Camilla Engström Förskolechef

Städning, den löpande mellan kunder och dagliga. marknadsföring, workshops med örter och yoga som min medhjälpare för att ställa i ordning och vid genomförande och avslut. Skördetid för vilda örter, det vill säga blommor och blad som ska samlas in torkas och sedan ska på förvaring. Infart/entré till butiken med lite mark och trädgårdsarbete.Här presenterar vi alla de företag där du som är ungdom kan söka feriepraktik/sommarjobb sommaren 2021. OBSERVERA att du själv måste kontakta de företag som du vill söka sommarjobb hos. • Hjälpa till med lastning, utkörning och hämtning av kajaker och annan friluftsutrustning • Assistera vid uthyrning av kajaker med mer. utlokaliserat på till exempel Bjumisträsk och Frevisören. • Rengöra kajaker med mer efter användning. • Följa med på guidade paddlingar och andra exkursioner. • Hjälpa till vid andra arrangemang som företaget gör (till exempel friluftsäventyr, delmoment av större bokade aktiviteter) • Fota, filma, göra anteckningar. Någon med normal datorvana som vill jobba med webshopen som behöver förbättras, med bilder och text. Om coronaläget medger så kan det eventuellt även bli önskvärt med hjälp vid torghandel eller försäljning på marknader i länet. Någon som gillar mer praktiskt arbete skulle kunna jobba med underhåll och modifiering av firmans utrustning.Kräver datorvana. Jobba med webbutiken, lägga upp varor i webbutiken, fotografera, skriva. Till viss del packa varor och skicka. Även behov av målning och jobb för någon med erfarenhet av att skruva och meka

Yllestad förskola ligger på landsbygden strax utanför Kättilstorp, belägen i ett fint gammalt sekelskiftshus med en stor och lummig gård där barn kan leka och utvecklas. På morgonen, eftermiddagen och alla lov går även Yllestads fritidsbarn hos oss.

Våra profiler är natur och hälsa då vi ser natur som en god lärandemiljö där läroplanens samtliga mål vävs in på ett naturligt sätt och hälsa som ett viktigt och aktuellt ämne som går hand i hand med vistelsen i naturen.På vår förskola uppmuntras barnen till att uttrycka sin åsikt och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Vi utgår ifrån barnens tankar, åsikter och känslor och ser styrkan i att vara olika. Förståelse för varandra och våra olikheter bidrar till att vi visar respekt, empati och tar ansvar för varandra samt vår omvärld.

På Sörgårdens förskola möts barn från många olika kulturer. Vi lyfter fram barnens olika traditioner och kulturer för att ge dem en positiv självbild. Pedagogerna är delvis tvåspråkiga och har en bred kompetens när det gäller språkarbete. Vi ser barnen utifrån deras behov för att kunna ge dem förutsättningar att lyckas.Vi stärker barnets tro på sig själv och på sin egen förmåga genom att vi, stödjande pedagoger, berömmer barnen och ger dem positiv bekräftelse. Alla barn ska få känna glädjen i att lyckas. Vi utgår från att varje barn kan och vill själva om vi ger dem förutsättningarna för det. Alla barn behandlas olika för att möta det enskilda barnets intressen, behov och förmågor.Broddetorp förskola är belägen i närheten av Hornborgasjön och dess vackra omgivningar. Förskolan består av en hemvist – Rosen, med åldrarna 1 till 5 år.

Gemensamt tema för hela förskolan är ”Barns möte med omvärlden” och på varje avdelning jobbar förskolan i projekt där barnen får möjlighet att arbeta i processer.I Åsle får varje barn möjlighet till en bra start för framtiden, i en trygg och naturskön miljö. Vi värnar om det lilla formatet där barnen blir sedda som individer och får känna delaktighet, där deras nyfikenhet och lust att lära uppmuntras och tas till vara.

Förskolan ligger naturskönt belägen på Mössebergs sluttning i nybyggda och välanpassade lokaler. Här möts barnen på olika torg/ateljéer, vinterträdgård och vår gemensamma matsal, där vi har en egen kock.Förskolan består av tre åldersindelade hemvister och ligger i helt nybyggda/nyrenoverade lokaler vid Åsarpsskolan. Förskolan har gemensamma torg och ateljéer där barn från hemvisterna möts, arbetar och lär tillsammans. Hemvisten för de yngsta barnen är Nyckelpigan, för mellanbarnen Fjärilen och för de äldsta barnen Humlan.

Vårt arbetssätt är inspirerat av pedagogiken från Reggio Emilia, Italien. Man kan kortfattat säga att det är ett tillåtande förhållningssätt där vi pedagoger tror på det kompetenta barnet. Vårt mål är att skapa förutsättningar för barnen att utveckla många olika uttryckssätt. Vi arbetar med pedagogisk dokumentation och ett reflekterande arbetssätt där vi lyssnar in och observerar barnen. Utefter barnens tankar och funderingar ges möjligheter att driva arbetet framåt.Stenstorps förskola är en förskola med kunnig, målmedveten och professionell personal. Vi känner stolthet för vår verksamhet, vi har öppenhet och insyn i vårt arbete och vi har god gemenskap och sammanhållning mellan förskola och hem.Gemensamt tema för hela förskolan är ”Barns möte med omvärlden” och på varje avdelning jobbar man i projekt där barnen får möjlighet att arbeta i processer. Lärande ska överskrida tid och rum, utgå ifrån såväl individens som gruppens behov. Vi anpassar verksamheten till alla barn i förskolan och utmanar till lek och lärande i en miljö som är både utmanande och trygg. Förskolan Växthuset är en enskild förskola med kristen profil för barn 1-5 år. Vi erbjuder en välplanerad pedagogisk verksamhet och våra ledord är trygghet, glädje, omsorg och respekt.

För oss är det viktigt att alla barn ska känna att de är en del av vårt svenska samhälle och att vi tillsammans kan bygga framtiden. Barnens kulturella bakgrund är värdefullt för barnets identitetsutveckling. Därför lägger vi mycket vikt vid att bekräfta och stärka barnen. Vi vill upptäcka världen med våra barn!Åsle har en rik närmiljö som ger oss möjligheter till lärande även utanför skolans och förskolans lokaler. Rörelseglädjen ges stort utrymme redan från förskola och vidare upp i åldrarna. Vi främjar goda kostvanor och ett sunt levnadssätt. All mat tillagas av egen kock i vårt fina tillagningskök.

Förskolan ligger i nära anslutning till Floby tätort. Dungen och Lunden är våra yngsta barns hemvister. På Täppan, Gläntan och Skogsbrynet går våra mellanbarn. Hemvisten för de äldsta barnen heter Lyckan och ligger på Floby skola.

Förskolan Boken finns i den vackra före detta prästgården intill S:t Olofs kyrka mitt i Falköping. Boken är en fristående förskola med Svenska Kyrkan som huvudman. Hos oss är ledorden trygghet, glädje och lärande.I Falköping finns 18 kommunala förskolor. Vi prioriterar kunskap, trygghet, omsorg och arbetsro samt valfrihet. Det finns även 11 fristående förskolor samt 1 fristående pedagogisk verksamhet i kommunen. De sköter sin egen kö.

Mössebergs förskola är en natur – och hälsoinspirerad förskola som ligger på sluttningen av Mösseberg med närhet till skog , natur och grönområden. Vi använder oss utav utomhuspedagogik och upplevelsebaserat lärande med alla sinnen. Samspel och byggandet av trygga relationer är en naturlig del av arbetet i förskolan. Förskolan är det första steget i barnens utbildning.Förskolans pedagogiska idé grundar sig i en rak och tydlig kommunikation och samsyn mellan pedagogerna. För oss är det viktigt att varje barn får dela med sig av tankar, åsikter och erfarenheter, vilket bygger upp trygghet och självkänsla.Barn leker, upptäcker och upplever med hela kroppen och med alla sinnen. Genom utomhuspedagogik och upplevelsebaserat lärande får barnen möjlighet att praktiskt uppleva vilket stimulerar nyfikenheten, självkänslan och ger förståelse och kunskap. Barn leker bra där det finns växtlighet och naturmaterial och vistas man i naturen lär man sig värna om miljön.

Odensbergs förskola ligger i nära anslutning till Odensbergskolan. Vi har tre åldersindelade hemvister. Kråkan för våra yngsta barn, Kotten för mellanbarnen och Stubben för de äldsta barnen.

Glädjen ger oss alla harmoni och lust att lära oss nya saker. Trygga och glada barn och nöjda föräldrar är vårt mål med verksamheten. Det skapar vi genom att barnen får utvecklas i en stimulerande miljö, som är anpassad för den aktuella barngruppen.Gudhem ligger 6 kilometer utanför Falköping och Gudhems förskola är belägen i utkanten av samhället. Den ligger i anslutning till skola och fritidshem. Vi har ett fritt och naturskönt läge med gångavstånd till skogen.

Vår förskola är öppen för alla barn och vi erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet i anpassade lokaler. Vi har ny lekutrustning på vår lekplats och stora ytor för barnen att leka på.

Vi använder cookies på vår webbplats för att den ska fungera så bra som möjligt, för att förbättra och skräddarsy innehåll och för att rapportera om användningen av webbplatsen. Du kan läsa mer om hur vi använder cookies i vår policy.Förskolan Lilla gunghästen ligger i ett attraktivt villaområde som har utegård med bland annat vikingaskepp, ängsmark och pulkabacke utanför grinden samt bra promenadslingor i närområdet. Lokalerna är anpassade för förskoleverksamhet och främjar barns lek och pedagogiska utveckling.

Vi vill att alla barn ska känna glädje och trygghet. Vi har miljöer som visar på glädje och som inspirerar till utforskande så väl inne som ute. Vi arbetar språkutvecklande och projektinriktat. Vi bemöter varandra väl och sätter alltid barnens bästa i fokus. Språkutveckling är något av det viktigaste som sker i ett barns liv och med hjälp av språket lär sig barnet att förstå sig själv och omvärlden, Pedagogerna utnyttjar därför hela dagens språkutrymme vilket betyder att de tillsammans med barnen fyller dagen med språk! Värdeorden för vårt förskoleområde är välkomnande, utforskande, demokrati och hållbarhet. Värdeorden ska genomsyra hela utbildningen, allt i från bemötande och aktiviteter till lärmiljöer inomhus och utomhus.Vi strävar efter att varje barn ska känna lust och trygghet. Därför erbjuder vi en trygg och lärorik miljö som är anpassad utefter barnens intressen och behov där de ges möjlighet att utveckla sin självständighet och tillit till sin egen förmåga. Vi anser att leken är grunden till allt lärande, och barnets sätt att utvecklas. Därför vill vi ge barnet möjlighet att påverka sin dag genom olika val av aktiviteter. Förskolan är grunden i det livslånga lärandet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Vi arbetar projektinriktat med det kompetenta barnet i centrum och ser processen i lärandet som viktigare än resultatet. Hästbacken har sex avdelningar varav två är resursavdelningar där barn som är i behov av särskilt stöd har möjlighet att vara tillsammans och förskolan är också kommunens enda dygnet – runt- förskola. (Se kväll/natt/helg Hästbacken)

Hos oss finns en god pedagogisk grund, där omsorg, kärlek och lärande bildar en helhet. Vi vill ge barnen möjlighet att utvecklas både som individer och i samspel med andra och uppmuntra och tillgodose deras intressen och kreativitet. Hos oss ska alla barn känna glädje och lust i att upptäcka sin omvärld! Vi kräver inga föräldrainsatser. Vi ligger bra geografiskt till om du bor i Falköping och jobbar i Skövde. Då är det enkelt att lämna/hämta barnen på väg till och från arbetet.Förskolan arbetar med inspiration av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Kortfattat kan man säga att det handlar om ett förhållningssätt där man tror på det kompetenta barnet som vill och kan. Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation och ett reflekterande arbetssätt kan vi skapa förutsättningar för barnen i deras nyfikenhet och lust att lära, samt driva arbetet framåt.Här sätter vi familjen i centrum. Vi tror på den lilla enhetens styrka där alla pedagoger känner alla barn. Närheten till Mössebergs vackra natur är en tillgång och vi vistas ofta och gärna utomhus. Förskolan Urd är belägen i centrala Falköping, i direkt anslutning till grönområdet Plantis. Förskolan har fyra åldershomogena hemvister, Månen och Solen för de yngsta barnen, Planeten för de mellanstora barnen och Stjärnan för de äldsta barnen. På förskolan finns också gemensamma rum för möten mellan grupperna som ateljéer och matsal samt en inbjudande utemiljö. Personalkooperativet Lantis, i den renoverade bygdegården i Dala utanför Stenstorp, driver en förskoleliknande verksamhet för barn i åldrarna 1 – 5 år. Vindängens förskola är belägen i Falköpings södra kant på Vilhelmsroområdet. Förskolan har sex åldershomogena hemvister, Glädjen och Fröjden för de yngsta barnen, Nejden och Lyckan för de mellanstora barnen och Gläntan och Dungen för de äldsta barnen. På förskolan finns också gemensamma rum för möten mellan grupperna som ateljéer och matsal samt en inbjudande utemiljö. Värdeorden för vårt förskoleområde är Välkomnande, Utforskande, Demokrati och Hållbarhet. Värdeorden ska genomsyra hela utbildningen, allt i från bemötande och aktiviteter till lärmiljöer inomhus och utomhus.Hästbackens förskola är möjligheternas hus, där barnens inflytande styr verksamheten och vi ser allas olikheter som en tillgång. Alla på Hästbacken ska få möjligheter att lyckas och bli sitt bästa jag. Vi utgår från att barnen är kompetenta och att alla kan, med rätt stöttning. Utifrån ett relationellt perspektiv skapar vi förtroendefulla , omsorgsfulla och kreativa relationer som är grundläggande för barnens lärande och utveckling. Förskolan är det första steget i barnens utbildning.

Vi har en fantastisk miljö med stimulerande lokaler som lockar till lek. Minst en gång om dagen är vi ute på vår stora härliga utegård, där det finns många olika möjligheter till lek, utforskande och fysisk aktivitet.

1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogikFörst lär de oss att gå och prata, sen vill de att vi ska vara tysta och sitta still En studie om daglig fysisk aktivitet i Stockholm stads grundskolor Carolina Råberg & Cecilia P. Zettersten Pedagogiska

1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för ”att organisera arbetet på ett sätt som gör

Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskolaGÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Lärarprogrammet, examensarbete 10p En skola i rörelse en fallstudie av utökad rörelse i skolan Stefan Holmström, Carl-Johan

1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighetRecept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dagLärande 61-90 hp. Vårteminen 2011:21 s. 225-235 Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping När lär sig elever bäst under en skoldag? Ur ett elevperspektiv Lena Säf & Ann-Charlotte Bjurenfalk*Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans7 Andra välbefinnandehormoner så som dopamin medverkar i regleringen av nervcellers aktivitet som har betydelse för inlärningen och påverkar bland annat uppmärksamhet (Ekman & Arnetz, 2005; Sonesson & Sonesson, 2001). Att vara uppmärksam anses som en viktig faktor för att en människa ska kunna lära sig (Illeris, 2007). Sammanfattning Fysisk aktivitet definieras som all typ av kroppsrörelse och forskning har påvisat många positiva fysiologiska effekter. Exempel på sådana effekter är bland annat genom syreutbytet och hormonproduktionen i kroppen som i sin tur påverkar välmående, vilket är en grundförutsättning för att lära Lärande Med lärande har författarna valt att tolka det som: koncentrationsförmåga, inlärningsförmåga, kognitiv förmåga, mental utveckling, läs-och skrivförmåga samt skolprestationer såsom resultat på nationella prov och SAT (Stanford Achievement Tests). Valet att göra en precisering mellan lärande och kognitiv utveckling har gjorts för att lättare kunna tolka resultatet. Inom vissa områden ser man på lärande och kognition som at
t det i grunden betyder samma sak men författarna har valt att tolka kognition som ett mentalt lärande; förmågan att lära sig lära och lärande som ett konkret uppfyllt mål. Exempel: I årskurs 3 är ett av kraven att kunna femmans divisionstabell. Har eleven klarat av den har hon visat att hon har lärt sig den. Det är svårare att förklara hur hon har lärt sig den, hur hon har tänkt i själva lärandet och hur hon kan använda sig av den kunskapen i framtiden, det vill säga kognitivt i sin utveckling. Lärande är varje process som hos varje levande organism leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande (Illeris, 2007 s.13). Knut Illeris skriver även att: 610 som händer i hjärnan när det handlar om lärande, tänkande och minne. Den motoriska och den kognitiva utvecklingen går hand i hand (Jagtøien, Hansen, & Annerstedt, 2002). Om den motoriska aktiviteten tar upp barnens koncentrationsförmåga så minskar de resurser som barnen kan använda till att tänka, lära sig och reflektera över (Ibid.). När barnens motoriska färdigheter har blivit automatiserade kan de kognitiva processerna utvecklas eftersom omedvetna delar av hjärnan styr de motoriska färdigheterna medan det är i hjärnbarken de medvetna kognitiva processerna sker (Jagtøien, Hansen, & Annerstedt, 2002; Taube, 2000). När barnen utvecklat sin kognitiva förmåga blir de bättre på att värdera sin egen förmåga och sambandet mellan självbild och prestationer ökar (Taube, 2000). Sammanfattning I pedagogisk forskning ses kognition bland annat som något kreativt och omfattande men inom skolans värld har det setts som någonting man kan förhöras på. Att gå i skolan är en utvecklande process som innefattar en helhetssyn på lärande både fysiskt, psykiskt och socialt. Den motoriska och kognitiva utvecklingen går hand i hand Skolgymnastikens historia Under denna rubrik kommer en sammanfattning av skolgymnastikens framväxt från uppkomsten till nutiden. År 1805 var förmodligen det år som gymnastik för första gången infördes i svensk skola. Under talet har ett relativt stort antal avhandlingar som behandlar betydelsen av kroppsövningar gjorts. Dessa har till en viss del bidragit till att bana väg för en positiv syn på fysisk aktivitet (Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H., 2001). Utöver dessa avhandlingar hölls föredrag som handlade om motorikens betydelse för hälsan. Carl Von Linnés föreläsningar om hälsovård ( ) betonade vikten av sömn, vila och motion (Ibid.). År 1809 är året då Sverige 9Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Ny legitimation skapar kaos I januari 2012 började reglerna för introduktionsår gälla alla nyutbildade lärare. För att bli legitimerad GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING Det är dags att ta fysisk aktivitet på allvar och Fundera över hur/var/på vilket sätt vi vill att barn och vuxna ska utöva den Fysisk inaktivitet är numera en av vårt17 omfattningen av fysisk aktivitet och hälsotillstånd bland vuxna (Engström, 2004). Engström skriver att det har med andra ord uppstått en paradox; ju säkrare kunskaper vi får om den fysiska aktivitetens hälsomässiga betydelse, desto angelägnare tycks vi vara att minska våra fysiska ansträngningar såväl i hemmet som under arbete (2004 s.3). Engström (2004) påpekar att den tid som är avsatt för ämnet Idrott och hälsa kan knappast ur en medicinsk och fysiologisk synvinkel ge tillräckligt fysisk träning och fast vi har varit väldigt uppfinningsrika med att utveckla teknologin så att vi människor ska slippa använda vår muskelkraft så har man inte i skolans värld kompenserat för den minskade fysiska aktivitet som teknologin innebär, då den anslagna tiden till Idrott och hälsa i skolan räcker till ca två lektioner i veckan (Ibid). Sammanfattning Läroplanen 94 har fått ett tillägg där det står att skolan ska sträva mot att erbjuda elever fysisk aktivitet varje dag. Eftersom alla elever tillbringar en stor del av sin vardag i skolan har den en viktig roll i elevernas liv. Cirka fem år efter införandet av tillägget i läroplanen är det fortfarande inte många som har uppmärksammat förändringen. Europaparlamentet har uppmanat till att alla medlemsländer ska schemalägga och garantera skolelever idrott minst tre gånger i veckan och gärna mer därtill. Sverige är ett av de länder som erbjuder minst antal garanterad tid för fysisk aktivitet, trots tillägget i läroplanen och Europaparlamentets rekommendationer. Hälsa beskrivs ofta som en teoretisk del av ämnet Idrott och hälsa. Det finns även en grupp elever man inte når med undervisningen idag, vilket kan förklaras med att idrotten liknar idrottsföreningarnas verksamhet alltför mycket. Skärmbundna aktiviteter och en alltmer stillasittande befolkning ökar och i skolan har man inte kompenserat för detta, tiden som är avsatt för ämnet Idrott och hälsa är inte tillräcklig ur en medicinsk och fysiologisk synvinkel. Den fysiska inaktiviteten har påvisat negativa effekter på människors hälsa, samtidigt som elever börjar få allt svårare att klara av skolan. Om den fysiska aktiviteten har ett samband med lärande kan det anses vara av vikt att undersöka detta. 16

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer somUtbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan – en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker1 (5) VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING MED ÄMNESDIDAKTIK I, INRIKTNING GYMNASIET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG TEACHING PRACTICE WITH DIDACTICS I, IN UPPER SECONDARY SCHOOL, 15 CREDITS Basdata Kursen ingår i verksamhetsförlagd

TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 – 2 – Innehåll Bakgrund… – 3 – Syfte… – 4 – Metod… – 4 – Fakta… – 5 – Resultat… – 7 – Diskussion… – 9 – Referenser…-Barn och ungdomars utveckling Dan Andersson Definitioner Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas Motion = medveten fysisk aktivitet med viss avsikt Träning = en mer

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRAKT INLEDNING Syfte FYSISK AKTIVITET OCH LÄRANDE Fysisk aktivitet Kroppens reaktioner på fysisk aktivitet Lärande Kognitiv utveckling Skolgymnastikens historia Idrott och hälsa i skolan METOD Insamling Urval Konsekvenser av sökningen och redovisning av resultat Sökord och resultat ERIC och PsychINFO Academic Search Elite HIGGINS och LIBRIS Validitet och Reliabilitet FORSKNING KRING SAMBANDET MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH LÄRANDE…21 Motorik, Koncentrationsförmåga och skolprestationer (L) (K)…21 BBO Barn, bevegelse og oppvekst (L) (K)…25 Movement is essential to learning (L) (K)…26 Wellness Promotion in the Schools: Enhancing Students Mental and Physical Health (L) (K)…27 Extracurricular Activities and Adolescent Development (L) (K)…28 Physical Education and its Effect on Elementary Testing Results (L)…29 Physical fitness and academic achievement (L)…29 Physical activity and student performance at school (K)…30 SPARK The effects of a 2- Year Physical Education Program (SPARK) on Physical Activity and Fitness in Elementary Schools Students (K) RESULTAT Koncentrationsförmåga Motorik Fysisk aktivitet, lärande och skolprestationer Kognitiv utveckling Ämnet Idrott och hälsa Teori och praktik Sammanfattning Slutsats DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion Vidare forskning…43 KÄLLFÖRTECKNING…45 Bilaga Bilaga1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarensSidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består

8 Lärande är emellertid inte enbart en angelägenhet för förnuftet utan bygger också på kroppsliga funktioner som kan komma till uttryck genom exempelvis kroppshållning, rörelsemönster, mimik och andning (Illeris, 2007 s.22). I boken Pedagogik för 2000-talet (Egidius, 2003) beskrivs John Deweys (pedagog & filosof, ) tankar om teoretiskt och praktiskt lärande som ett samspel med varandra. Om eleven inte har möjlighet att praktiskt utföra det han/hon lärt sig i teoretiska ämnen blir lärandet obegripligt (Ibid.). Elever behöver vara engagerade i uppgiften, att känna att den är meningsfull, kunna sätta sig in i den och se svårigheterna med uppgiften och på så sätt kunna söka ny kunskap och med hjälp av fantasin hitta lösningen (Egidius, 2003). Antonovsky (1991) skriver att en människa behöver känna en känsla av sammanhang (KASAM) för att uppnå och behålla hälsa. De tre komponenter han anser hör ihop för att få ett starkt KASAM är; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Ibid.). För att koppla detta till skolan skulle man kunna använda följande exempel: om läraren är strukturerad, tydlig och informativ, eleverna känner att de skolverktyg som finns i klassrummet är till för dem och att eleverna känner sig delaktiga i sitt eget lärande har de ett starkt KASAM och med detta är de starkare och mer mottagliga för yttre stimuli. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det skrivet i riktlinjerna att alla som jobbar inom förskolan ska arbeta tillsammans för att kunna erbjuda en miljö som är väl anpassad för utveckling, lek och lärande (Björklid, 2005). Den pedagogiska miljön skall alltså innefatta både en bra fysisk miljö samtidigt som det ska finnas ett bra samspel mellan barnen och de vuxna. Barn ska ha möjlighet att delta i sitt eget lärande och det är viktigt att inkludera dem i skapandet av den fysiska miljön (Ibid.). Lärandet sker inte på en speciell plats utan det sker hela tiden i olika miljöer, både formella, som skola och förskola, och informella, genom lek inom- och utomhus (Björklid, 2005) Kognitiv utveckling Inom pedagogisk forskning ses kognition som något kreativt och omfattande, det anses vara en nödvändighet för moraliska, subjektiva och estetiska uttalanden (Bjerg, 7 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: [email protected] Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stortTALLBACKASKOLANS FRITIDSHEM ÅK 1 2013/2014 Mål för fritidshemmet 2013-2014 1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig. 2. Alla barn känner EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas 18 3. METOD Den ständigt och mycket snabbt växande kunskapsmassan motiverar ett starkt behov av översikter. Detta behov är direkt proportionellt mot den rådande kunskapsmassan: ju fler vetenskapliga dokument (uppsatser, rapporter, artiklar, böcker etc.) som publiceras, desto större behov av integration och översikt (Backman, 1998, s.65). Vi hade för avsikt att göra en deskriptiv undersökning, det vill säga att beskriva och kartlägga den, för oss tillgänglig kunskap och forskning som finns inom ämnet och som uppfyller de ställda kriterierna samt innehar relevans för syftet (Patel & Davidsson, 1994). Valet att göra en litteraturstudie rörande det eventuella sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande utifrån de föreställningar som vi hade om hur läget ser ut beskrivs av Patel & Davidsson (1994), som att arbeta induktivt. Att dra en induktiv slutsats betyder att det är en sannolik slutsats, baserad på erfarenheter som till exempel Solen har gått upp varje morgon hittills, alltså kommer den att gå upp imorgon också. Det vill säga att slutsatsen är byggd på det som finns innan nuet. Utifrån vad resultatet visar kommer vi att formulera teorier och hypoteser. Vi ville, trots det arbetssätt vi valde inte begränsa oss till att endast arbeta induktivt utan det viktiga i litteraturstudien blir att arbeta utifrån dess syfte. Vi ville söka efter en variation av den forskning som finns för att kunna skapa oss en bild av läget. Variationen i arbetet hade sin utgångspunkt i innehållet i studierna men vi ville även få en variation utifrån en geografisk synvinkel. Genom att inkludera forskning som har sitt ursprung i Sverige, Norge och USA gav detta andra variationer än om vi enbart hade valt att inkludera forskning från ett geografiskt område Insamling Insamling av teori, böcker, uppsatser, dokument, rapporter, avhandlingar, utredningar, vetenskapliga artiklar och forskning som behandlar ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och lärande, även kognitiv utveckling och 17Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 [email protected] Enligt skollagen ska varje huvudman inom s
kolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.4 1. INLEDNING Skolan får allt färre antal idrottstimmar (Utbildningsdepartementet, 1994). Med nedskärningar på antal idrottstimmar i skolan, funderar vi över vad det kommer att få för konsekvenser. Att fysisk aktivitet har många positiva effekter är allmänt känt och väldokumenterat (Ekblom, B & Nilsson, J., 2000; FYSS, 2003; Faskunger, J. & Hemmingsson, E. 2005). Många välfärdsjukdomar har uppstått på grund av fysisk inaktivitet och många av dessa sjukdomar och symtom kan lindras eller botas genom att vara fysiskt aktiv (FYSS, 2003). Allt fler elever når inte upp till kraven för att bli godkända i kärnämnena (Skolverket, 2008). Handlar det om pedagogiken i skolan, klimatet i klassrummet, koncentrationssvårigheter eller har det flera orsaker? I takt med att skolan har reducerat antalet idrottstimmar så har elever allt svårare att klara av skolan, är detta en tillfällighet eller finns det ett samband? Skolan som arena är ändamålsenlig för att nå ungdomar och fostra samt påverka deras fysiska, sociala och kognitiva utveckling. Skolan är gratis för alla, vilket inte idrotter på fritiden är. Att få hitta glädjen i att röra sig och att vara fysiskt aktiv bör vara en möjlighet för alla. Förutsättningen för att lära bör vara densamma för alla elever. Ett gemensamt mål att sträva mot bör vara att skapa lika förutsättningar för nästa generations välmående. Det antas att fysisk aktivitet påverkar lärandet men vi funderar på hur det egentligen är, om det verkligen finns ett påvisat samband. Vi har därför valt att inrikta oss på om det finns något samband mellan fysisk aktivitet och lärande genom att undersöka, för oss, tillgänglig forskning. Om forskningen visar på samband mellan fysisk aktivitet och lärande anser vi att det kan vara av vikt att belysa det för att kunna utveckla framtidens skola där barnens lärande och hälsa främjas Syfte Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad som finns dokumenterat inom området när det gäller sambandet mellan lärande och fysisk aktivitet i skolan. För att tydliggöra syftet har vi valt att dela upp det i två frågeställningar: Vad säger forskningen om det eventuella sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande? Hur påverkar fysisk aktivitet inlärningsförmågan, den kognitiva utvecklingen, koncentrationsförmågan och den motoriska utvecklingen? 3 Forskningsprojektet Motoriken i skolan Idrottslärare och skolledare i svenska skolor inbjöds under hösten 1998 av Malmö högskola att medverka i forskningsprojektet Motoriken i skolan. Ett fyrtiotal skolor 5 2. FYSISK AKTIVITET OCH LÄRANDE För att närmare kunna undersöka vad forskningen säger om ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och lärande har författarna valt att först förklara och definiera fysisk aktivitet, lärande och kognitiv utveckling med syfte att göra det enklare att förstå och kunna urskilja ett eventuellt samband. Eftersom författarna har valt att lägga fokus på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att inkludera ett avsnitt som beskriver hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet under 1800-talet. Efter detta avsnitt följer en del där författarna valt att granska utredningar, forskning och artiklar som haft som syfte att utvärdera och lyfta fram den fysiska aktiviteten i skolan. Ämnen som berörs är; elevernas trivsel i skolan, antalet klocktimmar, fysisk aktivitet, lärarnas syn på ämnet Idrott och hälsa, skolans styrdokument och hur skolan sett ut tidigare jämfört med idag Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning (Folkhälsoinstitutet, ). Rekommendationer för fysisk aktivitet är för en vuxen människa cirka 30 minuter per dag och för barn rekommenderas 60 minuters fysisk aktivitet per dag (FYSS, 2003; Folkhälsoinstitutet, 2005). Med regelbunden fysisk aktivitet enligt rekommendationen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv (Ibid.). Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och högintensiv aktivitet (Folkhälsoinstitutet, 2005) Kroppens reaktioner på fysisk aktivitet Det finns ett flertal väldokumenterade positiva fysiologiska effekter av att vara fysiskt aktiv. Hjärtats slagvolym, blodvolym och den maximala syreupptagningsförmågan ökar med regelbunden fysisk aktivitet vilket innebär att andelen syre i blodet ökar och det i sin tur leder till att hjärnan får friskt (syrerikt) blod och kan arbeta mer effektivt (Ekblom, B. & Nilsson, J. 2000). Med regelbunden fysisk aktivitet kan vilopulsen och den puls som uppnås vid submaximalt arbete (50 % av maxpulsen) sänkas med

2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt tillMax18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunernaHögskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är