som möjligt representerar skilda grupper och intressen inom föreningen och jämväl skilda geografiska områden inom Skandinavien.

Föreningens förvaltning och räkenskaper under verksamhetsåret skall granskas av revisor, vald för tiden till nästa årsmöte. En revisorssuppleant skall finnas. Revisorn ska ha minst 30 dagar på sig att utföra revisionen. Det åligger revisorn att överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar innan årsmötet.Extra föreningsmöte hålles då styrelsen så beslutar eller då minst 20 % av föreningens medlemmar skriftligen hemställt därom hos styrelsen. Vid extra föreningsmöte får inte andra ärenden behandlas än de som angivits i kallelsen till mötet.

Beslut fattas med acklamation eller avgöres genom votering, öppen eller, om så begärs, sluten. Vid votering bestämmes utgången utom i frågor som anges i § 17 och 18 genom enkel majoritet.Sekreteraren för protokoll vid föreningsmöten och styrelsesammanträden, ombesörjer föreningens skriftväxling och vårdar föreningens handlingar, utom värdehandlingar.

Fråga av ekonomisk natur eller om stadgeändring som inte upptagits på årsmötets föredragningslista, får endast tas upp om närvarande röstberättigade medlemmar enhälligt biträder detta.

Avgår styrelseledamot före mandattidens utgång, inträder den suppleant som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen står i tur, såsom styrelseledamot för tiden intill nästa årsmöte.

För godkännande av stadgeändringsförslag erfordras beslut av minst 2/3 av vid mötet närvarande röstberättigade medlemmar, vid två på varandra följande möten varav det första är årsmöte. Sekreteraren är ansvarig för att stadgarna vid behov finns tillgängliga för föreningens medlemmar.

TR:n (rådmannen Lawass) ogillade genom beslut d 26 febr 1991 invändningen om rättegångshinder med följande motivering: Det brott för vilket åklagaren nu yrkar ansvar är enligt TR:ns mening ej samma gärning som avses med Svea HovR:s lagakraftvunna dom d 29 juni 1990. Avvisningsyrkandet skall därför lämnas utan bifall.HD:s avgörande. Med upphävande av HovR:ns beslut om avvisning ogillar HD invändningen om rättegångshinder och visar målet åter till TR:n för erforderlig behandling.

Riksåklagaren yrkade vidare att HD omedelbart skulle förordna att T.H., om han villkorligt frigavs från pågående straffverkställighet, skulle träda i häkte.Iranske medborgaren T.H. dömdes d 30 maj 1990 av Solna TR för egenmäktighet med barn, grovt brott, till fängelse 1 år 8 mån. Gärningen bestod i att T.H. under tiden efter d 6 jan 1989 obehörigen skilt sina barn L., född år 1983, och G., född år 1984, från deras moder och vårdnadshavare S.K. i Solna genom att, efter umgänge med barnen, underlåta att återlämna dem till vårdnadshavaren och i stället föra dem till Iran. Föredraganden, RevSekr Eriksson, föreslog i betänkande följande beslut: Den som obehörigen skiljer ett barn under 15 år från någon som har vårdnaden om barnet gör sig skyldig till egenmäktighet med barn. Detta gäller såväl den som tar barnet till sig som den som efter besök av barnet håller det kvar under sådana former att man kan tala om att barnet skilts från vårdnadshavaren. Det senare fallet, varom här är fråga, innefattar ett vidmakthållande av ett tillstånd och därmed en utsträckning i tiden som konstituerar gärningen. Med andra ord är det nödvändigt att ange den tidsperiod under vilken undanhållandet av barnet skett för att ge gärningen en identitet. Undanhållande under olika tidsperioder är sålunda olika gärningar. T.H. läggs till last att han underlåtit att vidtaga någon som helst möjlig åtgärd för att återföra barnen till vårdnadshavaren, ett s k oäkta underlåtenhetsbrott. Beträffande sådana är svensk rätts ståndpunkt i fråga om olika gärningar som utgör ett brott att mellankommande åtal och dom ej utgör hinder för nytt åtal avseende tid efter den första domen. TR:ns av HovR:n fastställda dom meddelades d 30 maj 1990. Nu aktuellt åtal avser tiden därefter. I enlighet med vad som anförts utgör domen inte rättegångshinder och riksåklagarens talan skall bifallas. Genom en stämningsansökan d 22 febr 1991 väckte allmän åklagare åtal vid Solna TR mot T.H. för egenmäktighet med barn, grovt brott. I gärningsbeskrivningen anförde åklagaren – efter att ha redogjort för den tidigare lagföringen och upplyst att barnen L. och G. fortfarande vistades i Iran – följande: T.H. har fr o m d 31 maj 1990 till d 22 febr 1991, då han själv vistats i bl a Norrtälje, obehörigen skilt barnen från S.K. i Solna, genom att helt vägra samarbeta med henne och hennes ombud och icke lämna fullmakt till henne att få hämta hem barnen och icke lämna uppgifter om var i Iran barnen finns eller hur de skulle kunna nås ens per telefon. Han har sålunda underlåtit att vidta någon som helst möjlig åtgärd för att återföra barnen till vårdnadshavaren. Brottet är grovt, enär barnen vistats avsevärd tid i främmande land utan kontakt med vårdnadshavaren.Min slutsats av vad som har anförts blir följande. Om någon har dömts genom lagakraftvunnen dom för egenmäktighet med barn bestående i att han under viss angiven tid obehörigen har hållit barnet skilt från vårdnadshavaren kan han på nytt åtalas och dömas för egenmäktighet med barn för det att han efter den lagakraftvunna domen har fortsatt med att undandraga vårdnadshavaren vårdnaden om barnet.

Hovrättslagmannen Åsbring var skiljaktig och anförde: Den som obehörigen har skilt ett barn från vårdnadshavaren antingen genom att ha bortfört barnet från denne eller genom att inte ha återlämnat det vid föreskriven eller överenskommen tidpunkt är fortlöpande skyldig att återställa det uppkomna – enligt svensk rätt – rättsstridiga tillståndet. Genom att vidmakthålla detta fortsätter gärningsmannen att skilja barnet från vårdnadshavaren och gör sig – objektivt sett – skyldig till nytt brott.

HovR:n (hovrättsrådet André, referent, och t f hovrättsassessorn Tollerz) anförde i beslut d 13 mars 1991: Bestämmelsen i 7 kap 4 § BrB om ansvar för egenmäktighet med barn förutsätter att någon obehörigen skiljer barnet från vårdnadshavaren, vilket kan ske genom att barnet bortförs men också genom att det undanhålls från vårdnadshavaren. I förevarande fall har T.H. bortfört barnen till Iran och där undanhållit dem från deras vårdnadshavare under avsevärd tid. Det obehöriga skiljande av barnen från vårdnadshavaren, som gäller tiden efter d 30 maj 1990, kan därvid inte betraktas som ett nytt självständigt brott i förhållande till det som T.H. har gjort sig skyldig till enligt den lagakraftvunna domen. Det som T.H. nu har åtalats för måste nämligen anses ingå som ett i tiden tillkommande led i den gärning som han redan har dömts för. En domstol kan således inte på nytt pröva frågan om T.H. har gjort sig skyldig till egenmäktighet med barn enbart på den grunden att han har fortsatt att obehörigen skilja barnen från deras vårdnadshavare utöver den tid som omfattas av den tidigare domen.Mot TR:ns beslut att ogilla det mot T.H. vid TR:n framställda häktningsyrkandet har talan ej fullföljts till HovR:n. Brottmålet är ej anhängigt i HD. Frågan om häktning kan därför inte i förevarande ordning komma under HD:s
bedömning.

Skäl. Frågan huruvida T.H. på nytt gjort sig skyldig till egenmäktighet med barn genom vad som lagts honom till last i stämningsansökningen d 22 febr 1991 utgör ej ett spörsmål angående rättegångshinder utan är att bedöma i samband med en prövning av åtalet i sak. Åklagarens talan hade därför inte bort avvisas.

Nu kan du även välja att visa dina vänners födelsedagar genom att koppla ihop denna kalender med ditt Facebook-konto. Utöver detta finns möjligheten att lägga in egna notiser, som är ett önskemål många av våra användare har haft.

Snöfallet i nordligaste Norrland fortskred den 30 åt nordväst allteftersom lågtrycket över norra Finland löpte vidare längs sin bana. Det blev därmed även mildare längst upp i norr. Karesuando registrerade rikliga nederbördsmängder med 16 mm, vilket tillförde 25 cm ganska fluffig snö till snötäcket. En vidsträckt varmfront sköts in över sydvästra Sverige med regn, vilket över inre Götaland övergick i snö. De största nederbördsmängderna föll i Halland, med i täten Baramossa och Knäred vilka inrapporterade 24 mm. Även många platser i Småland, Skåne och Västergötland fick rikliga nederbördsmängder. I både Kisa i sydligaste Östergötland och i Södra Vi i östra Småland ökade snödjupet med 15 cm. Ostliga vindar blåste över Götaland med stundvis friska byvindar. Mellan dessa två system låg högtrycket kvar i Södra Norrland med mest klart och kallt väder. Den kalla luften strömmade även ner över östra Svealand; i Svanberga i Roslagen föll temperaturen natten till den 30 ner till −21 °C. Lågtrycket drog vidare österut under den 8, men något snöfall låg kvar över Gotland och ostligaste Svealand långt fram till kvällen. Sammanlagd snödjupsökning i området under lågtryckets inflytande var på tre av SMHIs stationer över trettio centimeter: Sandhamn och Dalarö med 38 cm, samt Djurö med 36 cm. I smält form var nederbördsmängden i Sandhamn 36 mm. I Södra Norrland förekom lätta snöbyar i samband med ett litet lågtryck under fördjupning. I Norra Norrland var det mestadels uppehåll och kallt. Lägst var temperaturen i Nattavaara med −34 °C. Även från Svealand, närmare bestämt Särna, inrapporterades en minimitemperatur just över minustrettiostrecket med −27 °C. I Götaland blev den lägsta temperaturen noterad i Borås med nästan −17 °C. En svag högtrycksrygg hann klämma in sig mellan lågtrycken den 15, vilket gav klart väder i stora delar av landet. Norrbotten och norra Lappland berördes dock fortfarande av snö från det undflyende lågtrycket. En tilltagande nordvästvind gav i Södra Norrland så småningom friska byvindar, moln och snöbyar, lokalt ganska blöta sådana. Även i södra Sverige blåste friska byvindar, men här var vindriktningen mer sydvästlig. Temperaturerna blev för detta dygn åter strax under det normala för årstiden i nästan hela Sverige. Sent på kvällen drog snabbt ett litet polarlågtryck in över sydligaste Götaland, med måttligt snöfall. Mest uppmättes i Baramossa med 14 mm, vilket motsvarade 14 cm snö.Snö föll i Götaland, morgonen den 13 då ett lågtryck med tillhörande varmfront närmade sig landet från sydväst. Nederbörden gick snart över i regn allteftersom den mildare luften bakom fronten avancerade in. Lågtrycket tog sin rundliga tid att passera vilket tillsammans med regnets tidvis kraftiga intensitet bidrog till rikliga nederbördsmängder på många håll. Mest uppmättes i Sjuhäradsbygden med 48,6 mm i Fotskäl (vilket för övrigt var landets största dygnsnederbördssumma för hela månaden) och 42 mm i Rångedala. Även på andra håll i västra Götaland föll rikliga nederbördsmängder, exempelvis inrapporterade också Källsjö i Halland just 42 mm. I Norra och Södra Norrland var morgonen klar på många håll, men molnen tätnade under dagen. Vid middagstid täckte nederbördsområdet även Svealand och till kvällen även landets norra halva. I norra Svealand och norr därom kom dock nederbörden främst i form av snö. Den 13 utmärkte sig alltså dels som dygnet med den mest intensiva nederbörden under månaden, men också det dygn då nederbörden var mest utbredd i landet. Under kvällen ökade vinden i Götaland och hårda vindbyar rapporterades på många håll. Varmfronten bröt också kalluftens hegemoni, över åtminstone Götaland, för denna gång då temperaturerna åter var över det normala för årstiden där. Dygnets högsta temperaturer var på en handfull platser i Skåne över tio grader, allra mest uppmättes i Lund med 11 °C.

Mars första hela arbetsvecka startade den 6 något lugnare och klart väder rådde i stora delar av landet. Den riktigt kalla luften hade nu tagit ett rejält grepp om norra landshalvan. Vid ett antal stationer noterades under trettio minusgrader, bland annat Karesuando med −33 °C. Vid Upplandskusten drog måttliga snöbyar in från Bottenhavet. Framåt eftermiddagen, över främst västra Götaland blåste ett stråk med regn- och snöbyar in från väst och ett snötäcke breddes ut över området. Mest snö kom i Kållered med 14 cm. Mest nederbörd inrapporterades från Härryda knappa 13 mm, uppmätt i smält form.Ett högtryck med centrum över södra Norge gav den 10 klart väder på många håll i mellersta och sydligaste Sverige. Ett stråk med lätta till måttliga snöbyar låg över norra Götaland och östra Svealand. Framåt kvällen tätnade molnen tillfälligt i nästan hela landet. Den hårdaste kylan låg nu över Södra Norrland, lägst temperatur noterades i Ljusnedal i Härjedalen med −32 °C. Även i landets södra delar var det kallt; Särna inrapporterade −28 °C och Hällum −21 °C, vilket var de lägsta temperaturerna i Svealand respektive Götaland. I Norra Norrlands fjälltrakter förekom snöbyar i samband med en front från ett lågtryck på Norra Ishavet. Detta lågtryck hade färdats hela vägen från ett område mellan Hawaii och Japan, genom Beringssund och över Nordpolen, alltså för att ge snöbyar i Norra Norrlandsfjällen.Programenligt var det Katterjåkk i Norra Norrland som kunde visa upp landets största snödjup i mars månad med 151 cm, noterat den 31 mars vid den manuella mätningen. I Södra Norrland noterades i Almdalen i Jämtland den 18 det största snödjupet med 138 cm, i Svealand Storbron den 10 med 116 cm samt i Götaland Djursätra, också det den 10, med 49 cm.

Natten mot den 5 vred vinden mot nordostlig över Norrland i vilken snöbyar drog in. Temperaturen sjönk än mer; i Hagshult noterades −10 °C och i Kosta −9 °C, båda i Småland. Det var också fortsatt blåsigt. I Mora där några av de tappra skidåkarna som gett sig ut i fäders spår, för framtida segrar, så småningom kom att bekransas uppmättes hårda byvindar, 14 m/s. I Norrlands kustland och östra Svealand förekom lätta till måttliga snöbyar i samband med att en gammal ockluderad front närmade sig från ost, mest uppmätt nederbörd i samband med detta noterades i Östervåla med drygt 8 mm. 15 cm snö föll under dygnet i Sandhamn i Stockholms skärgård. Framåt kvällen berördes även Gotland av snöbyar, vilket gav 7 cm snödjup i Austers.Mars sista dag bar med sig fortsatt lågtrycksbetonat väder både i Norra Norrland och i Götaland och klart i Södra Norrland och Svealand. Det innebar milt väder i norr, Piteå inrapporterade den högsta temperaturen i Norra Norrland med 7 °C. Nederbördsformen var i söder blandad och en viss snödjupsökning kunde konstateras vid vissa stationer. Hejnum på Gotland uppmätte exempelvis en ökning med 4 cm. I Katterjåkk ökade snödjupet med cirka en dm, vilket ledde till mars månads största snödjup i Sverige med 151 cm vid den manuella mätningen. I inledningen av månaden låg snö över hela Norrland och norra Svealand. Även Sydsvenska höglandet hade här och var ett mätbart snötäcke. Under den 6–9 föll en hel del snö i södra Svealand och Götaland, vilket kom snö att ligga över nästan hela landet. Snön fick en påfyllning flerstädes även den 13, men till mitten av månaden hade mycket av snön i Götaland smält bort. Den 20 uppmättes ett snödjup i Saittarova i norra Norrbotten på 108 cm, vilket är det tredje största marsdjupet där. Från den 25 kom snö i östra Svealand och nordöstra Götaland och även på Gotland inrapporterades snötäcke. Från den 28 passerade ett antal snöfallsområden över norra Götaland vilket ånyo gav snötäcke på många håll. Nederbördsområdet över landets västra halva med både snö och regn avancerade den 17 åt nordost. Vid middagstid berördes norra Svealand och Södra Norrland av nederbörd, vilken främst vid kusterna hade formen av regn, i övrigt mestadels snö. Till natten täckte snöfallet även Norra Norrland. Rikliga nederbördsmängder inrapporterades från en rad stationer i Södra och Norra Norrland. Mest i Norra Norrland rapporterades från Avasjö-Borgafjäll i sydligaste Lapplandsfjällen med 25 mm. I Södra Norrland rapporterades mest från Rossön och Backe i nordvästra Ångermanland med 22 mm. Värt att notera är att snödjupet i Kittelfjäll ökade med 38 cm till 129 cm. Under dagen ökade den sydostliga vinden med hårda vindbyar på många håll. I Jämtlands- och Lapplandsfjällen blåste hård vind, Sylarna rapporterade till och med storm 28,1 m/s vilket var den högsta medelvindhastigheten uppmätt i landet denna månad. I norr, där vädret till stor utsträckning fortfarande dominerades av långsträckta högtrycksryggen med centrum över Baltikum, blev det åter ett kallt dygn. Medeltemperaturer mycket under det normala för årstiden rådde på en del håll. Lägsta dygnstemperaturen var dock i sammanhanget relativt beskedliga −25 °C, inrapporterat från Gunnarn i södra Lappland. I stora delar av Götalands inland däremot inleddes nu en sjudagarsperiod med dygnsmedeltemperaturerna över noll och från detta dygn konstaterades så småningom att meteorologisk vår rådde.Den lägsta temperaturen i landet noterades i Karesuando och Nikkaluokta båda i Norra Norrland den 24 med −36,8 °C. I Karesuando var detta den lägsta observerade temperaturen efter vårdagjämningen sedan 1916. I Södra Norrland var den lägsta observerade temperaturen −32,0 °C (Ljusnedal den 10), i Svealand −27,9 °C (Särna den 11) och i Götaland −23,6 °C (Hagshult den 9).Ett envist högtryck på Atlanten och ett lågtryck med centrum över Grönland gav den 1 hård till mycket hård nordvästlig vind i Norrlandsfjällen. Stora Sjöfallet inrapporterade till och med storm 27 m/s. Med den nordvästliga vinden följde även regn- och snöbyar i fjällen. Någon enstaka skur letade sig även in öster därom. Ett dellågtryck i Tornedalen med lätt snö eller regn drog vidare österut mot Finland. Inledningsvis dominerade molnen i hela landet, men under dagen sprack molntäcket upp och kvällen blev klar på många håll. För övrigt rådde milt väder i stora delar av landet. I Älvsbyn noterades en dygnshögstatemperatur på 9 °C.Lågtrycket förde in en front över Svealand och sydligaste Norrland. Under natten till den 20 rapporterades rikliga mängder regn från Löten i västra Dalarna med 17 mm och från Bollnäs i Hälsingland med 15 mm. I närhet till lågtryckets centrum som drog över Lappland och Norrbotten fick Esrange 15 mm.

Byvindens hastighet var i mars 2023 kring det normala för landet i stort. Det var något lugnare än normalt i Tornedalen, medan det i Gotland och ostligaste Södermanland var något blåsigare än normalt. Normal byvindhastighet syftar här till den genomsnittliga byvindhastigheten i mars för åren 1996–2015.Mars månad inleddes med nordvästlig vind in över fjällkedjan vilket gav regn och snöbyar där. Annars var det ett antal lågtryck från sydväst som gav ibland rikliga mängder snö och regn. Ett par lågtryck den 6–9 gav rikliga nederbördsmängder i Götaland och Svealand. Den 8 observerades i Sandhamn i Stockholms skärgård 36,3 mm, vilket är den största dygnsnederbördsmängden som uppmätts där i mars sedan startåret 1965. De totalt sett största nederbördsmängderna under ett dygn föll under den 13, i samband med en varmfrontspassage, med 48,6 mm i Fotskäl, vilket också var marsrekord för dygnsnederbörd i Västergötland. Borås inrapporterade samma dag den näst största dygnsnederbördsmängden i en marsmånad sedan starten 1884 med 33,7 mm. Bollebygd (startår 1940) och Hid (startår 1967) inrapporterade de största uppmätta dygnsnederbördsmängderna i en marsmånad med 39,0 respektive 35,1 mm. Linhult och Grebbeshult de största åtminstone sedan 1945 med 39,1 respektive 38,7 mm. Samtliga stationer i Västergötland. Den 17 gav ett nordligt lågtryck rikliga nederbördsmängder i Norrland. Den 22–27 kom rikliga mängder i södra Sverige i flera omgångar då ett antal dellågtryck knoppades av från ett omfattande lågtryck på Atlanten. Den 27 kom 21,3 mm i Vattholma i Uppland, vilket är den största nederbördsmängden där i en marsmånad sedan 1986. Vällnora, även det i Uppland noterade 22,8 mm, vilket är den största dygnsnederbörden som uppmätts där under en marsmånad sedan startåret 1983. Lågtryckstrafiken över Götaland och södra Svealand fortsatte från den 28, med här och var rikliga nederbördsmängder.