Egen Gröt Bebis Utan Paltbröd

Nya forskningsresultat pekar på att det viktigaste för att minska risken för glutenintolerans är att långsamt vänja spädbarn vid små mängder gluten. Tidigast från fyra månader kan du börja ge barnet mat som innehåller lite gluten. Gluten finns i mat som innehåller råg, korn och vete. Däremot finns det enbart en liten mängd gluten i havre.

I den här åldern kan barnet lära sig att hantera och svälja fast föda i munnen. Med tiden kommer barnet att lära sig att använda läpparna för att dra av mat från skeden och kort därefter är det vanligt att barnet lär sig att dricka ur mugg eller pipmugg.Vissa barn blir tidigt intresserade av mat. Tidigast från fyra månaders ålder kan du låta barnet få smaka små prov av den övriga familjens mat, så länge det är så små mängder att det inte konkurrerar med amningen. Även om du ger små smakprov är det alltså viktigt att fortsätta amma fullt eller ge ersättning som vanligt ända tills barnet är sex månader.

Bröstmjölken eller modersmjölksersättningen ger all näring barnet behöver under hela första halvåret, utom D-vitamin. Om barnet vid fyra-fem månader inte verkar intresserat behöver du inte ge några smakprover, det går lika bra att vänta tills barnet är sex månader.

Pyttesmå smakprov kan ge barnet möjlighet att långsamt testa nya smaker och konsistenser. Du kan till exempel ta lite av din egen mat, motsvarande ungefär ett kryddmått, på fingret eller med en sked och låta barnet få lite på tungan. Det är viktigt att maten har en mjuk konsistens så att barnet inte sätter i halsen. Däremot är det ingen fara om maten innehåller lite salt, eftersom barnet endast äter små mängder.

Kontrollera att maten inte är för varm och mata barnet med en liten sked eller låt barnet själv plocka i sig små, små mjuka bitar mat. De flesta barn har svårt att få in maten ordentligt i munnen och svälja den. Att maten kommer ut igen beror oftast inte på att barnet inte tycker om den, utan på att det inte vet hur det ska göra och är ovan vid konsistensen. Vanlig mat är inte heller lika söt som bröstmjölk eller ersättning, och de nya smakerna kan ta ett tag att vänja sig vid.Att lära sig äta vanlig mat är en gradvis process som man brukar börja med vid 6 månader. I början handlar det mest om att barnet ska vänja sig vid nya konsistenser, fler smaker, att äta från sked och att lära sig tuggrörelser. Här berättar vi allt du behöver veta om att introducera barnmat från 6 månaders ålder.

Fortsätt att amma eller ge modersmjölksersättning som vanligt under den här perioden. Eftersom bröstmjölk och ersättning innehåller så mycket näring behöver du inte vara orolig om barnet vill gå långsamt fram.Mos av banan, äpple och päron får du enkelt genom att försiktigt skrapa på frukten med en sked. Tänk på att barnet behöver vänja sig långsamt även vid välling och gröt. De första veckorna är det lagom med några teskedar välling eller gröt, öka sedan mängden efter hand. Du kan mosa en bit kokt potatis eller lite ris med en gaffel och tillsätta bröstmjölk eller ersättning så att det blir ett löst mos. På samma sätt kan du laga mos av rotfrukter och grönsaker. Eller låt barnet själv plocka i sig små, små mjuka bitar av mat. Om du har prövat att ge pyttesmå smakprover så kan du långsamt öka mängden. De första veckorna räcker det med några teskedar. Om du inte har börjat med smakprover tidigare bör du göra det när barnet är sex månader. Börja med små mängder, så att barnet får vänja sig gradvis. De första dagarna räcker det med någon tesked, sedan kan mängden långsamt ökas.Även om du själv har celiaki eller är allergisk, eller om barnet har eksem, är det bra att introducera alla livsmedelsgrupper under barnets första levnadsår – även mat med gluten, fisk, ägg och jordnötter.

Om man har ett barn som vill äta mycket kan det vara svårt att veta när man ska sätta stopp. Är barnet fortfarande hungrigt kan det vara bättre att fylla på med bröstmjölk eller ersättning än att öka mängden mat för fort. Samma sak gäller välling och gröt – öka mängden långsamt.En del barn accepterar snabbt, medan andra är mer skeptiska och behöver prova ny mat många gånger. Du kan hjälpa barnet på traven genom att själv smaka på den och visa barnet att du tycker om den. Men om barnet visar ovilja mot maten är det bättre att vänta några dagar och sedan prova igen. Det spelar inte så stor roll vid vilken tidpunkt på dagen du ger smakportionen. En del tycker att det är enklast att ge den vid lunchtid, medan andra tycker att middagstid eller mitt emellan passar bättre. Det viktigaste är att erbjuda smakportionen när barnet inte är för hungrigt, för mätt eller för trött. Man får pröva sig fram till vad som fungerar bäst. Låt barnet långsamt vänja sig vid mat som innehåller gluten, som bröd, smörgåsrån, pasta och bulgur. Gluten finns i vete, korn och råg – läs på förpackningen. Däremot finns det bara lite gluten i havre. Att långsamt öka mängden mat med gluten kan minska risken för att barnet ska få celiaki (glutenintolerans).

Du kan också ge kokt, mosad eller mixad kyckling, ägg, fisk, köttfärs, bönor, linser och tofu. Kött, bönor och tofu innehåller mycket järn som barnet behöver.Små barn är känsliga för bakterier och virus som kan orsaka magsjuka, därför är det extra viktigt att tänka på hygienen när du lagar mat till ditt barn.

Men vet du. Är du osäker på om ditt barn kan äta gröt gjord på hela havregryn, mixa havregrynen till ett fint pulver och koka gröt på det. Konsistensen bli ungefär som köpegröten. Men till ett betydligt lägre pris. Nu är det inte bara bebisar som kan äta den här gröten. Många som inte riktigt klarar av konsistensen av havregrynsgröt gillar den här gröten bättre.

När mina barn sen fixade den mixade gröten bra, då slutade jag mixa och vispade istället sönder havregrynen i kastrullen när de kokats mjuka. Så gör jag fortfarande ibland för att få en lite annan konsistens. Det blir lite mer som mannagrynsgröt kan man säga.När barnen var små köpte jag aldrig färdigt grötpulver. Utan kokade egen. En gång gav jag Axel av ett smakprov vi fått. Men han spottade och fräste vid första tuggan. Så var det med det.

Just därför rekommenderar Livsmedelsverket att man ibland ger barn mat som är järnberikad. Ett bra sätt är att använda sig av såkallat palttunnbröd som finns att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker.Man kan göra gröt på bara hirsgryn oxå, så ta så mycket som du vill. Jag brukade kanske ta 80/20 havre/hirs, precis som du skriver. Det finns på hälsokosthyllan på vanliga affärer. Att blanda gröten med mosad banan är jättesmart – dels blir det lite extra sött o gott, men oxå lagom ättemperatur på en gång..

jag har pricis gjort som du tänkt på alla minna barn sen dom var 4 månader och dte har inte varit farligt alls utan bättre än pulver barngröt.Är du osäker så prata med bvc skötarendet rekommenderas inte att göra egen gröt då den pulvergröten i butiken innehåller betydligt mycket mer näring! prova banangröten. min dotter på 5 månader ääääälskar denDet finns gröt baserad på olika råvaror och ingredienser – med eller utan smak. Variera gärna gröten så att ditt barn får prova olika sorter och hitta sina favoriter. Du kan antingen köpa färdiga smaker eller så kan du variera grötens smak och konsistens själv genom att tillsätta till exempel:

En del grötar kan bli rinniga i konsistensen en stund efter man påbörjat matningen. Anledningen till det är att i barnets saliv finns ett enzym som bryter ner viss typ av stärkelse i gröten och kan påverka gröten så att den blir extra rinnig. Ett tips är att servera gröten från en mindre tallrik som du fyller på efterhand, använd heller inte samma sked som du matar barnet med. Försök också att röra så lite som möjligt i gröten efter att du påbörjat matningen.

Berikad barngröt är en komplett måltid och passar bra som frukost, mellanmål och/eller kvällsmål. Då barn behöver lära sig att äta olika sorters mat med olika konsistenser och även få plats med andra livsmedel i kosten rekommenderar Livsmedelsverket att gröt- och/eller vällingmålen inte överskrider 3 per dag.Sempers barngröt för de små innehåller en liten mängd gluten och fungerar bra vid glutenintroduktion. Gluten ska introduceras långsamt i kosten under barnets första år: tidigast från 4 månader och senast vid 12 månader. Man kan alltså låta barnet få smaka mat innehållande gluten redan vid de första smakproven, men man kan också välja att vänta. Det viktigaste är att introduktionen går långsamt oavsett när man väljer att börja.

Vid 4-6 månader är det vanligt att en del barn börjar intressera sig för mat och om föräldrarna vill så kan de låta barnet få små smakprover av mat, så kallade smaksensationer, och då kan gröt vara ett bra alternativ. Vid 6 månaders ålder rekommenderas att alla barn erbjuds små smakportioner av mat dagligen som successivt ökas på så att barnet lär sig äta. De första dagarna så räcker det med någon tesked. Under tiden som man börjar med smakportioner fortsätter man att ge bröstmjölk/tillskottsnäring för att barnet ska få i sig vad det behöver av energi och näring.Ja, men var lite försiktig med att ge fullkorn efter en kraftig diarré. I dag pratar man inte så mycket om speciell kost vid diarréer, utan det viktigaste är att barnet får i sig energi och vätska.

Sempers gröt är dessutom berikad med bl.a. vitamin D, kalcium och fosfor, som behövs för att skelettet ska växa som det ska, samt jod, som är bra för barns tillväxt. Givetvis innehåller ingen av våra grötar tillsatt socker. Då även fett är viktigt för barn tillsätter vi det i vår gröt. Gröten har en låg halt mättat fett och en hög andel omättat – från grädde, raps och solrosolja, och så smakar den gott också! Perfekt gröt för den som växer så det knakar.Vår goda gröt är gjord på mjölk och havre från svenska gårdar och är dessutom tillverkad i den lilla orten Götene i Västergötland. Nedanför hittar du svar på de vanligaste frågorna om barngröt. Har du andra frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på 020-62 20 00 eller via vårt kontaktformulär. Vi kan endast erbjuda de produkter som säljer riktigt mycket som storpack. Detta beror på att utrymmet i barnmatshyllan ute i butikerna är riktigt begränsat. Det är svårt för butikerna att ta in storpack av flera artiklar på grund av platsbrist. Om butikerna ska ta emot ett storpack krävs det att det är en produkt som säljer riktigt mycket till riktigt många. Ingen av våra grötar finns i storpack och det beror på att de flesta föräldrar vill ha variation när de köper gröt, till skillnad på vad de efterfrågar när de köper välling. De flesta håller fast vid en välling som ”fungerar”, medan man oftast provar olika sorters gröt för att få smakvariation. Därför har vi också många fler olika grötar, med olika smaker än vad vi har när det kommer till välling. Det står tydligt i näringsvärdestabellen hur mycket socker från råvaror (mjölk, frukt- och bärjuice) vällingen innehåller. Allt som ingår är naturligt, det vill säga vi har inte tillsatt något socker. Enligt EU och därmed även svensk lagstiftning får man benämna livsmedel för ”osockrad” om endast naturligt socker från råvaror ingår.

Berikad barngröt är en komplett måltid och berikad med flertalet vitaminer och mineraler. 1 portion gröt eller välling ger exempelvis ca 1/3 av dagsbehovet av både järn och kalcium för ett litet barn. Våra produkter är utvecklade för att följa med barnens behov vid olika åldrar. Därför har vår gröt för de lite yngre barnen en högre fetthalt och lägre halt protein och det omvända för gröt för lite större barn. Fibrer och fullkorn introduceras också i takt med att barnet växer och vänjer sig vid nya smaker och innehåll. Näringsinnehållet i alla våra grötar är dock fullt tillräckligt för både små och stora barn och om man upplever att barnet håller sig mätt och är nöjd med gröten behöver man inte byta bara för att barnet blir äldre. Det beror på familjen och dess vanor, det finns inga regler. Följ familjens rytm och traditioner, om äldre syskon äter gröt på morgonen vill kanske den lilla också göra det.

Med hjälp av enkla recept, igenkännande texter och matigare guider vill jag hjälpa dig att må bättre, orka vara den bästa versionen av dig själv och få ihop ett härligare vardagspussel. Jag skrev för ett tag sedan att jag gjort egen gröt till Noel. Det råder delade meningar om huruvida man bör göra egen gröt till sin bebis eller ej. Alla ger olika råd och man vet inte riktigt vad som gäller. Jag har läst på en del och kommit fram till att jag ville testa att göra egen bebisgröt och att det är viktigt att man järnberikar gröten. Det färdiga grötpulvret man köper i butik är nämligen berikat och järn är det som är svårast för barn att få i sig tillräckligt av. Jag har därför i paltbröd i min gröt och dessutom serverar jag den med aprikospuré med tranbär som är rik på både järn och c-vitamin (som hjälper till att ta upp järnet). Jag heter Sandra Callermo och är en tvåbarnsmamma som älskar att laga mat. Jag vill dela med mig av min matglädje till andra och underlätta vardagen. Jag vill hjälpa andra att hitta genvägar till ett mer hållbart sätt att leva med god mat och rätt prioriteringar.

Servera gröten ljummen tillsammans med en klick aprikospuré, eller frys in en färdig blandning av gröt och puré som du serverar kall. Perfekt på resan eller en varm sommardag. Tänk på att aprikospurén blir väldigt söt. En liten klick räcker långt!

Mixa havregryn och paltbröd (finns i vanliga mataffärer) till ett pulver i en blender. Enklast är naturligtvis om du förbereder en större sats på en gång med lika många deciliter havregryn som antal paltbröd, och förvarar det färdiga pulvret i en burk med lock. Rör ihop valfri mängd grötpulver med dubbla mängden vatten och koka på svag värme till en slät gröt.

In och lyssna bums! Och svaret på frågan vi vet att du kommer ställa är: Ja. Eira, Sebbe och Ann kommer naturligtvis tillbaka till podden om några månader för att fortsätta smakresan genom barnmatsdjungeln. Hopp och lek till dess!Lägg aprikoserna i en skål, täck med vatten och låt ligga ett par timmar. Häll av vattnet i en skål och mixa sedan aprikoserna till en slät puré med hjälp av matberedartillbehöret till din MaxoMixx stavmixer (alternativt en high speed blender, en matberedare eller en vanlig stavmixer). Tillsätt lite av det avhällda aprikosvattnet för en lösare konsistens. Häll i isbitsform och förvara i frysen.

Om du har blivit erbjuden ett medlemskap till ett kampanjpris gäller detta pris tills vidare, eller till den dag en generell prisändring för medlemskap på foodpharmacy.se börjar gälla. Du är alltså inte garanterad att fortsätta ditt medlemskap till kampanjpris för all framtid. Som vid alla prisändringar informeras du först om förändringen och har då möjlighet att avsluta ditt abonnemang före nästa faktureringsdatum.I veckans avsnitt av Food Pharmacy-podden (#88) fortsätter världens första Food Pharmacy-bebis, Eira, sin smakresa tillsammans med podd-pappa Sebbe och barnmatsexperten Ann Fernholm (missade du del 1 lyssnar du på avsnitt #79 här och läser om det här). Eira som nu är sex månader gammal lämnar puréerna hemma och får prova hela bitar mat, samtidigt som Sebbe och Ann pratar tuggträning, konsistenser, 2:3-metoden, grötpulver och järn. Om en betalning inte kan dras på grund av att betalningsmetoden har gått ut, att det inte finns tillräckliga medel eller annat, och du inte själv avslutar ditt konto, kan vi avbryta tillgången till Food Pharmacys tjänster tills vi har kunnat debitera en giltig betalningsmetod. Vi använder cookies från tredje part för att samla in statistik i samlad form i analysverktyg som Google Analytics. De cookies som används är både permanenta och tillfälliga cookies (sessionscookies). Permanenta cookies sparas som filer på din dator eller mobila enhet i max 24 månader. Tillfälliga cookies raderas när du stänger webbläsaren.

Den här sidan använder Google Analytics och Facebooks Pixel för att kunna samla in information som antalet besökare på sidan och vilka blogginlägg som är populärast.If you disable this cookie, we will not be able to save your preferences. This means that every time you visit this website you will need to enable or disable cookies again.

Food Pharmacy Store AB (“Food Pharmacy”) arbetar för att säkerställa att din integritet ska skyddas vid användning av våra tjänster. Food Pharmacy är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR).

Mixa havregryn och paltbröd (finns i vanliga mataffärer) till ett pulver i en blender, förslagsvis den här. Enklast är naturligtvis om du förbereder en större sats på en gång med lika många deciliter havregryn som antal paltbröd, och förvarar det färdiga pulvret i en burk med lock. Rör ihop valfri mängd grötpulver med dubbla mängden vatten och koka på svag värme till en slät gröt.

Från tidigast fyra månaders ålder kan du låta barnet få smaka lite av din mat om hen är intresserad. Du kan ge barnet motsvarande ungefär ett kryddmått med en liten sked eller på fingret.

Gluten finns i sädesslagen vete, korn och råg. Det är bra att låta barnet vänja sig långsamt vid mat som innehåller gluten. Börja medan barnet fortfarande får bröstmjölk eller modersmjölkersättning. Gluten finns i till exempel gröt, välling och bröd.Mat kan innehålla skadliga ämnen, till exempel mineraler och tungmetaller, i varierande mängd. Både vuxna och barn bör därför äta varierat, äta olika sorters mat och variera mellan olika märken. Äter du alltid samma produkt och just den råkar ha hög halt av något ämne kan du riskera att få i dig så höga mängder att det kan vara skadligt på lång sikt. Kontakta BVC för att få mer information och råd för barnet.

Barnets mat kan serveras som puré, mos, eller i mjuka bitar. När barnet är ungefär sex månader går det bra att ge mjuk och plockvänlig mat i små bitar. Du kan till exempel ge små bitar med kokt potatis eller någon grönsak som barnet kan försöka äta själv.Ge helst inte barnet sötade livsmedel under det första året. Mycket söta livsmedel ökar risken för att barnet ska få hål i tänderna och att de när de blir äldre fortsätter att äta sockerrik mat och då kan få övervikt eller fetma. Livsmedel som innehåller mycket tillsatt socker är kräm, läsk, saft, godis, glass, kex, kakor, smaksatt fil och yoghurt, sötade drycker och frukostflingor.

Att känna och smaka är naturligt för ett litet barn och det är utvecklande att träna på att äta själv. Barnet kan till exempel få små bitar mat att själv plocka med. Barnet behöver också träna på att slicka. Därför är det bra att låta bli att torka rent runt barnets mun alltför ofta.Du kan ge barnet så kallad lakto-ovo-vegetarisk mat, som är vegetarisk mat där även mjölkprodukter och ägg ingår. Du behöver se till att barnet får andra livsmedel som är rika på proteiner och järn om du utesluter kött och fisk. Du kan till exempel ge bönor, linser, ärtor och sojaprodukter. Färdig barnvälling och barngröt är berikad med bland annat järn och är bra näringskälla om barnet äter vegetarisk mat. Livsmedelsverket har råd om vegetarisk mat för barn.

Barnet behöver fibrer från bland annat grönsaker och frukt. Med tiden behöver barnet även få andra mer fiberrika livsmedel. Från ungefär åtta månaders ålder kan barn till exempel dricka fullkornsvälling.Barn behöver få D-droppar tills de är två år. En del barn behöver det ännu längre. Fortsätt att ge D-droppar även när barnet börjat äta vanlig mat. Upp till barnet är två år behövs också lite extra fett i maten, till exempel rapsolja.

Ett litet barn behöver äta mat ofta och på regelbundna tider. Börja med att ge lite mat, en eller några teskedar i så kallade smakportioner. Öka sedan mängden allteftersom.

Det är bra om barnet får vara med och äta tillsammans med andra. Barn kan tidigt vara med och umgås kring mat. Barn behöver se andra äta för att lära sig och inspireras. Små barn behöver stöd när de sitter, till exempel genom att sitta i en barnstol.

Barn som äter varierad mat behöver inga kosttillskott förutom D-droppar. Små barn kan få för mycket av vissa näringsämnen exempelvis vitaminer om de får extra tillskott, vilket kan vara skadligt. Ge därför inte andra tillskott än D-droppar till barn utan att rådgöra med BVC först.Du kan börja med mjölk som smakportioner från det att barnet är sex månader. Du kan också börja ta i mjölk i barnets mat, till exempel för att göra sås. Men du bör vänta med större mängder mjölk, fil och yoghurt tills barnet är cirka ett år gammalt. Barn som får stora mängder mjölk äter ofta mindre av annan mat som de behöver för att bland annat få i sig tillräckligt med järn. Från sex månader behöver barnet få börja med vanlig mat för att få i sig tillräckligt med näring och energi. Bröstmjölk och bröstmjölksersättning är fortfarande den huvudsakliga maten, men barn behöver även bland annat järn som de har svårt att få tillräckligt av om de inte äter vanlig mat. När barn börjar äta vanlig mat är det vanligt att avföringen ändras i en övergångsperiod, den kan bli hårdare eller lösare. En del barn får mer besvär med magen än andra. Kontakta BVC eller en barnläkare om barnet får diarré eller blir förstoppad. Läs om diarré hos barn.Regelbundna måltider på fasta tider gör det lättare för barn att få i sig tillräckligt med energi och näring. Det beror på att barn behöver en viss mängd men inte kan äta så mycket på en gång. Det gör också att barnet känner igen rutinerna vilket ger trygghet.Det bästa för små barns magar är kokt mat. Du kan till exempel börja med potatis , grönsaker, palsternacka, majs, morot, blomkål, kött, linser, kyckling, ägg eller fisk, och barngröt. Du kan också ge färsk frukt, till exempel mos av banan, äpple eller päron.

Små barn har ett stort energibehov men äter inte så stora portioner. Därför behöver du de första två åren ta i lite extra fett i hemlagad mat. Det är lagom att ta i en tesked fett per portion, två till tre gånger per dag. Det kan vara flytande margarin eller olja, till exempel rapsolja. Den extra mängden fett ska uppgå till max 1 matsked om dagen.Barngröt och välling som du köper färdig eller som pulver, innehåller bland annat extra järn. För barn under ett år är det bra med berikad pulvergröt, eftersom den ger mer vitaminer och mineraler än hemlagad gröt. Pulvergröt är bland annat rik på järn, som små barn kan ha svårt att få tillräckligt av. Samtidigt kan det vara bra om barnet ibland får hemlagad gröt, för att vänja sig vid smaken och konsistensen. Proteinet gluten finns i till exempel gröt, välling, pasta och bröd. Mat som innehåller gluten behöver först ges som smakportioner, det gäller även välling, så att barnet får vänja sig långsamt. Om du ger bröstmjölk eller ersättning är det bra att fortsätta göra det medan du börjar ge smakportioner som innehåller gluten. Bröstmjölk eller bröstmjölksersättning ger barnet tillräckligt med näring de första sex månaderna. Det är bra att fortsätta att ge bröstmjölk hela första året eller längre. Bröstmjölk är den bästa maten för så små barn då den bland annat minskar risken för infektioner och övervikt. Det går också bra att ge bröstmjölksersättning om du inte kan eller vill ge barnet enbart bröstmjölk.

Barn under ett år ska inte äta vissa livsmedel. Det gäller till exempel spenat och honung. Barnet behöver inte så mycket salt. Du kan i stället smaksätta maten med andra kryddor såsom basilika och vitlök.Du kan ge livsmedel som är naturligt söta som bär eller frukt om du vill ge barnet något sött. Du kan ha bär eller frukt i naturell yoghurt i stället för att ge smaksatt yoghurt. Barn kan få smaka vanlig mat när de är ungefär ett halvår. Du kan låta barnet pröva olika livsmedel i vilken ordning du vill. Med tiden blir portionerna allt större. Barn som är runt 1 år brukar kunna äta vanlig mat helt och hållet. Barnet behöver inte dricka något annat till maten i samband med att barnet får vanlig mat, om du ger bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Barnet får i sig tillräckligt med vätska genom bröstmjölken.Det är bra att ge den vanliga maten i anslutning till att du ger bröstmjölk eller ersättning. Rekommendationen från svenska myndigheter är att ge bröstmjölk under barnets första år eller längre om du själv och barnet vill. I slutet av första året har de flesta barn börjat äta vanlig mat vid varje måltid.

När barnet är ungefär sex månader är det dags att börja ge vanlig mat. Det är bra att börja med väldigt små portioner, en eller några teskedar. Barnet behöver träna på att äta för att vänja sig vid olika smaker och för att lära sig att tugga.Det är bra att så länge det är möjligt undvika sötsaker och snacks till små barn. Det är bland annat för att barn annars lär sig känna igen den söta smaken och föredrar den. Ge istället frukt eller bär i den konsistens som barnet tycker om.

Pasta, ris och bröd med fullkorn innehåller mycket mer vitaminer och mineraler än vita sorter av dessa livsmedel. Därför är det bra om barnet lär sig att tycka om produkter med fullkorn redan från början.Gröt och välling är bra mat till frukost och mellanmål till små barn. Servera gärna gröten utan mjölk till en början. Välling kan du börja ge i små smakportioner från sex månader.Vill man kan man med fördel förbereda grötpulvret för flera portioner i förväg. 20 portioner ger 1 l havregryn och ca 90 gram paltbröd. Mixa det i förväg och förvara i skafferiet färdigt att ta fram när det behövs.Från 4 månader kan du ge denna gröt, läs gärna om viken matstol vi rekommenderar. Från sex månader minskar järndepåerna. Om du inte ser till att din bebis får i sig extra järn riskerar ditt barn att få blodbrist då bröstmjölk inte innehåller så mycket järn. En portion köpt gröt innehåller ca 2,5-3 mg järn. En halv matsked paltmjöl innehåller ca 2 mg järn och en halv deciliter havregryn innehåller ungefär 0,7 mg järn. Genom att laga denna gröt ser du till att din bebis får i sig rätt mängd. Koka gärna gröten i en gjutjärnspanna så blir den extra järnrik. Om du dessutom serverar den med aprikoskräm som även det är rikt på järn får din bebis i sig extra mycket järn. Ju äldre din bebis blir desto mindre finfördelad kan du göra gröten. Till slut räcker det att endast mortla paltbrödet och låta havregrynen vara som de är. Servera gärna den hemmalagade gröten med aprikospuré. Aprikoser är rika på järn, vitamin E, karoten och kalium. Det går också bra att klippa i bitar av torkade aprikoser samtidigt som du kokar upp gröten men vitaminerna bevaras bäst av att inte hetta upp aprikosen.Laga egen gröt till bebis är inte alls svårt. Här är ett enkelt recept på hur du lagar egen järnberikad gröt till din bebis med havregryn, paltbröd och aprikospuré.

Lägg aprikoserna i blöt i kylskåpet i några timmar. Mixa aprikoserna tillsammans med en del av vattnet som de legat i med hjälp av en mixerstav eller en matberedare. Aprikospurén håller 2-3 dagar i kylskåpet och 12 månader i frysen. Frys gärna in dem i mindre portionsförpackningar, exempelvis iskuber och ta fram när det är dags att servera den hemmalagade gröten.Att pulvergröt/välling rekommenderas av BVC, läkare, dietister, samhället och kreti och pleti tycker jag är sorgligt och jag vägrar köpa att mitt barn MÅSTE äta pulver från storföretag som tjänar storkovan på att det blivit en vedertagen sanning att det är praktiskt taget livsnödvändigt för barn.

Eftersom jag är en ekonörd och dessutom gillar att ifrågasätta alla typer av självklarheter (som att barn SKA äta industritillverkad pulvergröt), har jag läst på allt jag kommer över om näringslära för småttingar. Det enda problem som jag har kommit över när det gäller att göra egen gröt (om man nu vill ge gröt överhuvudtaget) är frågan om järninnehållet.

Vi är stolt samarbetspartner till RekoKollen, som granskar marknadens ekologiska hudvårdsprodukter och hjälper dig som konsument att göra medvetna och reko produktval för både din egen och vår planets skull. Det är ju så klart inte bara havregrynsgröt som man kan göra. Risgrynsgröt brukar bara poppis för den lena smaken men då är det nog bra om barnet har fått några tänder och kan tugga risgrynen. När man ska göra egen gröt till de små så är det viktigt att man ser till att hålla järninnehållet högt. Små barn behöver mer järn än större barn och vuxa. Gröten man köper är järnberikad och jag förstår att man som förälder tycker att det känns tryggt att ge sitt barn den gröten. Men har du smakat på den? Jag skulle kalla det efterrätt snarare än gröt. Det står osockrad på paketen men om man läser innehållsförteckningen så ser man att den innehåller en hög del fruktjuice. Men frukt är väl bra? Ja visst kan frukt vara bra om man äter den hel i sin vanliga form. Då får du i dig fibrer och vitaminer men när man gör juice plockar man bort allt det nyttiga och kvar finns bara fruktsocker i flytande form som skjuter blodsockret i höjden.Det är så enkelt men många verksr tycka att det är svårt. Jag tror många känner sig osäkra på hur de ska göra för att tillsätta järn men det finns enkla knep.

Vill man ge sina barn gröt utan massa socker så är det superenkelt att göra gröt själv och järnberikad den. Jag har skrivit inlägg om det innan som du kan läsa här.Att göra egen gröt till sina små hemma är verkligen superenkelt! Jag tycker att det känns helt fel att laga mat till resten av familjen men ge sina små mat på burk eller pulver. Inte hade du serverat resten av din familj dafgårds färdigmat varje dag? Visst är det en överdrift och barnmaten på burk kan inte rakt av jämföras med till exempel dafgårds frysta mat. Men att tro att den färdiga maten på burk är top notch – då är man ute och cyklar. Läs till exempel det här inlägget som jag skrev för ett tag sedan om hur näringsfattig burkmaten är eller den här artikeln från Dagens nyheter om olika gifter i maten.

Det är jag om är Annika. Jag älskar att dela enkla recept på mat som får oss att må bra. När jag inte står i köket och testar nya recept, hittar du mig i boxen hos Crossfit Njord.Det är så små mängder så om det inte finns underliggande hälsoproblem så anser jag inte att det påverkar. Om du vill kan du blötlägga havren ett par timmar och då är det absolut ingen fara.Därför tänkte jag göra en jämförelse med fokus på järninnehåll på köpegröt, ”vanlig” havregrynsgröt och kokosgröt samt ge några enkla tips på hur man själv kan järnberika gröt.[…] Vill man ge sina barn gröt utan massa socker så är det superenkelt att göra gröt själv och järnberikad den. Jag har skrivit inlägg om det innan som du kan läsa här. […][…] I höstas skrev jag ett inlägg om gröt för små barn. Jag jämförde köpe-gröt med olika varianter som man kan göra själv. Bvc råder att ge köpegröt för att den är järnberikad och jag ville med mitt inlägg visa att det egentligen inte alls är särskilt svårt att järnberika gröt som man lagar själv. Det blev ett populärt inlägg då så jag tänkte att det kan vara värt att lyftas fram igen. Du kan läsa inlägget här. […]Gröten du lagar själv innehåller alltså i sig mindre järn än vad köpegröten gör. Men det finns enkla sätt att järnberika den egna gröten. Du kan till exempel skära två torkade aprikoser i småbitar och låta koka med. Det ger 0,5 mg extra järn. Det finns även en typ av hårdbröd som heter paltbröd. Om du smular ner 5 gr sådant bröd så ger det 0,2 mg extra järn. Ett grymt tips är att servera ett kokt ägg (mosat) vid sidan av gröten. Det ger hela 1,2 mg järn. Andra källor för järn är plommon, persika och banan. Vitamin C gör att kroppen tar till sig järnet bättre. Bra källor för c-vitamin är nypon, jordgubbar, apelsin och andra frukter och bär. Jordgubbar innehåller dessutom järn (0,3 mg per 100 gr). Men undvik att servera mjölk till gröten då mejerier hämmar kroppens upptag av järn. När små barn ska börja med mat och smakportioner så är gröt ofta en av de första maträtterna som de kommer i kontakt med. BVC ger rådet att köpa den järnberikade gröten eftersom gröt man gör själv helt enkelt inte innehåller samma andel järn. Från 6 månader till 5 års ålder rekommenderas barn att äta 8 mg järn per dag. Ju äldre de blir desto mer stiger rekommendationen. Här är en länk till en lista över järninnehållet i mat. Järn finns främst i kött och fisk men även ägg, banan, persika, plommon och aprikos är bra källor för järn. Du väljer vilken gröt du vill ge ditt barn men jag vill bara visa att det går att göra egen utan att riskera järnbrist. Om du till exempel kokar kokosgröt och tillsätter 2 aprikoser så är du nästan uppe i samma järninnehåll som i köpegröten.Jag har blivit mer och mer ”allergisk” mot köpemat, speciellt för barn, och vill hellre göra min egen för att verkligen vara säker på vad mina barn får i sig. Att det förra året kom fram att barnmat som tillverkats i fabrik innehöll arsenik och tungmetaller gör mig ju inte mindre anti köpemat. Länk. Lagar man sin egen mat så kan man vara trygg i att man vet precis vad den innehåller.

Tänk vilka vanedjur vi är, jag äter havregrynsgröt till frukost varje dag. Fortfarande med banan, jordnötssmör och russin. På helgerna lyxar jag till med äggröra, surdegsbröd och goda frukter och bär. Men på vardagarna är det samma. Alltid. Kaffe och gröt.Som jag sa så är det väldigt enkelt att göra egen gröt, jag mixar 1 dl ekologiska havregryn med 1 msk pumpakärnor till ett pulver. Sen tar jag 2 msk grötpulver och blandar med 4 msk vatten.

Man kan göra denna gröt enbart på kokosmjölk och inget vatten, bara lite vatten, eller enbart vatten. Näringsinnehållet förbättras dock med kokosmjölk. Dock blir det otroligt kraftig kokossmak om man enbart använder kokosmjölk, varken jag eller Moa var särskilt förtjust i det. Därför blandar jag kokosmjölk och vatten. Jag har inte heller alltid i kokosolja eftersom kokosmjölken ger en del fett, men ibland tar jag i det också. Det beror på vilka proportioner av kokosmjölk och vatten jag använt.Blanda quinoaflingor, kokosmjölk, vatten och kokosmjöl i en kastrull. Koka ihop på svag/medelvärme ett par minuter. Rör ner aprikospurén så att gröten får ättemperatur. Blanda till sist ner nyponpulver och eventuellt kokosolja. Toppa med fruktpuré eller ät den naturell. Gröten smakar ganska mycket kokos så om barnet gillar det behövs ingen topping.

Överallt läser man om gröt till bebisar, som om det vore något fantastiskt som alla barn bör äta. Särskilt pulvergröten man köper i affären och som BVC rekommenderar och som de flesta verkar köpa. Jag håller inte med, det finns betydligt bättre mat att starta dagen med. MEN, Moa äter också gröt, ibland. Någon eller några gånger per vecka. Främst för att jag vill variera hennes mat, men absolut inte pulvergröten man köper i butik som är full med tillsatser som i alla fall jag inte vill ge mitt barn. Jag gör, som med allt annat, hennes gröt själv. Men att gröt skulle vara något alla barn bör äta till frukost och/eller kvällsmat kommer jag aldrig hålla med om och heller inte servera dagligen.Som jag skrivit förut lägger jag mig inte i andra föräldrars val av mat till sina barn, alla ger det en själv anser är det bästa för sitt barn. Och ärligt talat förstår jag att köpegröten är så populär, jag menar, det är ju väldigt smidigt och går superfort att tillaga. Den är också berikad med diverse vitaminer och mineraler, vilket verkar vara en stor anledning till att många köper den. Man vill vara säker på att barnet får i sig allt och många är rädd att den hemgjorda inte räcker till. Hemgjord gröt tar någon minut extra att göra, javisst, men man slipper tillsatser och det blir betydligt billigare. Man kan också järnberika gröten själv om man vill, just järn verkar vara det största argumentet för köpegröt. DOCK har jag hört via BVC att man inte alls behöver tänka så mycket på att järnberika gröten, barnen får i sig tillräckligt med järn ändå. Så om man tycker det är krångligt kan man ju bara hoppa över, men jag tycker inte det skadar att ändå järnberika.Blanda ihop havregryn, kokosmjölk, vatten och pumpafrön i en kastrull. Låt sjuda ett par minuter på låg/medelvärme, tills gröten tjocknar och får den konsistens du önskar. Rör därefter ner den frysta aprikospurén så att gröten får ättemperatur och blanda slutligen ner nyponpulvret och eventuellt kokosolja. Servera eventuellt med någon fruktpuré eller annan topping, eller ät naturell.

Om du nu är sugen på att testa att göra din egen gröt delar med mig av de recept jag använder mig av och som Moa gillar. Min favorit rent näringsmässigt är quinoagröten då den innehåller betydligt mer näring än havregröten, och dessutom nästan dubbelt så mycket järn/100 gram än havregryn, men båda två funkar naturligtvis. Det är också en smaksak av vad bebisen tycker bäst om. Varsågoda! Hoppas ditt barn också gillar.

Godkväll! Här sitter jag vid datorn för första gången den här helgen, H hade svårt att sova ikväll så det blir en kortis. Hur får folk tiden att räcka till? Ja det är svårt att veta.Jag har i vilket fall som helst haft en väldigt mys helg med 6-månaders kalas för H, promenader och fika med M och kvalitetstid med hela familjen. H har ju börjat äta lite mer nu eftersom han är så himla intresserad av mat, sträcker sig efter precis allt vi äter. På morgonen när jag äter gröt så får han också en liten portion och eftersom små bebisar behöver extra järn har jag sett till att den innehåller just det.