Barn Som Utmanar

Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2017 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla – vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med lekenOm autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program20 ADHD som de handlar utan att inse konsekvenserna. Impulsiva barn gör relativt ofta dumma saker som de i efterhand förstår blev fel. Det är svårt för impulsiva barn att tänka långsiktigt och att planera och genomföra en handling. De startar med något men avbryts när de kommer på något annat, och dras gärna till det som just då verkar mest lockande och inte kräver så mycket ansträngning. Barn med ADHD har svårt att lära sig av sina misslyckanden eftersom de inte kan stanna upp för att tänka efter innan de handlar. Därför har de svårt att förstå hur en episod uppstod eller varför andra blir arga. I stället får de ofta höra att du aldrig lär dig. Överaktivitet Det tredje huvudsymtomet vid ADHD är den överdrivna aktivitetsgraden. Barnen rör sig mer än andra yngre barn genom att springa omkring, klättra och hoppa, och äldre barn genom att plocka med saker, gunga på stolen etc. Många pratar eller låter mer än andra. Många ungdomar med ADHD är inte synligt överaktiva men känner sig ofta rastlösa eller otåliga när inget spännande händer och vardagen verkar vara grå och tråkig. De vill ständigt ha något spännande på gång för att inte bli rastlösa. För många varierar dock aktivitetsgraden med typen av situation. Barn som är överaktiva i många situationer kan snarast verka oföretagsamma i andra, t.ex. skolarbetet, om uppgiften inte är tillräckligt stimulerande eller spännande. Flickor med ADHD Forskningen om barn och ungdomar med ADHD har huvudsakligen varit inriktad på pojkar. Kunskapen om flickor med ADHD är dock fortfarande bristfällig, enligt en översikt från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (3). Studierna i översikten visar att det är två till tre gånger vanligare med ADHD hos pojkar. Flickor och pojkar med ADHD har i stort sett samma symtom men flickornas problem kommer ofta till uttryck på ett något annorlunda sätt. Flickornas ADHD-problem märks oftare som brister i uppmärksamheten och mindre i form av impulsiva känslo yttringar eller motorisk överaktivitet. Medan pojkar ofta får utagerande tilläggsproblem har flickor mer inåtvända symtom med låg självkänsla och ledsenhet. Ofta får de också olika kroppsliga symtom, t.ex. huvudvärk och magont, som en följd av att de inte kan leva upp till omgivningens förväntningar. Flickornas problem är alltså inte lika uppenbara för omgivningen, och därför finns en risk för att flickor med ADHD inte uppmärksammas och får den förståelse de skulle behöva för att utvecklas väl. 20Barn som utmanar – barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9. Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN – plan mot kränkande behandling INLEDNING KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende2 ISBN Artikelnr Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto JC Rönnquist/Bildarkivet Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018 Innehållsförteckning Årlig plan för att främja likabehandling samtÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS – LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och iDu är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola 2016-03-04 Jeanette Libera och Erica Rafstedt Innehållsförteckning Grunduppgifter…3 Definiering av olika begrepp…3 Aktuell kartläggning…3-5

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planenFärdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande Teori och forskning Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Forskning om föräldrastöd Innehållet i programmen Utmaningar Beteendeanalys Vad är vitsen med beteendeanalys? A – B – C Utveckling av16 Vilka barn handlar det om? Utagerande beteende, fysiskt och verbalt, som handlar om att snabbt bli arg, slänga käft vid tillsägelser, protestera mot vuxnas krav, lätt hamna i bråk och slagsmål och ofta ge sig på andra verbalt eller fysiskt. Det är just vad Alex i beskrivningen ovan ofta gör. Antisocialt beteende eller allvarligt normbrytande beteende karakteriseras av handlingar som tydligt bryter mot normerna och reglerna i den aktuella situationen. De flesta i omgivningen betraktar dessa beteenden som destruktiva, etiskt tveksamma och som brott mot sociala överkommelser. Det kan handla om alltifrån upprepade relativt banala regelbrott (t.ex. snatterier) till att med vilje skada andra fysiskt eller psykiskt (skadegörelser, trakasserier eller våldsamheter). Det inledande avsnittet om Jakob illustrerar ett barn som håller på att utveckla allvarliga problem av det slaget. I undersökningen var detta den minst vanliga formen av beteendeproblem. Små och stora problem hänger samman Även om det är relativt ovanligt med allvarliga antisociala beteenden finns det ett samband mellan de ovanligare allvarliga problemen och de som förekommer oftare. En skolsituation kan t.ex. präglas av bråk, oro och tjafs eleverna emellan dvs. många moment som var för sig kan uppfattas som små problem, men det leder ändå till att själva inlärningen får underordnad betydelse. Lärarens pedagogiska uppgift blir mycket svårare och hans/hennes uppmärksamhet binds vid att lösa konflikterna och få ordning i klassrummet i stället för att fokusera på undervisning, hjälp till elever med svårigheter och mer problemförebyggande åtgärder. En sådan miljö kan skapa acceptans och kanske till och med vara en grogrund för allvarligare negativa beteenden. Hur gruppen fungerar har stor inverkan. Därför är det viktigt att minska antalet vanligt förekommande problem även om de kanske inte förefaller så allvarliga. Benämningar och diagnoser Barns svårigheter kan, som ovan nämns, beskrivas och benämnas på många olika sätt. De kan beskrivas som avgränsade nedsättningar av specifika förmågor, t.ex. svårigheter med inlärning, att använda sitt språk eller att kontrollera sina impulser och känslor. De kan också beskrivas som beteendemönster som kan sammanfattas med diagnostiska benämningar, t.ex. ADHD, trotssyndrom eller uppförandestörning. Dessa benämningar definieras i ett diagnossystem (Diagnostic Statistical Manual for Mental Di- 16Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro och ett24 ADHD en god miljö för barnet. Det är via de vuxna som barnet successivt får förståelse för sitt sätt att fungera och kan lära sig att hantera sina svårigheter. Därför är de vuxnas bemötande och hjälp viktig för att förhindra en negativ utveckling. Det ska syfta till att hjälpa barnet att utveckla sin förmåga till socialt samspel uthållighet, impulskontroll och förmågan att slutföra uppgifter planeringsförmåga självkänsla. Det finns medicinering för barn med ADHD, och för många leder den till markant mindre symtom. Enligt studier kan medicinen minska barnens impulsivitet och överaktivitet och förbättra deras koncentrationsförmåga. Läkemedelsbehandlingen löser inte alla problem men den kan göra det lättare för barn med stora problem att klara av påfrestningarna i vardagen. Många barn och ungdomar med ADHD utmanar vuxna i sin omgivning med sitt omfattande behov av hjälp och förståelse. Det ställer stora krav på att den enskilda förskolläraren eller läraren får den uppbackning och stöd av sin ledning i förhållande till problemens allvarsgrad. Insatserna till barn med ADHD måste anpassas till varje åldersstadium. Det finns heller ingen vaccination mot kommande svårigheter. Symtomen vid ADHD förändras med ett barns ålder och livserfarenheter, men de flesta har kvar symtom under hela uppväxten som kommer att färga upplevelser i olika skeden av deras uppväxt. En mycket central del i hjälp till barn och ungdomar med ADHD är att försöka förhindra den negativa utveckling som beskrivs i följande avsnitt. 2419 ADHD Vad är ADHD? Barn med ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) hör till dem som utmanar sin omgivning med sina svårigheter och sitt krävande beteende och som är särskilt sårbara för att få andra problem. Enligt olika vetenskapliga studier har cirka 5 procent (2) av alla barn i skolåldern ADHD och de är en stor andel av de barn med det som Sørlie och Nordahl kallar beteenden som hindrar lärande och undervisning. ADHD är en diagnosisk benämning för svårigheter som beror på uppmärksamhetsproblem och/eller problem med impulsivitet och överaktivitet. Uppmärksamhetsproblem Barn med ADHD har uppmärksamhetsproblem, vilket innebär att de störs mycket lättare av det som händer i omgivningen än andra barn. De tappar fokus och har svårt att koncentrera sig på sin uppgift. När dessa barn blir avbrutna av något har de svårt att komma ihåg vad de höll på med och att återuppta det de sysslade med, så att uppgifterna helt enkelt inte blir färdiga. Många har svårt att komma igång med sina uppgifter och sitter i stället och pillar och tycks tänka på annat. Barn med stora uppmärksamhetsproblem har svårt att hålla reda på sina saker liksom att planera och organisera det som de förväntas göra. En del barn med uppmärksamhetsproblem blir sittande i egna tankar, de dagdrömmer och är inte riktigt närvarande i det som sker. De stör dock inte alls omgivningen och är vare sig överaktiva eller impulsiva. Deras svårigheter kallas för ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning, och ibland används förkortningen ADD (Attention Deficit Disorders) som tidigare var vanlig inom internationell litteratur. Impulsivitet Impulsiviteten vid ADHD gör att barnen har svårt att hålla inne eller hejda sina reaktioner. Det är impulsen i stunden som styr deras handlande, sällan någon eftertanke eller reflektion över vad som kommer att ge bäst resultat. Dessa barn blir fort otåliga och kan inte vänta utan avbryter och kastar ur sig svaren, ofta innan de har lyssnat färdigt och utan tanke på att det kan väcka negativa reaktioner hos omgivningen. Impulsiva barn utsätter sig ofta för farliga situationer som kan leda till olyckor och skador efter- 19

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheterVi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte s
äga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del dåHållänget förskolas likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla på vår förskola ska visa respekt för varandra Verksamhetsåret 2014-2015 2014-09-10 Till dig med barn på

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan… 2 Syfte… 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014… 3 Mål och ansvar… 4 Arbete för att främjaADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

ADHD och f lickor Förord 4 Medicin Vad är AD H D? 6 Hur k an AD H D visa sig ho flickor s? 8 AD H D kan s! Behandla 10 Viktigt att tänka på 11 13 Samsjuklighet 12 Förord Pojkar och flickor skiljer sigSida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden WiltanderKan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikationLOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

28 Trotssyndrom och uppförandestörning Karakteristiskt för ungdomsdebuterande uppförandestörning eller late starters är att det handlar om ungdomar som inte hade några speciella problem i yngre åldrar utan visar tecken på uppförandestörning först när de når tonåren. De är oftast inte lika fysiskt aggressiva och hade bättre kamratrelationer under uppväxten. De kan till och med ha haft en hög status i den barngrupper som de ingått i. Andelen flickor är högre i denna kategori än bland ungdomarna med barndomsdebuterande svårigheter. Dessa ungdomar fick oftast problem i samband med att de utsattes för nya psykologiska eller sociala belastningar eller otrygghet, t.ex. efter föräldrarnas skilsmässa eller när de har flyttat eller bytt skola och knutit till sig nya kompisar som med sitt utmanande sätt har lockat och väckt spänning. Prognosen för dessa ungdomar är bättre. Vi vet alltså att många av de barn som visar tecken på uppförandestörning redan före tonåren får allt svårare asociala problem med tiden. Därför måste sådana signaler tas på stort allvar av de vuxna i barnens omgivning. Vad orsakar att lindriga problem utvecklas till allvarliga? Teori om tvingande samspel Barn som utmanar sin omgivning betraktas ofta som att de är aggressiva eller är destruktiva, dvs. som om deras handlande är en följd av deras egenskaper. Det finns dock risker med ett sådant tänkande eftersom de vuxnas bemötande kan skapa onda cirklar eller negativa utvecklingsspiraler hos barnen, vilket kan bidra till att hålla kvar och kanske till och med att förstärka olämpliga beteendemönster. Därför är det viktigt att förstå de mekanismer som bidrar till att sådana onda cirklar skapas. Risken för att utveckla negativa cirklar är särskilt stor om föräldrar eller barnets förskollärare och lärare inte riktigt orkar med belastningarna i sin egen vardag. De vuxna får då svårt att se barnets behov och att reagera på ett bra sätt på vad barnet gör, utan tappar lätt tålamodet, blir arga och orkar inte jämka eller förhandla. Den ansträngda livssituationen gör det också svårt för vuxna att se barnets fina sidor och de klarar inte av att uppmuntra hans eller hennes positiva initiativ. I sådana fall kan önskan att slippa bråk bli det dominerande för den vuxne som kanske inte orkar ingripa trots att man förstår att det är viktigt i ett långsiktigt perspektiv. Under stress har man inte tillgång till sina föräldrafärdigheter eller pedagogiska kompetenser och gränssättningen präglas då av det man som 28LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP 1 FÖRSKOLAN DUNDERKLUMPENS LIKABEHANDLINGSPLAN En plan mot kränkande behandling Från 1 april, 2006 gäller en ny lag om

FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUKSolglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

22 ADHD Orsaker till ADHD Det går inte alltid att fastställa de exakta mekanismer som gör att ett barn utvecklar ADHD. Vetenskapliga studier under de senaste årtiondena har dock visat att det finns en hög grad av ärftlighet vid ADHD. Vidare kan komplikationer som barnet utsätts för under fosterstadiet, förlossningen eller nyföddhetstiden medföra ADHD samtidigt som de också leder till motoriskt-neurologiska avvikelser och inlärningsproblem. Barns medfödda eller tidigt förvärvade förutsättningar är den viktigaste orsaken till ADHD, men den miljö de växer upp i spelar mycket stor roll för hur problemen kommer till uttryck och utvecklas. ADHD innebär en sårbarhet som gör att dessa barn är känsligare än andra för förhållanden i sina uppväxtmiljöer, och de erfarenheter som barnen gör under uppväxten får stor betydelse för hur de kommer att fungera i olika sammanhang. Både arv och miljö spelar således roll för problemen vid ADHD. Därför finns det mycket starka skäl att undersöka hur vardagsmiljön är för barn som har den sårbarhet som ADHD utgör. Följder av ADHD ADHD påverkar barnens hela utveckling och uppväxtsituation, och deras svårigheter påverkar samspelet i familjen och deras förskole- och skolsituation. Om uppmärksamheten flackar från det ena till det andra, får barnen svårt att skapa ett begripligt sammanhang i sina upplevelser och att förstå vad de är med om. De får svårt att lära sig saker och att använda sina erfarenheter i nya situationer. Koncentrationssvårigheterna gör att många inte kan fördjupa sig och reflektera över vad de är med om, vilket kan leda till att dessa barn får ett ytligt förhållningssätt till viktiga företeelser i tillvaron. Barn som inte kan utveckla djupare och mer varaktiga intressen dras lätt med i det som bjuds för stunden, även dumma påhitt från tillfälliga kamrater. ADHD-problemen får också ofta konsekvenser för barnens samvaro med andra. Många barn med ADHD har svårt för att t.ex. vänta, att kontrollera sina känslor och sitt humör och att tåla motgångar, och därför hamnar de i konflikter med andra barn utan att förstå sin roll eller varför andra blir så arga på dem. Impulsiviteten gör att de får svårt att vänta in andras reaktioner samt att vara ömsesidiga och lyhörda för andras önskningar. I stället tenderar barn med dessa problem att bli styrande och förväntar sig att leken ska ske på deras villkor. Det finns risk för att de blir 22Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan… 2 Syfte… 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017… 3 Mål och ansvar… 4 Arbete för att

Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity7 Innehåll Förord…3 Barns psykiska hälsa en utmaning också för förskolan och skolan…3 Samverkan inom och utom förskolan och skolan…4 Inledning…9 Barn som utmanar…9 Lindriga respektive allvarliga problem Följder av beteendeproblem, eller varför ska man bry sig? Vilka barn handlar det om? Benämningar Olika typer av beteendeproblem Små och stora problem hänger samman Benämningar och diagnoser Hur många barn har utagerande beteendeproblem? ADHD Vad är ADHD? Uppmärksamhetsproblem Impulsivitet Överaktivitet Flickor med ADHD Olika svårighetsgrader av ADHD-problem Kriterier för diagnosen ADHD Orsaker till ADHD Följder av ADHD Hjälp till barn med ADHD Trotssyndrom och uppförandestörning Trotssyndrom Uppförandestörning Könsskillnader Barndomsdebuterande och ungdomsdebuterande uppförandestörning Vad orsakar att lindriga problem utvecklas till allvarliga? Teori om tvingande samspel Barn med beteendeproblem söker sig till varandra Inkluderande eller exkluderande förhållningssätt Exkludering genom bemötande

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. InnehållMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Lärarhandledning Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet. LITEN PRESENTATION AV FÖRFATTAREN OCH NÅGRA RADER OM ADHD När jag skriver böckerna om Sofia med knuff använder jag mig ofta av mina

Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 FörklaringProblematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

8 Innehåll Skydds- och riskfaktorer Vad menas med skydds- och riskfaktorer? Skyddande faktorer Att förebygga framtida problem. Promotion och prevention Promotion eller hälsofrämjande åtgärder Prevention Individuella riskfaktorer Förhållanden i familj, skola och med kamrater Familj Kamrater Förskola Skola Samhällsförhållanden Upptäckt och kartläggning Bedömning av problemens allvarsgrad Kartläggning av skydds- och riskfaktorer Bemötande och hjälp Generella insatser insatser till alla barn oavsett det enskilda barnets behov Åtgärder i olika miljöer Riktade insatser till barn som visar problem Insatser av betydelse för ett enskilt barn Förskolesituation Skolsituation Föräldrarelation Etiska aspekter Frågor ur föräldraperspektiv Frågor ur pedagogens perspektiv Frågor som väcks i ett samhällsperspektiv Sammanfattning av etiska aspekter Litteraturtips Internetadresser Referenser

Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem15 Vilka barn handlar det om? Benämningar Genom åren har man inom forskning och kliniska verksamheter använt olika benämningar för de mönster av beteendeproblem som innebär att barnen stör och förstör för sig själva och andra: Externaliserade beteendeproblem, socio-emotionella svårigheter, normbrytande beteende, aggressivt-utagerande beteende, explosivt beteende, hyperaktivitetssyndrom etc. Var och en av benämningarna kan vara rimlig för vissa barn eftersom de fångar viktiga delaspekter av deras sätt att fungera. Men ingen av dem beskriver alla olika svårigheter kan finnas hos denna heterogena grupp med barn. De olika benämningarna visar att det ofta handlar om barn som har svårt med sociala relationer och att reglera sina känslor. Många har ett externaliserat eller utagerande beteende, ofta med aggressiva inslag. Det finns barn som gång på gång bryter mot de normer som gäller i den sociala kontext de är delaktiga i. Uppräkningen visar samtidigt att det inte finns någon riktigt bra samlingsterm för detta problemområde. Här används beteckningen utagerande beteendeproblem som en sammanfattande benämning på de problembeteenden som texten handlar om. Denna benämning är dock inte heller helt lämplig eftersom det också kan handla om barn som inte är synligt utagerande men som ändå utmanar andra genom att t.ex. ha svårt att koncentrera sig på det som den vuxne förväntar sig eller som med ord förstör för andra. Olika typer av beteendeproblem De norska forskarna Sørlie och Nordahl genomförde i slutet av 1990-talet en omfattande studie för att undersöka förekomsten av beteendeproblem bland eleverna i norska skolor (1). De identifierade och beskrev följande problemområden: Beteenden som hindrar lärande och undervisning, som att inte kunna koncentrera sig samt att vara lättdistraherad, rastlös, motoriskt orolig och stökig. Dessa beteenden gör att barnen stör både andra och sig själva, och det blir särskilt uppenbara i inlärningssituationer. Detta var den vanligaste formen av beteendeproblem i undersökningen och man kan känna igen Anna i den beskrivningen. 15

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS 2 Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn (och vuxna) som lider av ADHD (Attention Deficit HyperactivityBarn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar – Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD Det här kapitlet tar upp synen på ADHD och hur den kan upplevas av barnet själv och av familjemedlemmarna. Här finns förslag på vad man kan göra för att förändra den i vissa fall

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: [email protected] 1.

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndromPsykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Sidan 1 Om adhd – för släkt och vänner Sidan 2 Adhd-center Stöd- och kunskapscenter inom Habilitering & Hälsa inom SLL Målgrupp: Barn, ungdomar och unga vuxna med adhd i Stockholms län Kurser, föreläsningarPlan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

1 Likabehandlingsplan – TROLLÄNGENS FÖRSKOLA ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta10 Inledning kastar saker omkring sig, och till slut måste läraren med andra vuxnas hjälp bära ut honom. Det tar lång tid innan han lugnar ned sig och vid samtal efteråt kan han inte förklara vad som hände. Alex, 10 år När Alex känner sig illa bemött kan han blixtsnabbt bli arg och våldsam. Han känner sig ofta missförstådd och tolkar minsta negativa kommentar från kamraterna som att de vill honom illa. Han har ingen uthållighet och gör sällan färdigt sina uppgifter i skolan. Alex lärare är ofta irriterad och besviken på honom eftersom han förstör undervisningen med sina kommentarer och protester, och när han stör de andra får läraren ingen chans att genomföra vad som var planerat. Alex får många negativa reaktioner från omgivningen. Kamraterna tycker att han bråkar och förstör och han har egentligen ingen nära kompis. Flera av kamraterna är rädda för honom för att han är så oberäknelig och hårdhänt. Men några är nog också lite imponerade av honom för att han vågar säga emot, och de till och med uppmuntrar hans sätt. Kamraternas föräldrar vill dock inte att deras barn ska vara tillsammans med Alex. Det blir ofta stökigt och bråkigt när han är med och de tycker inte att det går att lita på honom. De har till och med hört att han har knyckt saker för andra. Jakob, 14 år Jakob tycker inte om skolan. Han har haft många skolmisslyckanden under åren, inte platsat i sin grupp och har inte heller känt sig accepterad av de andra barnen. Nu i tidiga tonår har han hittat nya kompisar som han inte umgåtts med förut. Han har börjat röka, skolkar ofta och har även åkt fast för att ha snattat i affären. Trots att han ofta är borta från lektionerna brukar han hålla till i uppehållsrummet på skolan, och andra tycker han stör och sätter igång bråk. Denna skrift handlar om barn som Jonas, Anna, Taric, Alex och Jakob, dvs. barn som genom sitt beteende och handlande utmanar sin omgivning. Dessa barn stör och förstör kanske också, men inte bara för andra utan också för sig själva. De misslyckas ofta med sitt skolarbete, har svårt att få nära och ömsesidiga kamratrelationer, har svårt att utveckla intressen och får ofta möta de vuxnas besvikelse och ilska. Deras utveckling och framtid hänger därför på att de får förståelse för sitt motsägelsefulla beteende och att de vuxna i deras omgivning ser sin roll för dem. Det handlar om barn som upprepat gör saker som vuxna reagerar på, ofta med frustration och irritation. Som vuxna kan vi förstå att ett barn är 10 Lågaffektivt bemötande i kulturskolan – hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva Likabehandlingsplan Stommens förskola 2014-2015 2014-09-16 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal3 Förord Barn och unga med psykisk ohälsa behöver så tidigt som möjligt få rätt hjälp och stöd. Regeringen har därför givit Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser för att förebygga svårare psykisk ohälsa hos barn och unga, UPP-centrum. Detta är en av fem kunskapssammanfattningar om barn som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa som UPP-centrum tagit fram för personal i förskola och skola. Den har skrivits av Björn Kadesjö, barnläkare och medarbetare vid UPP-centrum. Han svarar själv för innehållet. I slutet av texten finns tips på annan litteratur inom området och en lista över de källor som författaren använt. De fyra andra kunskapssammanfattningarna är: Blyga och ängsliga barn av Malin Gren Landell Ledsna barn av Agnes Hultén Barn som tänker annorlunda av Eva Nordin-Olson. Barn som utsätts för fysiska övergrepp av Staffan Janson Projektledare har varit Pär Alexandersson vid UPP-centrum. Barns psykiska hälsa en utmaning också för förskolan och skolan Under senare år har förskolans och skolans möjligheter att utveckla stödjande miljöer för hälsa, lärande och trygghet uppmärksammats alltmer. Genom hälsofrämjande insatser för alla barn kan hela förskolans eller skolans klimat förbättras och dess möjligheter att klara av sitt kärnuppdrag öka. I anslutning till det arbetet behöver barn som riskerar att utveckla svårare psykisk ohälsa uppmärksammas. Ofta går det att se tecken på psykisk ohälsa tidigare i förskolan och skolan än i andra verksamheter för barn och unga. Och med rätt stöd, inom ramen för en generellt god lärandemiljö, ökar möjligheter till utveckling och lärande för barn med sådana tecken. UPP-centrums kunskapssammanfattningar är skrivna för dig som är förskollärare eller lärare i grundskolan eller gymnasieskolan. Syftet är att ge dig tillgång till aktuell kunskap som du kan använda när du möter barn och unga med tecken på psykisk ohälsa. De kan hjälpa dig att hitta sva- 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. FörskolansDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, 11 Inledning argt, besvikna barn går att trösta och ledsna barn väcker medlidande och omsorg. Vissa beteenden gör dock att den vuxne mest blir arg eftersom man tycker att barnet uppför sig hänsynslöst, otacksamt och provocerande. Dessa beteenden får ofta den vuxne, antingen man är pedagog eller förälder, att känna sig misslyckad för att man inte får barnet att leva upp till sina förväntningar på det. 11 13 Lindriga respektive allvarliga problem Alla barn gör av och till saker eller uppvisar beteenden som vuxna tycker är olämpliga. Ofta handlar det om problem som uppkommer i en speciell situation (utbrott på väg hem från förskolan, bråk mellan syskon, protester mot föräldrars krav på att komma hem på kvällen etc.) eller under en period av extra påfrestningar (när ett syskon har fötts, när föräldrarna håller på att skiljas etc.). De här situationerna kan vara jobbiga för barnet och dess omgivning men knappast något som kräver omfattande insatser för att stävja. Dessutom är protester mot de vuxna en nödvändig del av varje barns utveckling. Det lilla barnet prövar sin förmåga med kan själv och vill inte, vägrar att göra som mamma eller pappa säger och spelar ohämmat ut sina känslor om det inte får sin vilja igenom. De flesta vuxna kan acceptera att en treåring trotsar och protesterar på det sättet, men inte att ett skolbarn vägrar att samarbeta och beter sig på samma sätt. Beteendet får allvarliga följder för barnets uppväxtsituation, inte minst för hur det uppfattas av andra. När barn upprepat bryter mot de regler, normer eller förväntningar som finns i uppväxtmiljön kan man kalla beteendet eller handlingsmönstret för ett beteendeproblem. De flesta beteendeproblem definieras utifrån den sociala gemenskapens värderingar och normer. Ett visst handlande uppfattas som ett problem i en situation (protesten mot lärarens krav i klassrummet) men inte i en annan (protesten mot den som mobbar). Det finns en risk för att barn felaktigt anses ha beteendeproblem när de uppträder på ett sätt som i stunden provocerar oss vuxna, och därför måste vi också se hur vi eller andra i omgivningen har bidragit till barnets reaktioner. Barn med beteendeproblem är en brokig skara. De är dock sällan lyckliga, utan snarare missnöjda, otrygga och ledsna barn som mycket ofta känner sig missförstådda. Det är som om de ständigt är beredda att ta strid mot en oförstående omgivning och kämpar med att dölja sin osäkerhet och rädsla. Däremot är de sällan öppet hjälpsökande även om de kanske egentligen vill ha hjälp med att ändra de andra i sin omgivning. De har svårt att se sitt bidrag till det som händer eller till de problem som uppstår. Oftast lägger de skulden på andra och hamnar lätt i samspelssituationer som ytterligare förstärker omgivningens negativa förväntningar. 13Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt

Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågornaADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning ViLikabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog [email protected] Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga 9 Inledning Barn som utmanar Det finns barn som utmanar sin omgivning genom att ofta störa och kanske till och med förstöra för andra. Det är barn som ofta väcker irritation, ilska och besvikelse hos dem som finns omkring dem. Men barnens beteende är inte bara ett problem för omgivningen utan även för deras egen situation och framtid. Samtidigt som de här barnen utmanar vuxna i sin omgivning är de också mer beroende av förståelse och hjälp än andra. Här följer några situationer som nog många känner igen. Jonas, 3 år Jonas har svårt att klara förändringar och nya situationer. Blir det inte som han tänkt sig reagerar han med våldsam ilska. Då kan han sparka, skrika och slänga sig på golvet. Ända sedan födseln har Jonas krävt mer av sin mamma och pappa än sina äldre syskon genom att ofta vara gnällig och ha svårt att sysselsätta sig själv. På förskolan har han svårt att delta i gruppens aktiviteter och det händer ofta att han förstör de andras lek genom att riva ner vad de andra gjort. Anna, 6 år Det mesta Anna gör tycks vara på hennes egna villkor. Det går inte att få henne att anpassa sig till de andra barnen genom att t.ex. ta det lite lugnare så att de kan vara med i hennes lek. Anna har svårt att vänta på sin tur och lyssnar inte på vad personalen på förskolan säger. På samlingen börjar hon knuffa på barn som sitter bredvid henne, hon pratar och låter och snart är hon uppe och springer. Trots tillsägelser stör hon så mycket att någon i personalen till slut måste ta henne ut ur rummet och hitta på något annat att göra tillsammans med henne. Anna har svårt för att uttrycka sig och det är som om hon inte kan eller orkar förklara vad hon vill. När en konflikt uppstår tar hon i stället lätt till knytnävsslag och hårda ord. Det tycks vara omöjligt för henne att reagera lite lagom. Taric, 8 år Under en lektion kan Taric, utan någon uppenbar anledning, plötsligt börja skrika och kasta böcker i golvet. Läraren säger till honom att lugna ned sig men han fortsätter och välter till slut bänken. Läraren försöker visa ut honom ur klassrummet men han blir mer och mer våldsam och 9 SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism23 ADHD mindre omtyckta än andra barn och till och med aktivt utstötta från de grupper där de ingår. Barn med lättväckt ilska blir inte sällan utsatta för negativt bemötande från andra. Men det händer också att de uppfattas som elaka mot andra. En negativ roll i kamratgruppen leder till ensamhet och lågt självförtroende och barnen får färre tillfällen till social inlärning. Risken finns att dessa barn hamnar i en ond cirkel som kan få betydelse för deras framtida sociala anpassning. Sammanfattningsvis har barn med ADHD ofta svårigheter som de vuxna i omgivningen måste vara uppmärksamma på: Svårigheter med inlärning och bristande skolframgång. Konfliktfyllda relationer till sina föräldrar, lärare och andra vuxna. Svårt att utveckla, behålla och fördjupa kamratrelationer. Bristande tilltro till sin egen förmåga med känslor av misslyckande och depression. Erfarenheter av att ha utsatts för mobbning. Svårt att utveckla meningsfulla intressen. Hjälp till barn med ADHD Under förskoleåren och de tidiga skolåren måste hjälpen till ett barn med ADHD i första hand riktas till barnets föräldrar, förskollärare och lärare samt andra viktiga personer i omgivningen. Det är viktigt att de förstår hur barnet fungerar så att de lättare kan möta och hjälpa barnet på ett utvecklande sätt. Även om det också är viktigt att hjälpa barnet att fungera annorlunda, t.ex. att lära sig lyssna, koncentrera sig, sitta still eller lyda måste utgångspunkten för insatser till barn med ADHD vara att problemen beror på funktionsnedsättningar som det inte finns någon specifik bot för. Därför måste insatserna i första hand vara inriktad på att skapa förhållanden runt barnen så att de kan fungera optimalt och se till att deras krävande sätt och speciella svårigheter inte leder till ytterligare problem. Miljön runt barnet behöver tillrättaläggas så att den blir mer förutsägbar, får en tydligare koppling till en vuxen samt ger möjlighet till ro och avskärmning. De vuxna måste samtidigt lära sig att förstå och utveckla sina egna viktiga roller, t.ex. genom att ha lagom höga förväntningar, kunna ge barnet positiv uppmärksamhet för att förstärka önskvärda beteenden och skapa 23Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är såLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus 25 Trotssyndrom och uppförandestörning Trotssyndrom Den diagnostiska benämningen trotssyndrom passar på många av de barn som enligt Sørlie och Nordahl hade ett fysiskt och verbalt utagerande beteende. Trotssyndrom används som benämning när barn uppvisar ett mönster av negativt, fientligt och trotsigt beteende gentemot personer i sin omgivning. I första hand är protesterna riktade mot föräldrarna men de kan också prägla samvaron med andra vuxna och även med kamrater. Dessa barn blir snabbt arga, de protesterar och argumenterar mot vuxnas krav, hamnar lätt i bråk och slagsmål och skyller ofta på andra för sina egna misslyckanden eller tillkortakommanden. Det är mycket vanligt att barn med ADHD med tydliga inslag av impulsivitet och överaktivitet utvecklar trotssyndrom, upp till hälften av alla barn med sådana problem gör det (15). Anledningen är att impulsiva barn har svårt att hålla inne med sina reaktioner när de möter motgångar och krav, och i stället reagerar de direkt med protester och avståndstagande utan att hinna tänka sig för. Detta ställer stora krav på föräldrarnas förmåga att tackla alla protester, och det finns en risk för negativa samspelsmönster i familjerna om föräldrarna inte orkar eller klarar av att hantera barnens krävande beteende. För att använda diagnosen trotssyndrom ska det handla om beteenden som blivit ett mönster i barnets samvaro med i första hand vuxna. Dessa beteenden ska ha varat under längre tid (över 6 månader) och ska tydligt påverka den unges fungerande i vardagen. De barn som utvecklar trotssyndrom var ofta krävande redan som småbarn och ibland redan under spädbarnstiden. Många av dessa barn var missnöjda, skrikiga och svårtröstade, och föräldrarna hade svårt att få fungerande rutiner kring mat, toalettbestyr och sömn. Många har ett humör som temperamentsforskare kallar svårhanterligt, med lättväckt frustration vid motgångar, bristande impulskontroll och svårt att få en rytm i vardagen med sömn, aktivitet
och lugna stunder. Vissa föräldrar hade också svårt att skapa en trygg och tillitsfull anknytning till dessa barn när de var spädbarn. Om barnen dessutom har utvecklingsavvikelser som berör språket, intellektet eller motoriken är det lätt att föräldrarna känner sig frustrerade och misslyckade. De kan lätt uppleva barnen som jobbiga och negativa mönster i samspelet mellan föräldrar och barn kan utvecklas. 25 LIKABEHANLDINGSPLAN 2014 NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Förskolans värdegrund och uppdrag: Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänslaTill dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd ochLikabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkandeLikabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Per Hansson 2012-11-05 A 1 (7) Studiero och trygghet Introduktion Det här dokumentet beskriver hur vi på Bromstensskolan arbetar för att skapa studiero och trygghet, så att eleverna och pedagogerna kanADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

En tvåring som slåss är alltså inget konstigt, inte en treåring eller fyraåring heller – men de behöver som sagt hjälp från oss vuxna att träna sig i samspelet med andra barn. Ju yngre de är, desto mer vägledning brukar behövas. Här är fyra handfasta råd.Plötsligt flyger en leksak genom luften eller ditt barn blir knuffat av ett annat. Nästan alla barn kommer vid ett eller annat tillfälle att bråka eller slå sina lekkamrater. Det kan vara till hjälp att förstå att det inte är ovanligt. Ta reda på varför barnen slåss, hjälp dem och förhindra att det sker igen. Den vanligaste anledningen till att barn slår andra barn är att de inte har tillgång till något annat sätt att lösa ett problem på eller om de inte kan uttrycka sina behov. När barn vill något eller blir arga är det helt enkelt lätt hänt att det kommer en putt eller ett slag, känslorna tar över en stund och barnet kan inte hindra sina impulser än – impulskontrollen tar tid att finslipa. Det kan utifrån verka som att barn slåss oprovocerat ibland, men det finns nästan alltid en anledning i form av en känsla eller en impuls som tagit över. Som vuxen har man ett viktigt jobb att både vägleda och hjälpa till med problemlösningen, så att barnet med tiden hittar andra sätt att hantera sin frustration och ilska. Känslorna måste få finnas där, den stora utmaningen ligger ju för barnet i hur hen hanterar dem. Det finns väldigt många anledningar till varför det ibland kan koka över för ett litet barn och det är inget konstigt alls med att det ibland kan ta sig uttryck i slag och sparkar. Försök att inte ta det personligt utan lägg i stället fokus på att hjälpa den lille att lugna sig så att ni kan lösa problemet i situationen.

Vad innebär det då att vara språklig förebild och modell? Man brukar säga att barn inte gör som vi vuxna säger utan som vi gör. Men ändå snappar de upp det vi säger och hur vi säger det. Att som vuxen vara språklig förebild för barn innebär att barnen tar efter den vuxnes språkbruk, eftersom språk lärs i samspel med mer erfarna språkare. Om de vuxna talar ett begränsat och förenklat språk kan man inte förvänta sig att barn i deras omgivning ska utveckla ett rikt språk. En språkligt rik input kännetecknas däremot av att barn omges av och får höra ett ordrikt och nyanserat språk som innehåller både abstraktioner och metaforer. Att barn får höra ett rikt språk räcker ändå inte, utan den vuxne måste också språkligt utmana barn genom att ställa frågor, förklara, berätta och diskutera, samtidigt som barnen ges möjlighet att aktivt i dialog få prova sin språkliga förmåga och bli lyssnade på. I praktiken innebär det att man som pedagog behöver kritiskt granska sitt eget språkbruk och ständigt utveckla sitt eller sina språk.

Pedagogisk kompetens innebär att kunna omsätta kunskap om barns språkliga utveckling i praktisk handling genom att bekräfta och utmana barns språkande. Denna kompetens går att utveckla. Ytterst handlar det om att vilja förändras, skriver Polly Björk-Willén.Det som är kännetecknande för ett kunskapsrelaterat språk är att det ”bär sin egen information”. Detta innebär att det som sägs inte är direkt beroende av sammanhanget, utan det är ett mer abstrakt, formellt och specialiserat språk. Att under en samling på ett förståeligt sätt kunna återberätta en händelse för andra barn innebär att barnet i fråga har utvecklat ett kontextoberoende språk som också är kunskapsrelaterat. Ett exempel: ”I helgen var jag och mamma ute på natten och tittade på stjärnorna och då såg vi en stjärnbild som heter Karlavagnen.” Det innebär också att de barn som lyssnar måste ha tillägnat sig ett mer abstrakt tänkande för att kunna förstå det berättade. Det här är dock inget som kommer av sig självt. För att barn ska kunna tillägna sig ett mer kontextoberoende språk krävs att en mer erfaren språkare fungerar som språklig förebild och h
andleder och utmanar deras språkliga förmåga och utveckling.

För att barn ska kunna ta till sig ett mer kunskapsrelaterat språk, vilket krävs för att kunna lära sig läsa och skriva och förstå kontextoberoende texter och resonemang, behöver de hjälp med att också utveckla sitt vardagsspråk till en högre kognitiv nivå. Vardagsspråket är det språk som barn lär sig först. Det är konkret och sammanhangsbundet och kommuniceras i direkt samspel med omgivningen. Vardagsspråket kan sägas vara ett multimodalt språk där talet ofta ackompanjeras av exempelvis blickar, gester och pekningar – ett ”här-och-nu-språk”. I förskolan är man bra på att stödja barns utveckling av vardagsspråket, men flera studier visar att förskolepersonal generellt är sämre på att utmana och stödja barns utveckling av ett mer kunskapsrelaterat och kontextoberoende språk.

För flerspråkig undervisning gäller dessutom samma principer som vid undervisning i bara svenska, det vill säga att både ge barn en rik språklig input och att utmana dem på alla deras språk. Om flerspråkiga barn utmanas språkligt i sitt modersmål så får det positiva effekter också på deras utveckling av andraspråket.Att vara pedagogiskt kompetent inkluderar dessutom förmågan till samspel och att inte bara vara en närvarande, utan framför allt en ”härvarande” dialogpartner. Att vara härvarande innebär att ha fullt fokus på det eller de barn man interagerar med. Vidare innebär interaktionell förmåga att den vuxne i det språkliga samspelet är lyhörd för barnets kommunikativa signaler, fångar upp dessa och vidareutvecklar samspelet och samtalet. Det går att utveckla sin pedagogiska kompetens. Jag påstod inledningsvis att förskollärare och barnskötare till stor del använder sig själva som undervisningsredskap och att pedagogisk kompetens är uppbyggd kring förmågan att ge barn ett emotionellt, kognitivt och socialt stöd. Pedagogisk kompetens innebär också att kunna omsätta kunskap om barns språkliga utveckling i praktisk handling genom att skapa och upprätthålla dialoger som både bekräftar och utmanar barns språkande. Hur kan man då vidareutveckla sin pedagogiska kompetens och interaktionella förmåga? Kan man träna sig att bli en mer härvarande dialogpartner? Ja naturligtvis, till exempel med hjälp av kollegiala modeller och/eller genom ett medvetet utvecklingsarbete. Enligt många forskare är denna kompetens en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna när det gäller att främja och utmana barns språkliga utveckling. Utifrån aktuell forskning ska jag försöka svara på frågor som dessa: Vilka kunskaper behöver verksamma i förskolan ha för att på ett optimalt sätt stödja barns språkutveckling? Vad innebär det att som förskollärare eller barnskötare vara pedagogiskt kompetent och besitta interaktionell förmåga? Är detta något man ”bara har” eller är det något man kan erövra och utveckla?Till exempel kan en lyhörd förskollärare eller barnskötare vid den aktuella samlingen ovan bygga vidare på barnets berättelse genom att ställa frågor till de lyssnande barnen, som ”Vet ni vad en stjärnbild är? Finns det fler stjärnbilder än Karlavagnen?” Tillägnandet av ett kunskapsrelaterat språk innebär också att barn förutom förmågan att återberätta behöver skaffa sig ett rikt ordförråd, vilket inkluderar en fördjupad ordförståelse. För att nå dithän behöver förskolans barn möta en omgivning som är rik på språk och språkande (språket i bruk), och där begrepp förekommer i olika sammanhang. Det är i dessa undervisningssituationer som förskolepersonalens pedagogiska kompetens utmanas, eftersom det inte räcker med att ha teoretisk kunskap om barns språkutveckling. Kunskapen måste också kunna överföras till praktiskt handlande och införlivas i den pedagogiska kompetensen.

Utmaningarna är många när det gäller att ge alla barn en likvärdig språkundervisning, och förskolans huvudmän har här ett övergripande ansvar. Studier visar att förskolan har potential att verka för en ökad social jämlikhet. En av nycklarna är förskolepersonalens utbildningsnivå och pedagogiska kompetens. För att kunna stödja barns språkutveckling på ett optimalt sätt behöver därför alla som arbetar i förskolan ha grundläggande kunskaper om barns (fler)språkliga utveckling och driva en medveten språkundervisning med tydliga mål. Förskolan har ett kompenserande uppdrag och ska enligt förskolans läroplan i samarbete med hemmen främja barns utveckling på alla plan. De barn som behöver mest stöttning när det gäller språk är dels de som kommer från en hemmiljö där föräldrarna inte i tillräckligt hög grad förmår stimulera deras språkliga utveckling. Dels gäller det de barn som i förskolan ska lära sig svenska som andraspråk och där förskolan ofta är den enda plats där de möter det svenska språket. Inom förskolans verksamhet finns det i dag en tydlig medvetenhet om språkets betydelse för att ge alla barn en likvärdig utbildning. Därför prioriteras det språkutvecklande arbetet i de flesta förskolor. Trots detta börjar många barn i förskoleklass utan att ha nått språkkunskaper tillräckliga för att tillgodogöra sig skolans språk och undervisning.En förutsättning för att utveckla den språkliga undervisningen i förskolan handlar alltså övergripande om ett aktivt ledarskap, där kunskap och adekvat fortbildning prioriteras. Det handlar också om att man i arbetslaget har en kritisk blick på sin verksamhet med öppna diskussioner och högt i tak. En verklig förändring och utveckling av den egna pedagogiska kompetensen kan dock bara ske utifrån individuell insikt, kunskapsutveckling och vilja till förändring.

För dig som behöver mer kunskap om barnets dolda utmaningar kommer jag nu skriva några blogginlägg om de npf-diagnoser och relaterade tillstånd som är lite mer av doldisar. Adhd och autism hör och läser vi mycket om idag. Och det är fantastiskt! Så var det inte för bara fem år sedan.Det är här du kommer in. Först måste du förstå behovet bakom beteendet. Sen kan du hjälpa ditt barn att välja en strategi som tillgodoser behovet men utan att skapa problem. Det utmanande beteendet kommer då att minska eller försvinna helt.

Men det blir som att släcka bränder, det vill säga att lösa problemet efter att det har uppstått. Det funkar bra när problemet bara uppstår en gång. Men återkommer problemen gång på gång, då behöver du förstå varför problemet uppstår. Först då kan du förebygga så att det inte händer igen.I januari 2010 släpptes boken Barn som utmanar : barn med ADHD och andra beteendeproblem skriven av Björn Kadesjö. Den är skriven på svenska och består av 57 sidor djupgående information om övrigt. Förlaget bakom boken är Socialstyrelsen.

Det började för ca 9 månader sedan att han blev lite ”pappig”. Jag tyckte det var jobbigt men försökte acceptera det och se det positiva i det. Det har dock i perioder fortsatt så och på senare tid även eskalerat. Han vill ibland inte veta av mig, han puttar på mig och säger ”bort” och ibland på nätterna skriker och gråter han när jag närmar mig honom. Det som får honom lugn är hans pappa och det är då som han slappnar av och kommer till ro.Min sambo har däremot väldigt sällan haft dem båda tillsammans ensam och tycker det är ganska besvärande. Sen så vill jag säga att det inte är så här jämt, visst har vi bra stunder också men jag känner mig inte så viktig för honom som jag tycker att jag som mamma borde vara. För en tid sen var jag iväg en vecka med min 4-åring, första gången som vi skiljdes åt mer än nåt dygn. När han upptäckte mig på natten i sängen när jag kom tillbaka så skrek han och var otröstlig en lång stund efteråt. Är detta normalt?

Krönika Att digitaliseringen av förskolan och skolan nu ifrågasätts från olika håll är kanske inte så konstigt. Men det är ändå anmärkningsvärt att så många av förskollärarna tycker att läroplanen är fel ute, skriver redaktör Sara Djurberg.Tystnadskultur Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare, tycker att resultatet i rapporten om tystnadskultur är upprörande. Nu ställer facket flera krav för att förändra situationen.