Byta Avloppsrör Källare

Precis som att man någon gång kommer behöva renovera andra delar av villan behöver man renovera rören. Avloppsrör är vanligtvis det sista man tänker på som villaägare eftersom de ligger bortom syn och just därför hamnar avloppssystemets skick sist på renoverings listan eller så kommer den inte med alls i många fall.

Vid relining med strumpmetoden förs en mjuk så kallad “strumpa” (gjord av återvunnen plast om man väljer den strumpan som vi använder) in i det gamla avloppsröret med hjälp av tryckluft. Strumpan härdas och bildar ett nytt, solitt plaströr inuti de befintliga ledningarna. Resultatet blir ett självbärande rör med samma livslängd som om röret hade bytts ut i sin helhet. Enligt test av SP (RISE) så skall röret hålla åtminstone 50 år. Relining med strumpmetoden kostar initialt mer än sprutmetoden dock blir sprutmetoden mycket dyrare och kortsiktigare lösning. Relining med strumpmetoden håller lika länge som ett helt stambyte, men kostar oftast hälften så mycket, tar i snitt 5 dagar medans ett stambyte tar oftast flera veckor och har en högre miljöpåverkan.

Har varit det traditionella sättet att renovera avlopp. Vid stambyte tas de gamla rören bort och ersätts med nya. Ett stambyte är ett stort ingrepp i huset och man behöver riva upp golv och väggar för att komma åt rören. Tätskikt i våtutrymmen förstörs i samband med detta, och du behöver därför göra om badrummet och delvis köket. Om du vill riva väggar och golv, göra om alla badrum, toaletter kök mm, kan stambyte vara ett vettigt alternativ. Stambyte är det dyraste, mest tidskrävande alternativet, har störst miljöpåverkan men man får även nytt ytmaterial i samma veva och man kan passa på att byta vatten och el samtidigt.Det finns flera faktorer som påverkar priset på en rör renovering som t.ex. Renoveringsmetod, storlek på villan, avloppsledningar, gjutjärnsbrunnar och mera. Men generellt sett kostar en relining med strumpmetoden mellan 100 000 kr – 300 000 kr medans ett stambyte kostar oftast det dubbla. Läs mer om relining kostnad. Golvbrunnar som hittas bland annat i samtliga våtrum i villan är en viktig del av rörsystemet. Med tiden precis som avloppsrör av gjutjärn utsätts golvbrunnarna för högt slitage och får korrosionsskador på insidan vilket kan leda till hål och läckage. Många hus har fått golvbrunnarna utbytta när man gjort i ordning badrummet men i många fall så har man tyvärr missat att byta rören, helt eller delvis vilket medför att även om allt ser bra ut med nya golvbrunnar och besiktningsmannen säger att det är godkänt kan det finnas en dold risk för läckage pga att det finns gjutjärns stumpar kvar som man lämnat och inte bytt. I regel ska man räkna med att utföra en rör renovering efter 50 år om man har gjutjärnsrör. Detta innebär att om du har en villa som är byggd på 60 talet eller tidigare behöver du tänka på att göra en rörinspektion innan din villa drabbas av potentiella vattenskador.Utanför hus är det vanligast med betongrör före 70-talet. Dessa får oftast förskjutningar och rötter tränger in som fångar upp papper som man slänger i toaletten och skapar stopp. Betongrören kan också rasa trots att dom har mycket godstjocklek kvar.

För att kunna avgöra om när det är dags för en rörrenovering behöver man kontrollera skicket på avloppssystemet. Nedan följer några saker man kan kontrollera upp för att få sig en första uppfattning.Relining med sprutmetoden är det billigaste sättet att genomföra en rörrenovering av avloppssystemet. Sprutmetoden innebär att man sprutar in en beläggning av plast på insidan av de befintliga rören för att ge rören längre livstid. Det bildas då ett skyddande lager inuti röret. Denna metod är inte något vi rekommenderar eftersom det är en kortsiktig lösning och inom en snar framtid kommer du behöva göra en ny rörenovering genom stambyte eftersom rören inte blir självbärande med denna metod. Kortsiktigt är det billigaste sättet att förlänga livstiden på dina rör men i längden blir det väldigt dyrt.

Material som används för att tillverka avloppsrör inne i husen är huvudsakligen gjutjärn eller plast. Om ditt hus är byggd innan 50-talet och du inte har renoverat så har du gjutjärnsrör som bör hålla ca 40-80 år. Är huset byggt på 50-och 60-talet håller gjutjärnsrören ca 29-44 år. Med tiden utsätts rören för slitage och börjar rosta och gå sönder, men dolda i väggar, under golv och mark upptäcks ofta inte fel direkt. Det kan även vara så att smuts sätter igen hålen så när det tillslut inte är något flöde längre och man högtrycksspolar dessa för att göra rent dom går dom sönder eller hålen kommer fram.Rörrenoveringar är något som måste göras på alla hus med ca 50-80 års mellanrum. Har du en villa som är byggd på 60-talet eller tidigare och har inte tidigare gjort en avloppsrenovering rekommenderas att du gör en rörinspektion snarast innan din villa får kostsamma konsekvenser. Hos oss kan du boka en kostnadsfri rörinspektion utan bindning

I broschyren Marknadsöversikt – produkter för enskilda avlopp finns priser för många minireningsverk, toaletter etc. angivna. Ladda ner marknadsöversikten från Avloppsguidens startsidaHär finns allt från fakta om olika system till information om specifika produkter. VA-guiden har inga ekonomiska intressen vad gäller avloppsprodukter eller tjänster gentemot husägare. Det beror på vilken teknik som används och hur det ser ut på din tomt. I allmänhet ligger kostnaden mellan 70 000 – 100 000 kr. Men tänk på att det ofta är driftskostnaden som gör det dyrt i längden. Avloppsguiden avser återkomma med ungefärliga intervall för att ge en bättre fingervisning om vilka summor det kan röra sig om för att investera i ett nytt avloppssystem. I äldre hus har golv med klinkerbeläggning i bad- och duschrum tätskikt med så kallad membranisolering, som består av papp med asfaltstrykning i flera lager. En svag punkt i denna konstruktion är anslutningen till golvbrunnen. Tätheten i membranisoleringen försämras på grund av åldring och på grund av rörelser i bjälklag och golvbrunn. Detta är ett vanligt fel.För att kunna bedöma deras kondition kan man först göra en kartläggning av vilka typer av rör som finns i tappvatten- och spillvatteninstallationerna. Med hjälp av installationsritningar och ev. någon sakkunnig kan man göra en förteckning över de rör som är installerade. En kunnig vvs-installatör eller vvs-konsult kan hjälpa till med en undersökning och bedömning av rörinstallationerna.

Vanliga skador på gjutjärnsrör är sprickor, otäta skarvar och korrosion. Sprickor kan orsakas av materialspänningar eller felaktig infästning, men också vara en följd av korrosion. Sprickor och otätheter kan vara svåra att upptäcka om de inte ger sig till känna genom vattenläckage.

Kopplingar och lödfogar. Äldre mekaniska kopplingar, t ex Securex-kopplingar, förslits så småningom och kan börja läcka. Vissa typer av lödfogar, t ex fogar med Castolin-lod, har dålig kvalitet och innebär en läckagerisk. Vid en ombyggnad där man byter vissa delar av rörinstallationen kan gamla kopplingar och lödfogar börja läcka om de utsätts för åverkan.Avloppsrör kan vara av gjutjärn eller plast. Både gjutjärns- och plaströr förekommer i olika kvaliteter och det är därför viktigt att kartlägga vilken typ av rör som är installerad.Plastavloppsrör har installerats i hus byggda under 1960-talet och senare. Vissa typer av de tidiga plastavloppsrören, s k PVC-rör, har senare visat sig ha dålig kvalitet. De är känsliga för den mekaniska påverkan som uppstår vid rörens längdutvidgning och för avloppsvatten med hög temperatur. Denna typ av rör bör alltid bytas ut vid en ombyggnad.

Det finns flera metoder att renovera skadade avloppsrör. De flesta av dessa är utvecklade för att renovera avloppsledningar i mark, men några metoder kan i vissa fall även tillämpas på invändiga installationer.

Förzinkade stålrör, som är vanliga som kallvattenrör i äldre installationer. De är känsligare än kopparrör för korrosion. Rören är hopfogade med gängfogar vilka ytterligare försämrar korrosionsskyddet. Vid en ombyggnad bör man byta ut alla tappvattenledningar av förzinkade stålrör.Eftersom en badrumsombyggnad är en omfattande underhållsåtgärd är det viktigt att göra undersökningar av installationernas kondition innan man fattar beslut om vilka åtgärder som är nödvändiga. Även om det ur ekonomisk synvinkel är önskvärt att göra så små ingrepp i huset som möjligt, bör de delar av rörinstallationen som är utslitna byts ut vid ombyggnaden. För varje del av vvs-installationen som man överväger att behålla vid en ombyggnad bör man göra en kritisk bedömning av dess återstående livslängd. Som riktvärde kan man använda den förväntade livslängden på det reparerade våtrummet, t ex 25 till 30 år. Man bör också bedöma framtida kostnader och konsekvenser för ombyggnader eller vattenskador då de installationer som sparas går sönder och måste bytas.

Rör i golvet kan vara angripna av korrosion, t ex om vatten från en tidigare vattenskada läckt ut i bjälklaget. Rör och radiatorer kan också angripas av invändig korrosion om värmesystemet fyllts på med nytt vatten ofta, t ex för att värmesystemet varit otätt.På avloppsrör av gjutjärn kan en fackman genom att ta ut rörprover undersöka om de korroderat. Dessa tar man lättast i åtkomliga delar av avloppssystemet, t ex i källaren. Genom att undersöka prover från representativa ställen i installationen kan man bilda sig en relativt bra uppfattning om avloppsrörens kondition.

Kontrollera att mattan fäster mot golvet kring brunnen och mot golvbrunnen. Det är stor risk att golvbrunnen läcker om det visar sig att mattan släppt från golvet kring brunnen. Kontrollera också att den klämring som spänner fast golvmattan mot golvbrunnen verkligen sitter fast. Med tiden finns risk att klämringen formförändras, vilket gör att trycket mot mattan släpper. Tätningen mellan golvmattan och golvbrunnen kan då börja läcka.Inbyggda ledningar. Kopparrören kan påverkas av omgivande byggnadsmaterial. Kontrollera t ex rör och avgreningar inbyggda i siporex-väggar. Väggarna kan också påverkas, t ex av kondens från kallvattenrören. Både kall- och varmvattenledningar rör sig då temperaturen ändras. Om rören är felaktigt infästade kan rörmaterialet så småningom att bli sprött och risken för läckage ökar.

Gjutjärnsrör har tillverkats på olika sätt. Man skiljer på sandgjutna och centrifugalgjutna rör. Sandgjutna känns igen på att de har två förstärkningsringar på rörets muff, medan centrifugalgjutna endast har en. De centrifugalgjutna rören anses ha tätare gods och större hållfasthet än de sandgjutna, som det alltså kan finnas anledning att se mer kritiskt på.Vattenläckage vid golvbrunnen är den i särklass vanligaste skadeorsaken i våtrum. Upp till var fjärde skada i badrummen beror på att golvbrunnen eller dess anslutning mot golvets tätskikt läcker. Golvbrunnen är alltså en av de delar av installationen som är viktigast att undersöka.Gjutjärnsrör korroderar genom att järnet löses ut ur materialet och kvar blir en rest av grafit. Rören behåller sin form även om de är korroderade. När korrosionen gått igenom hela rörväggen kommer fukt att läcka igenom. Skadorna visar sig ofta genom att färgen på rörets utsida buktar ut och genom att rost har runnit från utbuktningen.

– golvet eller väggarnas tätskikt i badrummet är utslitna och vatten läcker ut i byggnadskonstruktionen. Vid bedömning av skadan upptäcker man att vatten- och avloppsrören är i ett sådant skick att de verkar ha en kort återstående livslängd, jämfört med den beräknade livslängd ett renoverat badrum kommer att få.Golvbrunnar av gjutjärn kan ha korrosionsskador invändigt. Det kan man själv undersöka genom att skrapa med en kniv på brunnens insida. Korrosionsprodukterna brukar lossna som tunna flagor eller skivor. Känsliga punkter är brunnens botten, brunnssidan i nivå med vattenytan och ”vattenlåstungan”.

Bor du i en 60- eller 70-talsvilla och har vita plastavloppsrör installerade kan det vara dags att redan idag fundera på ett byte. Det har visat sig att dessa rör blev spröda snabbare än förväntat. Plasten man gjorde rören av mellan 1960 och 1973 var av sämre kvalitet och rören kallas därför för äggskalsavloppsrör.

Det går också att såga ut en bit av ledningen för att kontrollera materialet och sätta in en ersättningsbit. Annars är huvudregeln att man bör byta ut gamla vattenledningar, stammar och elledningar när man till exempel renoverar badrum eller kök.Elledningar har generellt en lång livstid så länge man inte rör dem men börjar man dra och röra i gamla elledningar kan skyddshöljet spricka. Renoverar du ett rum i ett hus som är 25 år och äldre och installerar nya vägguttag och strömbrytare bör även elledningarna dras om.

Använd ditt ROT-avdrag för att anlita elfirma eller VVS-installatör för att få en fackmässig installation. Vill du spara pengar kan du göra kringliggande arbete själv, som att köra byggavfall till återvinningscentralen eller spackla och måla efter arbetet.

Det gör att du minskar spolljudet från till exempel toaletten eller ledningarna. Byter du till stammar av standardplast och inte bygger in dem i isolerade schakt kommer du att få ett återkommande vattensorl i huset.

Avloppsrör i gjutjärn är ännu inte historia utan används fortfarande, bland annat på grund av sin ljudisolerande förmåga. Bor du i ett tvåplanshus och byter stammarna kan det vara en fördel med ledningar av gjutjärn eller av ljudisolerande plast.

När det gäller stambyte på elledningar, tappvatten- och avloppsrör är det alltid bättre att förekomma än att förekommas. Men hur ofta behöver du göra stambyte? Vi ger dig svaret.Bor du i ett hus från 30- eller 40-talet och fortfarande har kvar elledningarna från den tiden är det dags att börja planera ett byte av hela elsystemet.

Nu behöver man inte alltid byta ut stammarna, utan man kan förlänga deras livslängd via relining. Det innebär att stammarna rengörs och förstärks på insidan med olika tekniker och plaster. Det är ännu inte speciellt vanligt bland husägarna utan genomförs främst i flerfamiljsbostäder.Gamla elledningar kan bli överbelastade och orsaka bränder. Ledningar, eluttag och strömbrytare som är gamla kan vara uttorkade och utmattade i godset och riskerar då att bli strömförande. Det är inte säkert att jordfelsbrytare eller proppar förhindrar detta.Tappvattenledningar är lämpligt att byta vid stambyte då dessa kan skapa stora skador om de exempelvis har rostat sönder eller blivit gamla och skadade av andra anledningar. Ofta kan man stambyta partiellt i en villa.Relining är ett billigare alternativ till ett ordinarie stambyte. Det råder många delade meningar om relining och huruvida det faktiskt ger ett bra resultat eller inte. En del tvivlar också på att använda metoden eftersom det kan anses som enbart en tillfällig lösning och att ett stambyte måste göras snart igen i alla fall. Dock kan det vara bra om du för tillfället har lite ont om pengar men måste göra något åt rörsystemet.

Priset för ett stambyte är inte lågt men det måste trots allt göras. Det finns dock billigare sätt att komma undan. Det spelar också roll om det handlar om ett stambyte för lägenheter eller för villor. Faktum är att stambytet för villan är enklare än för lägenheterna i en fastighet. Man brukar säga att kostnaden ligger runt 75 000 kr, mer eller mindre, som lägst. För en lägenhet kan priset stiga uppemot 100 000 kr och ännu mer beroende på olika faktorer. Dock får du naturligtvis ROT-avdrag om det gäller en villa eller en bostad som du själv äger.Relining innebär att man inte byter ut de befintliga rören utan istället infodrar dem med förstärkande material, ungefär som att sätta ett inre rör inuti det gamla. Man rensar och slipar även de befintliga rören innan man infodrar dem. Rören tätas ordentligt för att inte kunna läcka.

”Eftersom ditt hus är 50 år, behöver du inte fillosofera, byt ut så mycket du kan, ingjutna rör kan du låta besiktigas med kamera för att se om det finns risk för stopp och dyligt, ingjutna rör i en villa klar sig hur länge som hellst. Om de inte har utsats för sättningar.” //LeifFördelen med denna metod är att det kostar ca en tredjedel av ett vanligt stambyte där man tar bort det gamla rörsystemet helt och ersätter det med ett nytt. Denna metod är relativt ny i Sverige och har funnits i ca 15 år. Att göra ett stambyte kräver hantverkare med gott handlag och bred erfarenhet samt att de är auktoriserad VVS-personal. Det kan därför vara av god vikt att leta upp ett antal firmor som är med i Säker Vatten och kolla upp deras omdömen från tidigare kunder. Det allra bästa, som vi tidigare nämnt, är att kombinera ditt stambyte med en renovering. Speciellt om du ska renovera kök eller badrum. Då bryter man upp golvet och går ner i rören. Man lappar ihop den uppbrutna delen och ersätter den med en ny, vilket drar ner kostnaderna en del.När du gör ett stambyte så byter du ut alla vattenledningar och rör i huset under marken. Det innebär både stammar för färskvatten och avlopp. Ett stambyte tar ungefär sex veckor att utföra och under den tiden kan du normalt inte vistas i din bostad. Det blir också väldigt dammigt och smutsigt när alla ledningar tas bort och golv bryts upp etc.

”Om det inte är några synliga fel håller rören säkert några år till. Men självklart, ska du lägga ner en massa arbete och pengar ska du byta allt, då har ni rör i 50 år till, och huset behåller sitt värde och till och med ökar, det blir en bra pensionsinvestering.” //LeifGå inte runt och dra på det faktum att det faktiskt är dags för ett avloppsstambyte. Om rören i huset är mer än 40 år gamla är det verkligen dags att ta itu med problemet. Spruckna vattenledningar kan få katastrofala följder. Man brukar säga att efter 30 år så är det dags för ett stambyte. Att byta avloppsstammar i en villa ger ofta en ordentlig kostnad men är ack så viktigt för att rören inte ska gå sönder och du ska drabbas av svåra vatten- eller fuktskador. Då kan nämligen kostnaden skjuta i höjden ännu mer. Låter ju lite konstigt att relining skulle vara så dåligt @anon43547292, med tanke på att de flesta BRs löser sitt stambyte så, blir ju ett jätteproblem i så fallhmmm, väldigt bra input. Att ge sig på ett vanligt stambyte känns tufft, måste riva badrum, tvättstuga, hela golvet. Skulle vi bo här “för alltid” så hade vi kört med det men inte för 10 år.

Samtidigt är det sjukt dyrt och jobbigt att bila upp bottenplattan och byta rören. Vi har både vattenburengolvvärme i HELA källaren på 135 kvm, samt två större våtutrymmen som skulle behövt göras om i sin helhet. Så det beror ju lite på hur stor din källare är och kvalitén på källaren (typ av golv osv osv ).De tråkiga är att typ de senaste 30 åren har de blivit allt vanligare att göra källaren till bostad… Även garage blivit rum… Då har man inte tagit hänsyn till att när man gör olika ombyggnationer i källaren att de behövs kanske bättre isolering, drenering av golv å väggar… Sen om de är ett gammalt hus så behövs säkert bytas vatten rör, avlopp, elledningar samt värmesystem… Tyvärr så fuskas de me att bara måla väggar å lägga in ett snyggt golv…

Har pratat med företaget som vi tänkt anlita, de är föräkrade via LF så täcker skador de orsakar, Hade en lång dialog kring hur ofta de haft problem med att utföra arbetet tex. Mkt ovanligt, händer i de fall där man har material som “kolapsar”. De har filmat våra rör och tyckte de såg helt ok ut, inte värre än andra med den åldern

Säkerställ också att ditt försäkringsbolag ser religning som en tillförlitlig metod och att de täcker eventuella skador. Vissa såg det iaf förut som en underhållsåtgärd, dvs du var fortsatt utan försäkringsskydd.

Hej jag har mycket motvilligt blivit något av en expert på detta område då jag själv haft ett hus från just 1967, där de förra ägarna hävdat att de bytt samtliga rör, men där det visade sig att de tidigare ägarna hade bytt allt som gick att se, golvbrunnar och första metern, men sen var allt påkopplat på gamla gjutjärnsstammen som var i fruktansvärt dåligt skick.

Efter att ha börjat använda toaltten på källarplan mer efter att äldsta dottern flyttat ner så blir det ibland stopp i rören från toaletten i källaren. Har fått rören undersökta och problemet är att det har bildats rost mm som gör ytan ojäm samt en del anslutningar ligger inte jämt. Inte märkt av detta innan och går att undvika problem om vi är aktsamma.Även läst försäkringsvillkor, vi är inte försäkringlösa på ngt sätt pga våra gamla rör, om det blir en läcka pga rören så får man hjälp med att täcka skadan, sen att vi får stå för reperationen av rören, det känns rimligt. Man ska inte kunna vänta på en skada. Har bett att få extra rådgivnign i ämnet så de ska återkomma.

Det är dock sjukt dyrt att byta rören om du inte har en grovkällare, eller om det finns andra anledningar att renovera källaren. Men återigen beroende på kvalitén på din källare, samt kvalité på den källare du vill återskapa.Har pratat med flera rörmokare jag litar på och ingen av de rekommenderar relining. I bästa fall köper du dig lite mer (dyr) tid och skjuter problemet framför dig några år. Jag skulle satsa på att byta rören. Gjorde samma i vårt 30-tals hus för några år sedan.

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!Vi rekommenderar att avloppet förnyas i god tid, innan det uppstår skador. När det gamla betongavloppssystemet fortfarande är i fungerande skick är det möjligt att göra reliningen snabbt, kostnadseffektivt och utan grävarbeten. Har du lagt märke till liknande utmaningar i ditt avloppssystemet eller är du orolig över hur avloppssystemet mår? Med hjälp av vår helt kostnadsfria avloppsfilmning får du reda på vad status är på avloppsystemet i ditt hem. På 1960-talet byggdes i Sverige ett stort antal villor där man främst använde gjutjärnsavlopp. Gjutjärn är fortfarande ett ganska vanligt förekommande avloppsmaterial. Installations- och sammanfogningstekniken har förnyats under årtiondena, men några av de vanligaste utmaningarna kvarstår.Innan den nya rörledningen installeras går man igenom betongavloppet med ett verktyg som är utrustat med ett kedjeaktigt huvud som rengör den inre ytan på ett effektivt men försiktigt sätt för att skydda de spröda betongrören. Därefter sköljs smuts och sand som samlats upp i avloppet bort med hjälp av tryckspolning med vatten. Slutligen infodras betongavloppet ända fram till det kommunala avloppssystemet. Insidan av det infodrade gjutjärnsröret är slätt och halt, vilket förebygger stopp och att smuts fastnar vid rörväggarna. Dessutom tål det renoverade avloppet avloppsvatten som innehåller salter eller industriella ämnen eller vätska som är surt eller hett. Underhåll är hemligheten bakom lång användningstid, och det gäller naturligtvis även avloppssystem. Boka kostnadsfri avloppsfilming som ger dig information om eventuella skador i rören och hjälper dig att bedöma behovet av renovering.

Betong har några egenskaper som påverkar dess hållbarhet som avloppssrör. Den vanligaste utmaningen hos markavloppsrör som löper under gården är trädgårdsväxternas rötter som växer genom betongen, vilket försvagar rörstrukturen och kan orsaka blockeringar. Också rörelser i marken och den belastning som avloppsrören utsätts för är vanliga utmaningar hos markavloppsrör av betong.Renoas avloppsrelining för villor är en lösning som är designad för renovering av avloppssystem i svenska hem. Vi erbjuder en omfattande avloppsrenoveringstjänst för alla avloppsrör, oavsett material. Vår pålitliga och säkra metod är ett smidigt reparationsalternativ för avloppssystemet i ditt hem.

Betong är ett av de tidigaste avloppsrörsmaterialen som installerades och användes i Sverige och de var mycket vanliga från trettiotalet till femtiotalet. I motsats till vanliga uppfattningar är det också möjligt att utföra relining av betongrör, precis som av rör av andra material.Livslängden hos avloppssystem av plast påverkas av ett antal faktorer – bl.a. kemiska ämnen i avloppsvatten som passerar genom röret, stora temperaturvariationer och rörens användningsgrad. Dessutom kan mjukgörare hos plasten förångas med tiden och då härdar, eller förglasas, plaströret ofta. Ett förglasat rör är sprött och går lätt sönder om det utsätts för mekanisk beröring eller vibration.

Det infodrade plaströret blir mycket motståndskraftigt mot mekanisk beeöring och värmeutvidgning, och det finns inte längre någon risk för förglasning och resulterande brott på röret.

Gjutjärn är ett starkt material, men kännetecknas av känslighet för användningsmiljön – hårdheten och surheten i avloppsvattnet som strömmar genom röret samt omgivningens temperatur och fuktighet orsakar förändringar hos rörets inre och yttre ytor. Förändringarna hos ytan påverkar den mekaniska hållbarheten hos gjutjärnsröret och ger det en typisk livslängd på 30-60 år.Inuti kan avloppsrörets yta slitas när sand i avloppsvattnet gnids mot ytan. Även om betong är ett ganska starkt material är inte heller det evigt som avloppsmaterial. Man brukar räkna med att ett betongrör har en livslängd på 40-50 år.

Innan reliningen behandlas hela plaströret med ett slipverktyg. Detta avlägsnar smuts som samlats på rörväggarna och förbereder den inre ytan för relining. Därefter spolas smuts och annat löst material ut ur rörsystemet. Den epoxybehandlade strumpan som installeras inuti plaströret fäster stadigt vid den rena, slipade väggen i plaströret och stärker hela rörsystemet.Vanligtvis tar det en vecka att utföra relining av avloppsssystemet i ett enfamiljshus, oavsett material, och ofta är renoveringen över på fem dagar. Renoas snabba och effektiva installationskoncept säkerställer att renoveringen påverkar din vardag så lite som möjligt och att arbetet utförs på det mest kostnadseffektiva sättet.

Vid relining av ett gjutjärnsavlopp börjar man med att föra in ett verktyg som har en kedjeliknande ände som är designat för att rengöra rörens inre yta. Detta avlägsnar effektivt smuts och eventuella rostavlagringar. Systemet tvättas rent och infodras sedan ända från golvbrunn till det kommunala avloppssystemet. Reliningen täpper till eventuella rosthål i röret och hela systemet blir tätt och enhetligt.Plastavlopp blev vanligare som avloppsmaterial på 1970-talet och är fortfarande det vanligaste avloppsmaterialet. Även om plast är det nyaste avloppsmaterialet har man börjat renovera även sådana. Vår erfarenhet av genomförda renoveringar är att en genomsnittlig livslängd är ca 40 år i plastavlopp.

Men kom ihåg att ett badrum är ett väldigt krävande projekt och det är viktigt att arbetet utförs fackmannamässigt för att exempelvis försäkringar ska gälla och för att badrummet ska bli så hållbart som möjligt.Ta till lite extra i dina kalkyler för att ge lugn och ro. Det kan vara värt den extra kostnaden anlitandet av ett proffs innebär för att hålla stressen borta och ge ett lugn i processen. I vilket fall som helst är det en bra idé att diskutera ditt projekt med ett proffs för att säkerställa att du fattar rätt beslut.

Badrumsrenoveringar leder ofta till oväntade problem – som att golvet under en läckande dusch har börjat ruttna eller att rostiga rör påverkar rördragningen i hela bostaden. Sådana överraskningar kan ge ordentliga bakslag i projektet, få kostnaderna att skena och, om du inte är en väldigt duktig gör-det-självare, ge dig ohälsosamma stressnivåer.Kostnaden för ett nytt badrum varierar stort beroende på storlek och renoveringens omfattning. Handlar det om en helrenovering, med ny planlösning, nytt golv och nya väggar, eller överväger du ”bara” nytt tvättställ, nya möbler och lite färg?

Oavsett storlek på ditt projekt, finns det en enkel tumregel. Ett gör-det-själv-projekt kostar ungefär hälften så mycket som att hyra in ett proffs. Du köper in materialet själv och håller ner arbetskostnaden. När du har gjort dina planer för det nya badrummet, försök uppskatta kostnaden för material, porslin, badrumsmöbler, tillbehör och andra delar. Dubbla sedan det för att få en känsla för vad det skulle kosta att anlita ett proffs.Tänk också på att ett gör-det-själv-projekt kan vara väldigt påfrestande. Rördragning, plattsättning och en del svåra installationer gör att badrummet är det rum som är svårast att renovera på egen hand.