återberättande Text Exempel

Arbetshäfte om återberättande texter. Består av 8 sidor uppgifter. Blandat läs- och skrivuppgifter. Lämpligt för att introducera återberättande texter eller fräscha upp minnet.Det var en mörk och kuslig natt. Mildred var på väg hem i mörkret. När hon gick på stigen som ledde upp till huset hörde hon ett prassel. Hon vände sig om och såg en liten skugga som rörde sig bakom ett träd. Det finns en uppsjö av olika texttyper att arbeta med i skolan. Olika texttyper som har olika syften, till exempel en argumenterande text som ska påverka, en blogg som ska roa eller en rapport som ska informera. Vi kan bland annat dela upp texttyper i faktatexter och åsiktstexter, i formella och informella texter, och texten i sig kan delas in i olika delar. Detta dyker vi djupare in på här. Välkommen till Majema! Faktatexter är till exempel nyhetsartiklar, notiser, reportage eller en intervju. Dessa texter är faktabaserade till skillnad från åsiktstexter som är baserade på någons egna åsikter. Åsiktstexter är texter som ledare, krönika, recension eller en annons. Texterna i sig är uppbyggda i olika delar beroende på texttyp. För elever från FK till åk 6 så är några av de olika texttyperna beskrivna nedan i en form av checklista för texttyper.En vulkan är en öppning i jorden. Vulkaner ser ut som berg med brinnande toppar. Den varma massa som kommer ut ur vulkanen kallas lava. De flesta vulkaner finns på havets botten.

Referat: Ren återberättelse av vilka grenar som Sverige var med i och vilka resultat som nåddes. Recension: Omdöme om svenskarnas insatser, och huruvida de var bra eller dåliga (samt motivering). Krönika: Skribentens tankar om något som har med Sveriges insats att göra, exempelvis hur bra idrottsprestationer kan öka hela folkets välmående under en tid.

Även om du har en bra idé om vad din text ska innehålla är det viktigt att du lyckas få fram detta innehåll med hjälp av ett bra språk. Några tips när det gäller språket:Lagom långa: ”Om man skriver lagom långa meningar blir det lätt att läsa texten. Använd kommatecken för att ge lite andrum till läsaren. Växla mellan att skriva lite längre meningar, där du binder ihop flera satser, och kortare meningar.”Det blir både lättare och roligare att skriva om du håller dig på en språklig nivå som du känner dig bekväm med. Dessutom blir risken att du gör onödiga språkfel som kan dra ner ditt betyg (om du skriver en text i skolan) mindre. Använd inte uttryck och ord som du inte riktigt vet vad de betyder bara för att försöka ”imponera” på läsaren.

När du skriver måste du alltid tänka på vem som ska läsa det du skriver. Detta påverkar både innehållet i texten och det språk du använder. Det är naturligtvis en stor skillnad mellan att skriva till en lärare och en kompis, men det kan även vara skillnad på hur du skriver till olika lärare i skolan. Det är exempelvis viktigare att tänka på språket i en svenskuppsats än i en labbrapport, medan det i labbrapporten är viktigt att du presenterar allt på rätt sätt och har rätt struktur.

Även om det är viktigt att inte ta sig vatten över huvudet när man skriver är det minst lika viktigt att våga utmana sig själv för att utvecklas. Detta kan du göra till exempel genom att använda olika stilmedel. Det blir också mycket roligare att skriva om man faktiskt testar nya saker och känner att man utvecklas.

Jämför: ”Filmen nådde inte riktigt upp till mina höga förväntningar” och ”Filmen var verkligen en besvikelse”. Båda meningarna antyder att filmen inte var så bra som skribenten trodde att den skulle vara, men den andra meningen har en mycket mer negativ klang, mycket på grund av ordet besvikelse.Jämför: ”Igår var en väldigt dålig dag” och ”Gårdagen var helt värdelös”. Meningarna betyder samma sak, men ordet värdelös ger ett mycket starkare intryck än väldigt dålig.

För långa: ”Det är viktigt att inte skriva för långa meningar för om man gör det blir det svårt för läsaren att hänga med, eftersom det inte finns några naturliga pauser där läsaren kan samla sig och ta in det han/hon har läst och detta gör att läsaren blir irriterad och tappar fokus.”Läxhjälp.nu erbjuder gratis guider på internet. Inför läxor och prov kan det även behöves en privatlärare som sitter ner med dig i lugn och ro och går igenom det du behöver kunna. Vi hjälper dig med allt från löpande läxhjälp till klippkort och kurser.Det är väldigt jobbigt att läsa en text där alla meningar är väldigt långa. När man har ett tankespår som man försöker att uttrycka i skrift finns en risk att meningarna blir väldigt långa för att man vill få fram alla nya tankar. Försök att hålla ner längden på meningarna för att underlätta för läsaren. Använd interpunktion (t.ex. kommatecken) för att få naturliga pauser i längre meningar. Samtidigt är det såklart viktigt att inte bara skriva korta meningar, då blir texten hackig och får dåligt flyt. Tänk på att det viktigaste är att det känns ”bekvämt” att läsa texten.

Oavsett vilken typ av text du skriver så är det alltid viktigt att ha en röd tråd. Innan du börjar skriva bör du fundera på vad syftet med texten är och vad den ska ha för huvudämne. Då får du en uppfattning om den röda tråden och kan bygga texten kring den. Som man kan se i exemplen nedan är det ofta ganska klart vad som ska vara den röda tråden i texten, men det är alltid bra tänka på att hålla sig till den och inte ta in på för många sidospår.

För korta: ”Man ska inte skriva för korta meningar heller. Om man gör det blir det också jobbigt att läsa. Det blir för hackigt. Då får man inget bra flyt i läsningen. Även detta kan gör att läsaren tappar fokus.”

Krönika: Den händelse du har valt att kommentera och framför allt det mer övergripande ämne som den har fått dig att vilja kommentera. Recension: Vad du tyckte om verket och varför. Labrapport: Experimentet som du har utfört. Referat: Handlingen i det verk du ska referera. Essä: Det ämne du har valt att diskutera. Till din fysiklärare: ”Hej. Jag ligger hemma med hög feber idag och kommer tyvärr inte att kunna komma till skolan i morgon. Jag missar alltså fysiklektionen, men min bror lämnar in min inlämningsuppgift.” Alla texter ska ha en rubrik. Ibland är det även bra att använda underrubriker för att tydliggöra styckesindelningen. Försök att komma på en rubrik som fångar intresse och som ger en föraning om vad texten handlar om.

Det finns vissa tips som är bra att tänka på, oavsett vilken typ av text man skriver. Det gäller både struktur, innehåll och språkbruk. Nedan följer några av de viktigaste sakerna att tänka på, och även en del exempel. Sist i texten finns en checklista som är bra att titta på när du skrivit klart din text.

Innehållet måste formas till stor del efter vilken typ av text du ska skriva. Vissa ämnen lämpar sig inte för vissa typer av texter (till exempel går det inte att skriva en recension av det politiska läget i Sverige), och de som passar för olika typer måste ändå anpassas innehållsmässigt beroende på texttypen.Vill du ta dina betyg till nästa nivå? En certifierad privatlärare hjälper dig att få en djupare förståelse i ämnena och förbättra studieteknik och planering. Det är väldigt onödigt att lämna in en uppgift som innehåller slarvfel. Läs igenom det du har skrivit innan inlämning. Det är även bra att be någon annan läsa igenom, också under tiden du skriver. På så sätt kan du få feedback och kanske upptäcker fel som du annars hade missat. En vetenskaplig rapport illustrerar hur en vetenskaplig undersökning har gått till och vad man kom fram till. En vetenskaplig rapport är en skriftlig form för att utförligt och i detalj kunna redovisa resultat av tolkning av information från olika källor. Målgruppen är elever/studenter som är bekanta med ämnet, vilket gör att texten innehåller fackspråk. De höga kraven på vetenskaplighet och exakthet i framställningen kräver ett fackspråk. För att en vetenskaplig rapport ska vara lätt att hitta i är den alltid mycket tydligt strukturerad med rubriker och underrubriker. Målet med en vetenskaplig rapport är att utveckla förmågan att söka, sovra, bearbeta, tolka och framför allt dra slutsatser utifrån information.

Ordet blogg kommer från engelskans ’weblog’ som betyder webbjournal eller personlig och öppen dagbok på webben. Man kan även se begreppet som ett mellanting mellan personliga kolumner i dagstidningar och dagböcker.För det första ska eleven presentera ett ämne eller en frågeställning. För det andra ska eleven med hjälp av olika källor reda ut ämnet eller besvara frågeställningen.

Ordet rapport är en sammanslagning av orden ”re” som betyder åter och ”apport” som betyder hämta. En rapport är en redogörelse av något. Inom denna texttyp ska man vara saklig och objektiv.Språket är lättsamt och (skenbart) enkelt, men innehåller ofta roande inlägg, lustiga formuleringar, ordvändningar och spetsade överdrifter. Finessen i att skriva goda kåserier ligger i balansgången mellan det lättsamma talspråket och det formella skriftspråket.

En saga är en fantastisk berättelse som oftast börjar med ”Det var en gång”. Den är vanligen berättad för barn och har ofta övernaturliga inslag som magi, talande djur, förtrollade skatter och mytologiska väsen. Ofta handlar de om moral och har en slående sensmoral.När det gäller journalistiska texter är språket anpassat efter mottagaren, formen är anpassad efter en mall som brukar se liknande ut för alla journalistiska texter: först rubriken som ska locka läsaren, därefter ingressen som summerar innehållet i texten på ett intresseväckande sätt (oftast i fet stil). Upplägget i texten brukar följa ett visst mönster där det viktigaste kommer först i texten och avslutningen är med fördel summerande.Stilen får gärna vara personlig liksom tilltalet, men får inte vara lika avslappnad som t.ex. krönikan. Författaren ska vara synlig i texten genom att vara just personlig, vara spetsfundig, ha annorlunda formuleringar och överraskande tankesprång.

I alla texter är inledningen och avslutningen viktiga och precis så är det också inom rapportskrivning. Börja gärna med att skriva vad ni gjort, därefter hur det gått och avsluta med vilka resultat som uppnåddes. Ni kan t.ex. inleda genom att skriva ”Vi har undersökt och kommit fram till…”. Alltså summera gärna era resultat redan i inledningen, men så kort som möjligt. Resterande del av rapporten ska precisera det ni skrev i inledningen och avslutning ska summera vad ni skrivit i er rapport.Sedan ska man i sin rapport självklart ta hänsyn till lärarens instruktioner och som med alla instruktioner behöver du ständigt återkomma till dem för att checka av att du är på rätt spår. Rada gärna upp eventuella punkter från instruktionerna och skapa antingen rubriker eller underrubriker med dem som utgångspunkt.

En rapport måste vara tydlig och därför kan man med fördel strukturera upp texten med hjälp av bruket av rubriker och underrubriker. Dessa ska helst vara så korta som möjligt och summera det som kommer eftersom rubrikerna ska vara vägledande och instruerande som underlättar både läsning och förståelse. Denna typ av text handlar om att framhäva sig själv som bäst lämpad för ett visst arbete. Det gäller att skriva ”representativt”, vilket innebär att språket måste vara bearbetat på så vis att arbetsgivaren får uppfattningen av att du är seriös och en tillgång för företaget. Den som skriver en essä försöker (ordet betyder försök) formulera sina egna tankar kring ett specifikt ämne. Texten är en ”tankeresa” – alltså ett nedslag i textförfattarens förståelse av, inställning till och analys av ett specifikt ämne. Texten ska få läsaren att reflektera (på djupet) över ämnet. Innehållet kan hålla en ganska hög abstraktionsnivå (komplicerat innehåll) i och med att textens målgrupp är den specialintresserade publiken.

Ett inlägg väcker eller uppmanar till att en tes/fråga ska tas upp till debatt. Ett längre debattinlägg blir en debattartikel. En debattartikel är ute efter att påverka och förändra. Det viktiga i en artikel av denna typ är argumenten; det som ska övertyga läsaren. Debattartikeln utgår ofta från aktuella händelser som kommenteras ur en given vinkel, alltså författarens åsikt. För att göra detta på ett bra sätt bör skribenten vara väl insatt i ämnet.

Det är bra om författarens namn finns på förstasidan. Kanske också på varje sida i form av sidhuvud. I sidhuvudet ska för- och efternamn och är det ett grupparbete ska allas namn stå med; kanske också gruppens namn om det finns. I sidhuvudet ska också klass- eller kursbeteckning och datum för inlämning finnas med.Ordet ”kåseri” kommer från franskan (causer) och betyder samtala. Kåseriet ska vara underhållande och man kan säga att det handlar om ett humoristiskt sätt att tänka högt kring ett visst ämne i och med att kåserierna oftast är muntliga. Det finns dock kåserier i tidningar där de håller en oftast humoristisk, lättsam personlig ton.

Sonetten behöver dock inte vara elvastavig som Böttiger hävdar i föregående dikt; den kan också vara tiostavig eller omväxlande. Ibland är sonetten till och med skriven på alexandrinText som ska profilera tidningen och författas också oftast av tidningens ledarskribent. När tidningar var mer politiskt bundna var denna plats ett forum för tidningen politiska agenda.

Inom gymnasiet ska ett PM oftast vara utredande. Eleven ska utreda ett visst ämne på ett vetenskapligt sätt. Det innebär att hen presenterar information och kommenterar information från olika källor på ett sakligt och objektivt sätt.Manual, handbok eller produktbeskrivning är en speciell typ av text som används när man vill lära sig mer om något, t.ex. en produkt. Och vill man veta hur något är uppbyggt eller fungerar kan man läsa produktbeskrivningen och behöver man hjälp att bygga upp något t.ex. en möbel använder man sig av en instruktion.

Inom skolväsendet betyder promemoria en kort uppsats eller rapport, vanligen som delredovisning i en kurs. Det kan också betyda förstudie, projektplan eller projektförslag.

En typisk blogg innehåller iakttagelser och synpunkter på dagsaktuella händelser, länkar till intressanta och aktuella webbsidor m.m. Språket är ofta personligt resonerande men kan också ha karaktär av debattinlägg.

Denna texttyp är en längre, sammanhängande och utredande text som följer en tydlig disposition (ordning). Arbetet ska innehålla inledning, avhandling och avslutning.Arbetsuppgift: förklara vad 1) försättsblad, 2) en innehållsförteckning, 3) en inledning, 4) en huvuddel, 5) en sammanfattning och 6) en avslutning ska innehålla.

Tidigt i rapporten måste syftet uttryckas. Här kan man först så kort som möjlig beskriva syftet och därefter skriva en precisering. Följ det journalistiska tillvägagångsättet där det viktigaste kommer först och den mer detaljerade informationen kommer senare i rapporten. Ett manifest är en skrift som utgör grunden för en idé, en ideologi, en konstnärlig stil eller någon annan typ av rörelse som vill visa upp sig (manifestera sig). Kan även kallas för programskrift eller brandtal. Bedömning av dina kunskaper sker kontinuerligt under arbetets gång. Du kommer även få visa dina kunskaper genom att skriva en återberättande text om ett simhallsbesök. När du skriver texten kommer du inte få använda dig av något stödmaterial.Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

”Har du känt den där bubblande känslan av att vilja berätta något du varit med om för alla? När du berättar eller skriver om något som har hänt dig själv eller någon annan, kallas det för återberättande. Du kan återberätta en bra film du sett, ett besök på en djurpark eller vad du gjort på rasten. Ofta återberättar vi händelser varje dag utan att tänka på att vi gör det.” (Klara Svenskan, Tala, Läsa, Skriva åk 4, s.4)

Din egen återberättande text som du kommer att skriva kommer du att få respons på från lärare och utifrån responsen kommer du få möjlighet att bearbeta din text.

Vi antar att du gillade den här presentationen. Om du vill ladda ner presentationen var vänlig rekommendera den till dina vänner i vilket socialt nätverk som helst. Knapparna finns nedan. Tack.

Insändare Insändare hittar man oftast i tidningar. Alla kan skriva insändare och i en insändare tycker man något. Ofta om en speciell fråga Det kan vara.Erfarenhetsutbyte B\u00f6rja med att g\u00e5 laget runt och presentera hur arbetar ni arbetar idag p\u00e5 ert bolag och ber\u00e4tta om din roll i arbetet. Fokusera p\u00e5 en.

F ÖRPACKNING PROCESSEN. Från första början har jag hittat på internet en bild på en intressant förpackning. Det var en förpackning för en kaffekopp, som.

När du skriver eller berättar om något som har hänt kallas det för återberättande. Du kanske någon gång har känt att du vill berätta något som du har varit med om? Eller kanske att du vill skriva ner dina upplevelser i en hemlig bok, eller i din dagbok? Du kan återberätta en bra film du sett eller vad du gjort på rasten. Vi återberättar händelser nästan varje dag utan att tänka på att vi gör det.Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

– göra tankekartor och därefter skriva egna återberättande texter där ni själva ska komma på ett eget ämne samt skriva texten utifrån den givna strukturen som kännetecknar en återberättande text.Vi, och våra partners, använder cookies för att tillhandahålla våra tjänster och göra din upplevelse på Schoolido bättre. Genom att använda vår webbplats godkänner du användningen av cookies på det sätt som beskrivs i vår policy för cookies. Jag förstår, stäng denna ruta.

Schoolido är ett prisbelönt digitalt läromedel för elever, lärare och föräldrar i åk 4-9. På Schoolido ges elever möjlighet att lära sig på sitt sätt, till exempel med film, bild, text, uppläst text, quiz och kvalitativa övningar. Dessutom finns det en rad verktyg som underlättar för specialanpassning. För kluriga frågor, tankar och läxhjälp finns ett forum där elever får personlig hjälp.En återgivande text används för att berätta om något som har hänt. I en återgivande text berättas allt i ordning – alla händelser presenteras i tur och ordning som de hände.

Cirkelmodellen består av fyra faser. Jag nämner dem kort här men hänvisar till ”Stärk språket, stärk lärandet” av Paulin Gibbons – en bok väl värd att läsa för att stötta elevers skrivande, främst våra elever med svenska som andraspråk.Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Vi har börjat med återberättande texter och eleverna uttrycker en glädje av att se hur de har utvecklat sina texter bara på några veckor.

En förklarande faktatext är en sakprosatext som förklarar ett fenomen och orsakerna till detta. Samla fakta om ett fenomen och skriv en förklarande faktatext om det.Beskrivande texter presenterar ett ämne, till exempel ett land, ett djur eller en känd person. Samla fakta om ett ämne och skriv en beskrivande faktatext om det.

Beskrivande och förklarande faktatexter är en typ av sakprosatexter. I en beskrivande faktatext beskriver du hur något är eller var. I en förklarande text förklarar du även varför något är som det är.Det finns två texter om djurparken. Den första är en uppräkning av händelser och rubriken är inte särskilt synlig. Den andra texten har samma innehåll som den första men består av fler tidsord och en tydlig rubrik. Titta på texterna med eleverna. Vilken är bäst och varför? Stryk under alla tidsord. Klipp sönder andra texten (jag kopierade dem till A3) och lägg intill de olika delarna;

Här ger jag konkreta tips och material på hur du med hjälp av cirkelmodellen kan förmedla kunskap om hur eleverna kan skriva faktatexter. Låt faserna ta tid, ju mer vi förbereder eleverna – desto bättre förutsättningar får de.Vi hade bakat i klassen. Eleverna fick bilder på de olika momenten i receptet och numrerade dessa. Detta blev sedan ett stöd för skrivandet. Efter att vi skrivit texten fick de stryka under de olika delarna med olika färg. Jag ställer frågor och ger svar på följande frågor: Vad är en återberättande text? Vad är tidsord? Vilka kan vi? Varför ska vi använda dem? Jag beskriver för eleverna hur man kan dela upp en återberättande text: Eleverna behöver möta tidsord ofta för att bekanta sig med dem. Därför hade vi övningen ”mina-dina-ord” som eleverna uppskattade. Låt eleverna börja med att skriva ner tre tidsord under ”mina ord” därefter får de gå runt i klassrummet och möta sina kamrater. Vilka ord har du? Kanske har kamraten tidsord som inte du själv har och då skriver du av kompisens ord under ”dina ord”. På så sätt hjälper eleverna varandra att fylla pappret med tidsord och de får läsa orden flera gånger. Det är uppskattat med uppgifter där eleverna inte alltid behöver sitta vid en bänk.Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Hej! Lektionsbanken ägs av Sveriges Lärare. Jag som administrerar sajten heter Fredrik Sandström och är lärare i svenska åk 7-9 på Gäddgårdsskolan i Arboga. Många lärare bidrar med tips och hjälper till med att kvalitetssäkra publicerade tips.

Utgå från en gemensam upplevelse. Skriv stödord på tavlan i en tankekarta. Skriv siffror på stödorden – kronologisk ordning – vad gjorde vi först? Skriv en gemensam text på projektorn om något ni gjort – ta hjälp av tankekartan. Leta tidsord och se om ni fått med alla delar:

Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.