Debattartikel Plast I Havet

På Håll Sverige Rent pratar vi om ”det farliga kretsloppet” vilket innebär att det är vetenskapligt belagt att mikroplast tar sig in i marina organismer och därmed går in i näringsväven.

Vissa specifika skräp är extra problematiska om de hamnar i haven. Plastprodukter för engångsbruk och fiskeredskap som innehåller plast har en stor negativ påverkan på havsmiljön.Många av de kemiska nedbrytningsprodukterna som har identifierats, bland annat av Stockholms universitet, har inte varit föremål för riskbedömningar tidigare. Därför behövs mer forskning och s.k. toxiska tester, för att undersöka potentiella risker för marina organismer.

Det kan till exempel handla om en mussla som satt fast sig på ett skräp som driver med strömmar till andra sidan jorden, till en plats där musslan inte har några naturliga fiender.Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet i haven. Ett exempel på detta är sjöfågeln som främst söker sin föda till havs. Forskare tror att 99 procent av alla sjöfåglar kommer att ha ätit plast år 2050. Detta gör plasten även till ett hot mot havens biologiska mångfald. Marin nedskräpning är ett globalt problem som inte känner några nationella gränser. Forskare tror att det finns mer än 75-199 miljoner ton plast i våra hav och varje år tillkommer 5-13 miljoner ton plast. Och det växer snabbt: på sextio år har plastproduktionen i världen ökat lavinartat, och det märks i våra hav, där gigantiska mängder ansamlas. På Bohuskusten är det vanligast att hitta mest skräp på våren då det ansamlas skräp under höstens och vinterns stormar. Motsvarande mönster på syd- och ostkusten är att stränderna är som mest skräpiga under sommaren då de har många besökare.Plastskräp är extra problematiska för sjöfåglar och vattenlevande djur, eftersom de kan tro att plasten är mat. När deras magar fylls av plast i stället för riktig mat kan de svälta ihjäl.

Eftersom skräpet följer med havsströmmarna förändras ”skräp-öarnas” storlek och form hela tiden, vilket gör det svårt att uppskatta dess exakta storlek.Den som har varit ute i havsbandet i Bohuslän vet hur illa det kan se ut med skräpet. Det beror på strömmar och vindar som för med sig mycket skräp från Nordsjön. Liksom det fenomen som beskrivs för de stora världshaven här nedan men i mindre format.

Vad kan man göra för att minska plast?
Fyra åtgärder för en hållbar plastanvändningRåvara med minimal miljöbelastning. För att minska oljeberoendet och minska våra utsläpp av växthusgaser är det viktigt att på sikt övergå till plast tillverkad av förnybar och återvunnen råvara. … Kraftigt ökad materialåtervinning. … Inget läckage – plast ska inte hamna i naturen.
Även havsbaserade aktiviteter som den kommersiella sjöfarten (passagerar- och lastfartyg) samt fiske- och fritidsbåtar gör sig skyldiga till marin nedskräpning. Havsbaserade aktiviteter som fiskodlingar, vindkraft, oljeriggar och gasinstallationer bidrar också till skräp i världshaven.

Resten av Sveriges kust är också skräpig på många platser men i betydligt mindre omfattning. Här kommer mycket av det skräp vi hittar på stränderna från besökare. Skräp som riskerar att med vindar blåsa iväg och bidra till ett nedskräpat hav. Tidtrenden visar på ett ökat antal skräp på Bohuskusten medan antalet skräp på resten av Sveriges kust ligger relativt stadigt på samma nivå de senaste 5 åren.
När plast i havet bryts ner till mindre bitar genom bland annat UV-strålning och mikroorganismer frigörs kemikalier i vattnet. Vilka kemikalier som frigörs och i vilka mängder beror på typen av plast och på hur söndervittrad den är.

Vid beräkningar av antalet skräpföremål på stränder har det fastställts att 80–85 % av skräpet i EU består av plast. Av detta utgörs ungefär hälften av plastprodukter för engångsbruk. I gruppen plastprodukter för engångsbruk ingår många olika vanligt förekommande och kortlivade konsumentprodukter som slängs bort efter att ha använts för sitt syfte en gång, som sällan återvinns och som ofta orsakar nedskräpning.
Globalt uppskattas det att 80 procent av skräpet i havet kommer från land där plastskräp är extra problematiskt. Plast är det absolut vanligaste skräpet som finns i havet. Plast är kanske också ett av de mest linjära materialslagen vi har idag. Den tillverkas oftast av fossil råvara som kan hålla i 200 år, men som vi använder i kanske 2 timmar.

Vad kan man göra för att rädda havet?
Bli medlem och stöd arbetet för friska hav och vatten!kräva en tuffare miljöpolitik för hav och vatten.skydda känsliga arter, kuster och havsområden.ställa om till hållbart fiske med skonsamma fiskemetoder.stoppa övergödning av hav och vatten.få politiker att fatta beslut baserat på forskning.
Hur vi påverkas av att äta djur som i sin tur har ätit plast finns det ännu inga studier på. Fisk kan kanske innehålla mikroplast men är förmodligen en försumbar källa för människan jämfört med andra källor, tex inandningsluften.

Hur påverkar plast i havet oss människor?
Du behövs i det arbetet! Matförpackningar, flaskor, plastpåsar, fiskenät och fibrer från syntetkläder. Varje år skadas mängder av djur av plasten i havet. Valar, sälar, sjöfåglar, sköldpaddor och många andra djur fastnar i skräpet och drunknar, svälter ihjäl eller skadas svårt. Cachad
Plastskräp som slängs i natur eller hav bryts inte ner inom en överskådlig tid. Istället sönderdelas det till mindre och mindre bitar och blir till så kallad mikroplast (vanligtvis mindre än 5 mm). Och det är osäkert om de minsta bitarna någonsin försvinner – ofta behövs speciella omgivningsförhållanden för att detta ska ske.Allt material som hamnar i havet, som inte ska finnas där, kallas för marint skräp. Det kan ha dumpats direkt i havet, eller förts dit via dagvatten och floder och skräpet kan bestå av alla möjliga material och storlekar. Även skräpet på stranden, gränslandet mellan hav och land, räknas som marint skräp.

Det enkla svaret är att mycket av skräpet i havet kommer från land. Skräp som till exempel kastas på marken i staden kan blåsa eller följa med regnvatten och vattendrag ut till havet.
Varje timme spolas ungefär fem badkar skräp upp längs Bohuskusten. Ett av Europas mest nedskräpade områden finns här, i Sverige. Blickar man ut därifrån – eller från någon annan av Sveriges kuster – kan man vara säker på att det alltid finns en sak dit man tittar. Även om man inte alltid ser det. Nämligen plast.

I vissa delar av världen är öppna avfallsdeponier är en starkt bidragande orsak till marin nedskräpning. Det problemet har vi inte i Sverige, men även här orsakar brister i avfallshanteringen marint skräp.
Att vi vet så här mycket om skräpet beror på att Havs- och vattenmyndigheten har ett miljöövervakningsprogram för skräp på svenska stränder. Kunskapen används i regionala och EU-samarbeten samt för att man kan följa upp åtgärder mot skräpet.

Vad kan man göra för att minska plast i haven?
8 sätt att slåss mot plasten i havenPlocka upp plasten.Köp begagnade kläder och tvätta lagom ofta.Skippa mikroplast i hygienprodukter.Byt ut tampar på båten.Bli en plastnörd.Gå med i vårt havsnätverk.Påverka politiken – bli medlem!Minska shoppandet.
I Sverige, liksom de flesta andra delar av västvärlden, har våra konsumtionsmönster ändrats. På 50-talet var det hemmafrun som gick och handlade. All mat lagades hemma och skräpet hamnade i hushållssoporna. Idag har, i alla fall storstäderna, en ”on-the-go” kultur som gör att risken för att avfall hamnar fel ökar avsevärt.

På grund av havsströmmar ackumuleras plast och annat skräp speciellt vid fem platser i världshaven, som ofta kallas ”skräp-öar”. I verkligheten består dessa ”skräp-öar” sällan av stora plastföremål som fenomenet ”skräp-ö” kan antyda. Det liknar snarare en soppa av skräp, i form av mindre skräppartiklar som flyter under ytan. Den största samlingen skräp i havet finns i norra Stilla Havet – i ett område som man brukar kalla The Great Pacific Garbage Patch.
Skräpets karaktär skiljer sig också åt mellan kusterna. Bohuskusten får ta emot mer fiske- och industrirelaterat skräp än syd- och ostkusten där det är vanligare med konsumentrelaterat skräp. På alla stränder är det vanligt med oidentifierbara bitar av plast från större föremål som håller på att vittra sönder.Forskarna har uppskattat att 94 % av plasten ligger på havsbotten. Det motsvarar i snitt 70 kg plast per kvadratkilometer havsbotten. Resten flyter omkring på havsytan och vattenmassan eller spolas upp på stränder. Det skräpet vi ser är alltså endast toppen av ett isberg. Förlorade fiskeredskap kan fortsätta fånga fisk i onödan under lång tid dessutom riskerar fåglar och andra marina djur att trassla in sig i redskapen och kvävas eller svälta ihjäl. Det har kommit flera rapporter som visar att mikroplast finns överallt, till exempel har det under senare år hittats mikroplaster i prover tagna i den djupaste delen av haven, Marianagraven och år 2020 hittades mikroplaster nära toppen av Mount Everest. Något som förvånade forskarna var att man hittade mikroplaster i alla prover som analyserades. Att hitta mikroplast på dessa platser är en viktig påminnelse om att vi behöver göra mer för miljön!

Vad kan man byta ut mot plast?
5 mer hållbara alternativ till plastGlas. Glas tillverkas av sand och inte av fossila bränslen. … Tillsatser som gör plasten nedbrytbar. … Mjölkprotein. … Kycklingfjädrar. … Flytande trä
Youth Ocean Champions fokuserar på miljöfrågor inom skräpfria hav. Gruppen drivs av ungdomarna själva med stöd av Håll Sverige Rent och finansieras av Youth2030 movement. Tillsammans skapar de en plats att göra sina röster hörda, sprida viktiga budskap, inspirera andra unga och utföra påverkansarbete.

Mikroplast har hittats i många vattenlevande djur och kan transporteras uppåt i näringskedjan från en art till en annan. Experiment har visat att djur som får i sig mikroplast kan få sämre födointag och fortplantning.
Städning av stränderna längs den svenska Bohuskusten är en stor och återkommande utgift för kommunerna. Väl i vattnet orsakar marint skräp också skador på fiskeredskap och fartyg. Det kostar svenska fiskare stora summor i reparationskostnader varje år. Fiskare runt Nordsjön tillbringar i genomsnitt 1 till 2 timmar varje vecka med att rensa sina redskap från marint skräp.

Rebecca Weidmo Uvell skriver på SvD Debatt att vi Europaparlamentariker som röstade för förslaget om att förbjuda engångsplast okritiskt låtit oss påverkas av lobbyism.
Europas ballong- och festindustri sörjer ett förbud mot engångsartiklar i plast – och hävdar att EU:s lagstiftare vill beröva stackars sjuka barn glädjen i att sända iväg ballonger mot skyarna.Tidigare studier kan ha underskattat det globala plastavfallet i haven, enligt en ny australisk studie som publicerats i tidskriften Nature scientific reports.För att minska nedskräpningen av stränder och hav har EU-parlamentet röstat fram ett förslag om att förbjuda användningen av engångspartiklar av plast.

Förbudet mot sugrör i EU påverkar inte mängden skräp i havet, det gör bara livet jobbigare för företag och inte minst småbarnsföräldrar medan svenska politiker kan låtsas att det gjort något viktigt istället för att de löser något verkligt akut problem, skriver Rebecca Weidmo Uvell, borgerlig debattör.
En del Lego-bitar görs redan av sockerrör, och senast 2030 ska samtliga små klossar och delar i företagets utbud vara gjorda av något annat än fossilbaserad plast.

Indonesien sällar sig till den grupp av flera sydostasiatiska länder som den senaste tiden skickat tillbaka containrar med sopor till länder i Europa och Amerika.

Det räcker inte med att vi blir bättre på att återvinna och sopsortera – företag måste producera mindre plast överlag, varnar miljöorganisationen Oceana inför den internationella konferensen ”Our oceans”.Den senaste veckan har plastens dåliga miljöpåverkan diskuterats brett i svensk media. Rapporter från Henderson Island i Stilla Havet samt förberedelser inför Havskonferensen i New York har lyft problemet till en helt ny nivå. Lagförslag, hårdare restriktioner och mer information är det som står högst på agendan. Enligt ett EU-direktiv ska exempelvis användningen av tunna plastpåsar halveras fram till år 2025. Nu vill vi på SodaStreams se ett liknande förslag när det kommer till engångsplastflaskor. För ett år sedan startade vi nätverket Håll Havet Rent. Plastnedskräpningen i haven är ett av vår tids största miljöhot. Vi har bestämt oss för att gemensamt hitta lösningar för att minska plastnedskräpningen. Det skriver representanter för plastindustrin, detaljhandel mfl. Att stoppa nedskräpningen är samtidigt en del av arbetet med att nå en cirkulär ekonomi, där målet är att avfall inte ska uppkomma överhuvudtaget. Men systemet läcker och en del av detta läckage blir till skräp som hamnar i havet. För att få bukt med problemet och nå det långsiktiga målet i cirkulär ekonomi är det viktigt att skräpet synliggörs som den resurs det faktiskt är. Samtidigt är det viktigt att arbeta förebyggande och att se till att skräpet inte uppkommer. En ytterligare åtgärd är att vi måste göra återvunnen plast mer attraktiv och efterfrågad – så att all plast som används samlas in istället för att den hamnar i naturen.Nu vill vi i nätverket Håll Havet Rent växla upp. Vi har nyligen presenterat vår första åtgärdslista, där vi berättar om allt som vi gör för att minska nedskräpningen.

Vad finns det för nackdelar med plast?
Den industriella plastproduktionen bidrar till klimatförändringarna. Konsumtionen och produktionen av plast innebär att stora mängder fossila bränslen används, vilket påverkar miljön och klimatförändringarna negativt.
För precis ett år sedan startade Håll Sverige Rent det unika nätverket Håll Havet Rent. Nätverket är ett brett samarbete mellan företag och organisationer som vill vara med och skapa ett långsiktigt engagemang för rena hav och minskad nedskräpning. Den bärande delen i nätverket är samverkan och kunskapsutbyte. Men vi vill också agera.Cookies är viktiga för att sidan ska fungera ordentligt. För att förbättra din upplevelse använder vi cookies för att komma ihåg inloggningsdetaljer och tillhandahålla säker inloggning, samla in statistik, bl.a. antal besökare, tid på hemsidan, demografi och vilka ämnen som är populärast för att optimera sidans funktionalitet. Klicka på Acceptera för att acceptera cookies och gå direkt till sidan. Läs mer om cookies.Vi ser att lösningen finns på flera plan. Politiker måste skapa en tydlig spelplan med gemensamma regler och förutsättningar. Företag måste genomföra konkreta åtgärder genom innovativa lösningar som förebygger och minskar plastnedskräpningen. Konsumenterna måste uppmuntras att göra skräpfria val i vardagen och kommunerna måste ges förutsättningar att göra det enkelt för medborgarna. Civilsamhället måste ges förutsättningar att arbeta proaktivt och förebyggande. Det är inte bara vi som är oroliga. I Agenda 2030, FN:s globala mål för en hållbar utveckling, adresseras problemet med skräp i havet i mål 14. Målet är att förebygga och avsevärt minska marint skräp i havet till år 2025. Delegationen för Agenda 2030 skriver i sin handlingsplan att det är en stor utmaning med den stora mängden marint skräp och plaster. Vi i Håll Havet Rent-nätverket har antagit utmaningen och kommer att genomföra konkreta åtgärder som gör det enklare för människor att göra skräpfria val i sin vardag. Nedskräpningen kan synas vara ett enkelt problem – det är väl bara att låta bli att skräpa ner. Men vår nya aktiva livsstil med on the go-ätande och en ökande konsumtion av varor i engångsförpackningar är en stor utmaning. Vi måste alla bidra till att förpackningar och liknande inte ens blir skräp, varken på land eller i hav.Det plastskräp som hamnat i havsmiljön bryts ner till mindre och mindre partiklar. Dessa plastpartiklar kan dra till sig andra miljögifter och riskerar att vandra uppåt i näringskedjan. Djuren i havet riskerar också att fastna och trassla in i sig i stort skräp som flyter omkring. Det stora problemet med plastnedskräpningen i havet är att plasten inte försvinner. Förpackningar för snabbmat, godis och tobak står för en stor del av skräpet. Ofta har den plastförpackning eller plastartikel som hamnar i haven bara använts en enda gång för att sedan stanna kvar i havet i hundratals år. Plasten har fullständigt invaderat vår livsmiljö. Plasttillverkningen har ända sedan 50-talet ökat i en rasande fart och i dag tillverkas mer än 400 miljoner ton plast per år. Fram till år 2015 uppskattas att 6 300 miljoner ton plastavfall uppkommit globalt och att 79 procent av detta avfall finns kvar i antingen deponier eller som skräp ute i naturen.I veckan röstade EU-parlamentet för nya regler för att stoppa katastrofen med plast i miljön och i våra hav. Reglerna som tagits fram på rekordfart är ett första steg. Nu är det klart att producenterna av förpackningar måste ta ansvar även när förpackningarna riskerar att bli skräp. Dessutom har producenter av cigaretter fått ett tydligt ansvar för fimparna. Vi uppmanar nu regeringen att gå före och snarast göra verklighet av EU:s direktiv i Sverige samt införa flera kraftfulla åtgärder mot plast som riskerar att hamna i naturen.Vi har vant oss vid billiga, lätta och praktiska varor och förpackningar av plast. När vi väl använt plastprodukten har den inget större värde och som därför inte återvinns i så hög grad. Samtidigt konsumerar vi allt mer mat och varor i plastförpackningar. Sugrör och godisförpackningar är ett par exempel på plast som ofta hamnar i naturen och som också kan skada djuren.• Se till att producenter och företag i hela värdekedjan tar ett helhetsgrepp och minskar användningen av jungfrulig plast. Plast som produceras bör ha hög kvalitet med ett värde på återvinningsmarknaden. Konsumtionen av jungfrulig plast måste ned och resursen tas om hand bättre i avfallshanteringssystemen.• Underlätta för konsumenten att göra rätt genom att exempelvis se till att det finns alternativ till onödiga engångsartiklar av plast samt erbjuda källsortering för förpackningar på stan och andra ställen där många människor vistas.Inom EU har en ny lagstiftning med förbud och andra åtgärder mot vissa engångsartiklar av plast tagits fram på rekordtid. I den nya lagstiftningen är det klart och tydligt att producenterna av förpackningar har ett ansvar för dessa när de riskerar att bli skräp. Dessutom har tillverkarna av cigaretter fått ett tydligt ansvar för fimparna med filter som skräpar ner. Dock är det många år innan lagstiftningen måste vara implementerad i Sverige.

Varje år ökar mängden plast i haven med mellan 5 och 13 miljoner ton. Det mesta kommer från land via vattendrag och vindar. Mycket av denna plast består av föremål som bara använts en kort stund innan de slängts bort. Runt 40 procent av all plast som tillverkas används till engångsförpackningar, som också toppar listorna över det vanligaste skräpet i havet. Endast en tredjedel av Europas totala plastavfall på 27 miljoner ton återvinns.
I Sverige tillsatte den förra regeringen en statlig plastutredning som tillför djup kunskap om problemet med plast i naturen. Det är bråttom och med den statliga utredningen i ryggen och all annan kunskap på myndigheter och andra organisationer har vi stora möjligheter att gå före. Inför regeringsbildandet i januari kom de politiska partierna överens om att Sverige ska vara drivande inom EU när det gäller utfasningen av onödig engångsplast.

• Driva på att FN får mandat att ta fram ett globalt bindande avtal med målet att stoppa utsläppen av plast till miljön och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030.
Vi vill uppmana den nya regeringen att inte tappa det stora intresset som finns kring nedskräpningsfrågan både i Sverige och internationellt. Det är viktigt att se till att arbetet mot plastskräp i vår miljö fortsätter och förstärks. Det är dags för regeringen att ta ledningen inom EU och globalt i arbetet att stoppa utsläppet av plast. • Låta tillverkarna ta en större del av avfallskostnaderna; miljöeffekter av nedskräpningen bör ingå i priset på exempelvis förpackningar, varor och transporter. Den globala och omfattande miljö­katastrofen med plast i miljön är numera ganska välkänd. I våra hav flyter mer än 150 miljoner ton plast runt. Och det bara fylls på. Bara på västkusten motsvarar den skräpmängd som flyter in omkring 120 badkar per dygn. Medelhavet har den högsta koncentrationen av plastskräp i hela världen – fyra gånger större än den gigantiska plastsoppan i nordöstra Stilla havet. All denna plast gör skada i haven.

Ingen vill ha det skräpigt, och när vi frågar människor om de skräpar ner säger de allra flesta nej. Men trots det finns det skräp nästan överallt – från Kebnekaises topp, längs våra kuster, i haven, och i våra städer. Och så ser det ut – världen över. Vi hittar plastskräp överallt. I länder som saknar en effektiv avfallshantering är problemet stort. Men även i länder med fungerande infrastruktur hamnar mängder med avfall utanför systemet och blir till skräp. Varför har vi blivit så slarviga med vårt avfall?DEBATT Plasten har invaderat vår livsmiljö och i våra hav flyter mer än 150 miljoner ton plast året runt. Producenter och företag i hela värdekedjan måste ta ett helhetsgrepp och minska plastanvändningen. Vi uppmanar nu regeringen att ta ledningen globalt i arbetet med att stoppa utsläppen av plast, skriver Johanna Ragnartz, Håll Sverige rent, och Håkan Wirtén, WWF.

Allt är förstås inte av ondo när det gäller plast. Plasten har revolutionerat våra liv på många sätt – det är ett fantastiskt material med många unika egenskaper. Men om plasten hamnar i miljön ställer den till stora problem. Plast som hamnat i havet stannar kvar där i hundratals, kanske tusentals år. Plasten kan också skada land- och vattenlevande djur och efter att den fragmenterats till mikroplaster kan den till slut hamna på våra mattallrikar. Att stoppa flödet av plast till naturen är en svår utmaning och ingen enkel sak att åtgärda.
Men det finns hopp. Insikten om miljökatastrofen har skapat ett enormt intresse världen över och en rad initiativ inbjuder till konkreta handlingar mot plastskräpet. Vid FN:s miljömöte (UNEA) nu i dagarna fanns en unik möjlighet för världens länder att komma överens att driva en ambitiös internationell politik för att stoppa läckaget av plast till naturen, och driva på för mandat att ta fram ett globalt bindande avtal med målet att stoppa utsläppen av plast till miljön och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030. I många delar av världen har olika plastförbud och andra åtgärder redan införts för att stoppa plasten från att hamna i naturen. Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

ARGUMENTATION De närmsta veckorna framöver kommer vi att arbeta med argumentation. I Sverige h ar vi tryckfrihet och yttrandefrihet, där alla får framföra sina åsikter på till exempel insändar och debattsidor.1 Argumenterande text Insändare Syftet med en insändare är att framföra en åsikt och påverka andra. Det gäller att övertyga läsaren om att man har rätt. Därför motiverar man varför man tänker på ett visst

Insändaren är en argumenterande text där en eller flera personer argumenterar för en åsikt. Texterna brukar ofta publiceras på särskilda sidor i tidningen som är avsedda för läsarkretsens tankar och åsikter.Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför SVENSKA 1 Svenska 1 Pluswebb OM SPRÅK OCH IDENTITET (Ett uppdrag från Svenska 1 Pluswebb) I Sverige i dag lever över nio miljoner människor med en mängd etniska och kulturella arv. I Sverige finns thailändare, Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Hur mycket plast slänger vi per är?
Sverige producerar 990 000 ton plastavfall per år – varav cirka 300 000 ton kommer från hushållen. Varje amerikan genererar 214 kg, en svensk 100 kg, en kines 39 kg. Vid tillverkning av 1 kg plast av fossil råvara (sett över all plastproduktion) krävs det ungefär 2 kg olja.
SVENSKA ÅK 7 9 från förmågor till bedömning 1 Kontakt_broschyr15.indd 1 2015-02-24 09:48 Hur behåller du lusten och kreativiteten samtidigt som du täcker hela det centrala innehållet i svenska? Hur utvecklarINFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA Olika typer av texter Brev Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid datum, inledande hälsningsfras Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 VarförReferera inte plagiera Hur man citerar och gör källhänvisningar – Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 7-9 Syfte Tanken med denna övning är att väcka frågor och tillsammans diskutera vad det innebärSkapa en text och kombinera den med en bild. Lära känna olika text-sammanhang (självbiografi och debattartikel) och dess typiska stildrag. Förstå hur bild och text samspelar. : Ni har sett filmen Fröken Kommunikativ förmåga Samtala, resonera och diskutera med varandra. I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag lyssnar på mina kamrater och värderar deras åsikter. Jag ser till att Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Hur påverkar plast i havet miljön?
Mer än en miljon fåglar och hundra tusen däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i våra hav. Plast i den marina miljön kan dessutom transportera icke-inhemska arter till nya platser vilket kan hota känsliga miljöer. Skräp skadar också fiskeredskap och fartyg.
Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa någotSVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

5 Sid 5/6 Referera I en debattartikel är det vanligt att man refererar till forskning, statistik och andra tillförlitliga källor. Detta är ett sätt för debattören att dels underbygga sina argument, dels framstå som kunnig och påläst. Men precis som i många andra texter i tidningen bör artikelförfattaren vara försiktig med allt för akademiska källhänvisningar, exempelvis fotnoter. Det är bättre att referera i den löpande texten: Enligt en uppskattning från Håll Sverige rent kommer upp till 50 procent av plasten på stränder runt Östersjön från privatkonsumtion. (Som lärare vill man gärna veta var eleven hämtat sina fakta. Därför kan det vara klokt att begära in en separat källförteckning.) Om citaten i texten: Citaten i texten är hämtade från debattartikeln: Använd mindre plast för havens och hälsans skull och är skriven av Anna Kärrman, docent i miljökemi vid Örebro universitet, Martin Hassellöv, professor i analytisk miljökemi vid Göteborgs universitet och Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen Artikeln publicerades på DN Debatt

På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i
kopieringsunderlag delprov b Kursprov i, ht 2012 Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor En skribent som vill bli läst måste finna ett sätt att distribuera sin text. Genom tiderna1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: – formulera dig och

Ämnesområde Hållbar konsumtion Årskurs Gymnasiet Lektionstid 180 min Lektionstyp Arbetsuppgift LÄRARINSTRUKTION Skriv en insändare Uppgift Eleverna ska skriva en insändare under temat Gör något, för att
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.deHälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

2 Sid 2/6 Debattartikeln i naturvetenskapliga ämnen och teknik I skolan fungerar det utmärkt att låta eleverna arbeta med debattartikeln och debattinlägget i de naturvetenskapliga ämnena och teknik. Eleverna får argumentera för sin åsikt i en frågeställning och underbygga åsikten med fakta och forskning som eleverna tagit del av. Eleverna kan även läsa andra debattartiklar eller se debattprogram och bemöta dem med ett debattinlägg. I texten kan eleverna visa att de kan redogöra för sakförhållandena, referera, motivera, diskutera samt dra slutsatser av frågor som rör såväl samhälle som individ. De kan även föra fram nya frågeställningar som de kommit fram till eller ställts inför. Eleverna kan i debattartikeln visa att de kan använda ett ämnesspråk och ett mottagaranpassat språk. Debattartikelns struktur En debattartikel består av en tes, som är den åsikt man vill ta ställning för. Tesen underbygger man sedan med sakliga och tydliga argument och motargument. I slutet av artikeln upprepar man sin tes och uppmanar till handling. De flesta debattartiklar följer denna övergripande struktur: Rubrik tesen presenteras Inledning bakgrund och tes presenteras Argument 1 med underbyggnad Argument 2 med underbyggnad Presentation av motargument som bemöts Argument 3 med underbyggnad Avslutning tesen upprepas. Uppmana till handling. Rubrik och ingress Debattartikeln har alltid en rubrik. Ofta presenteras tesen, åsikten redan i rubriken. Rubriken ska vara relativt kort. Dess uppgift är att både informera och locka läsaren till vidare läsning. Efter rubriken följer ingressen som sammanfattar hela artikeln i två-tre meningar. Ofta nämns vem som har skrivit artikeln i ingressen. Använd mindre plast för havens och hälsans skull Akut situation. På grund av den stora konsumtionen av plast finns mycket farlig mikroplast i haven. Via matfisk förs den tillbaka till människan. Det kritiska läget kräver både förändrade vanor och ändrad lagstiftning på EU-nivå, skriver forskare tillsammans med Naturskyddsföreningen.6 Sid 6/6 Arbetsgång debattartikel Välj tes Välj ett ämne för artikeln och formulera en tes. Ett tips är att tesen fungerar som en uppmaning: Använd mindre plast för havens och hälsans skull Tänk på mottagarna Var ska texten publiceras? Vem kommer att läsa? Vad vet läsarna om ämnet? Lista argumenten Samla idéer, sök information och formulera sedan en lista med argument för tesen. Fundera över motargument. Välj de tre starkaste argumenten och ett motargument som ska bemötas. Strukturera Fundera över textens struktur. I vilken ordning ska argumenten komma? Vilken inledning och avslutning fungerar? Skriv texten Skriv texten. Arbeta med formuleringarna. Underbygg argument, använd ett formellt språk och skapa ordning med sambandsord. Be om respons Be om respons och gör sedan en sista genomläsning och bearbetning av texten.

Hur mycket av havet år täckt av plast?
80-85% av skräpet är plast.
Lathund olika typer av texter – Repetition inför Nationella Proven i svenska – Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ortArgumentation Studiehandledning VT-2012 Innehåll Instruktioner till inlämningsuppgiften… 2 Att argumentera… 3 Mall för att skriva en debattartikel… 7 Tips och trix… 9 Kamratrespons… 12 Bedömning

kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
2012-11-08 Kursplan – Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Barbro Ehrenberg-Sundin Kerstin Lundin Åsa Wedin Margareta Westman Att skriva bättre i jobbet En basbok om brukstexter Fritzes Innehåll Inledning 11 TEXTEN SOM HELHET 13 Gör klart för dig varför du skriver
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild (och ljud) samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter

Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn Titel Undertitel [Din titel skall visa vad ditt arbete handlar om. Om du använder dig av en undertitel så skall denna vara förklarande, dvs. förtydliga
Radioreportaget är en journalistiskt berättande och informerande genre som presenteras muntligt. Ett radioreportage kan handla om en eller flera personer, en händelse, en plats eller en situation. SidOlika texttyper LPP Som en förberedelse inför de nationella proven i svenska vt 2014 kommer vi under vecka 2-8 att läsa och skriva tre olika typer av texter. Vi kommer att titta på hur dessa olika texter

4 Sid 4/6 Avslutning Debattartikeln avslutas oftast med att man upprepar tesen och för fram sitt tyngsta argument ännu en gång. Ett effektivt sätt att avsluta är också att ge läsarna en uppmaning. Situationen är akut och det är i dag vi måste förändra vårt beteende för att ge haven en chans till en bra framtid. Vi hoppas att du vill vara med oss i arbetet med att minska plasterna och förbättra miljön i våra hav. Debattartikelns språk Språket i en debattartikel är formellt eftersom debattören vill ge ett trovärdigt intryck. Trots detta måste artikelförfattaren fundera över mottagaren. Vem är tänkt att läsa detta? Ett för formellt språk kan riskera att skrämma iväg den tänkta läsargruppen. Sammanhangsord För att texten ska hänga samman och få en så tydlig struktur som möjligt använder debattören sammanhangsord. De hjälper till att hålla ordning i texten och gör den även mer lättläst. För det första För det andra För det tredje. Å ena sidan… å andra sidan Ju mer desto Det innebär att Anledningen till detta är Trots allt Orsaken är Fördelarna är Nackdelarna är I synnerhet Närmare bestämt Inledningsvis avslutningsvis sammanfattningsvis slutligen
LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska. Delprov A, Att läsa och förstå, innehåller frågor av olika slag och svårighet till både skönlitterära texter och sakprosatexter, som eleverna läser diskuterar ett par lektioner före provtillfället. 80

Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi
KORT OM Lärarhandledning: Kort om Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU49918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, GymnasietENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Hur kan vi skydda havet?
Det här kan du göra åt det:Plocka upp efter dig! Majoriteten av skräpet i haven har slängts på land.Återvinn plastförpackningar! … Tvätta lagom ofta! … Köp begagnade kläder! … Skippa mikroplasten i badrummet! … Byt ut slitna tampar på båten!
Den populärvetenskapliga artikeln är en utredande text som på ett lättsamt och begripligt sätt beskriver ett vetenskapligt ämne. En tänkt läsare ska inte behöva vara grundligt insatt i ämnet för att kunna

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Åk 6 skoltidning Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet 141204 Syfte Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna
Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.

RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna tala inför andra framföra sina åsikter ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende
Krönikan är en kortare typ av tidningstext där en krönikör för fram sina egna åsikter och tankar i ett dagsaktuellt ämne. De flesta stora tidningar och tidskrifter publicerar flera krönikor inom olikaI en muntlig debatt möts företrädare för olika åsikter för att diskutera aktuella ämnen, till exempel inom politik, etik eller forskning. Debatten är en strukturerad diskussion där deltagarna har en viss

Nyhetsartikeln är en informerande text där en journalist beskriver något som har hänt. Nyhetsartiklar kan man läsa i både pappersoch webbtidningar. De har till uppgift att på ett objektivt och sakligt

Lärarhandledning: Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU448918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet Speltid:
Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet Tryck Ctrl + L för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck Esc förSVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteraturInför NP Vi färskar upp minnet och går igenom de vanligaste texttyperna. Anteckna och följ med i din handout! NP Svenska O Tisdag 13/3 8.30-12.30 LÄSA O Torsdag 15/3 9.00-12.30 SKRIVA Proven startar vidSyfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

S:t Mikaelsskolan Prövningsanvisningar Sv 2 VT 2016 Prövning i Svenska 2 Kurskod SVESVE02 Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning Bokanalys
kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom Ämne – Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att
Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, LisaKurskod: SVESVE03 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka krav som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats Skolverket. Prövningens delar Prövningen

Similar Posts