Explosiva Barn Kurs

Vad gör man då när det händer så mycket hela tiden? Förhållningssättet CPS är väldigt likt vinna/vinna- förhållningssättet som rekommenderas vid konstruktiv konflikthantering. Det förebygger upptrappning och maktspel. Genom att lyssna empatiskt och undvika maktspel sparar man tid både på kort och lång sikt.

Efter genomgång av ALSUP-formuläret med lärare/vårdnadshavare samtalar den vuxne (som är utsedd att ta samtalen) med barnet, gör det vid upprepade tillfällen för att lösa problem och följa upp hur det går, och därvid modifiera lösningar när det behövs.

Greenes metod är mycket strikt men hans förhållningssätt går att använda dagligdags. Här får du en Kort beskrivning av Greenes CPS-metod. Studera också fallgropar i arbetet och här finns en hjälp att ställa frågor av sokratisk typ. Metoden bygger på enskilda samtal mellan den vuxne och barnet. Samtalen går ut på att lösa något problem som definieras för barnet eller gemensamt med barnet. Man kan börja med att säga: ”Jag har märkt att….” och sedan ta upp ett problem såsom att komma i tid till skolan eller att äta middag tillsammans.

Att utnyttja Greenes förhållningssätt och metod ger en bättre miljö för alla och tränar parterna i konstruktiv konflikthantering och problemlösning. Det krävs en hel del träning för att lyckas genomföra metoden i de fall där stora och mångskiftande problem föreligger, men träning ger som vanligt färdighet. Bara detta att lyssna reflekterande och att ha ett icke bedömande förhållningssätt räcker en bra bit.

Ross Greene är barnpsykolog från USA. Han kommer regelbundet till Sverige och ger 1-2 dagar seminarier som alltid drar mycket folk. De annonseras i vårt kalendarium. Hans böcker riktar sig till föräldrar och personal som har att göra med barn som är frustrationskänsliga och/eller har svårt att klara förändringar, barn som i dagligt tal kan kallas för ”bokstavsbarn”. Emellertid kan tänkandet och sättet att hantera problem användas i förhållande till alla barn och även till vuxna, framhåller Ross Greene vid sina föreläsningar.Enligt skollagen ska undervisningen vila på demokratisk grund. I den goda skolan sker beslutsfattande på ett demokratiskt vis. Det mest demokratiska beslutsfattandet sker i konstruktiv konflikthantering där man lyssnar till varandra och fattar beslut som ser till allas behov.Förhållningssättet grundar sig på uppfattningen att barn beter sig på ett bra sätt om de kan. När de visar ett s k ”utmanande beteende” är det för att de inte har förmåga att göra på ett annat sätt. Det är inte en fråga om att inte vilja. Barn provocerar således inte för att väcka uppmärksamhet eller för att pröva någons gränser utan därför att i den situation de befinner sig kan de inte göra annat. De saknar viktiga färdigheter.

Kommunerna Ekerö och Haninge har arbetat med att implementera CPS-modellen. Reflektioner och resultat om detta. Tillgänglig fram till 30/11- 22. Avgift Greene, Ross W. (2002), (am. original 1998). Explosiva barn: Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Stockholm: Cura. Greene benämner tre metoder för problemlösning Plan A, B och C. Vid problemlösning enligt Plan A blir det den vuxnes ”lösning” som ska gälla, vid Plan B samtalar den vuxne och barnet och beslutar gemensamt (en realistisk lösning som tillfredsställer båda, alltså konstruktiv konflikthantering med förhandling) och vid Plan C gäller barnets vilja (åtminstone tills vidare).I den strikta modellen ligger grunden för samtalet i att den vuxne (ev. flera tillsammans) har gått igenom ALSUP -formuläret och då bedömt vilka svårigheter barnet har (=outvecklade färdigheter) och vilka problem som behöver lösas. Här kan du i svensk översättning läsa hela listan av “eftersläpande” eller outvecklade färdigheter som Ross Greene sammanställt. Han beskriver hur han funnit hur man bäst använder listan som en guide för samtalet med den vuxne (läraren eller föräldern). Sidan 1 innehåller uppräkning av färdigheterna där högerkolumnen lämnats tom för att man ska skriva kort om problem relaterade till de eftersläpande färdigheterna. Sidan 2 ger tydliga informationer hur man bör använda listan på bästa sätt. Sidan 3 ger en mall för plan och uppföljning av arbetet med problem man valt att ta tag i (observera profilera, när något fungerar börja på nästa). Följande sidor handlar om hur det är bra att fråga för att samla information kring problemet (empatisteget) och hur man sedan går vidare till gemensam problemlösning som är genomförbar och ömsesidigt tillfredsställande (alla ska bli nöjda).

I januari 2003 släpptes boken Explosiva barn : Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar skriven av Ross W Greene. Det är den 1a upplagan av kursboken. Den är skriven på svenska och består av 288 sidor djupgående information om pedagogik. Förlaget bakom boken är Studentlitteratur AB som har sitt säte i Lund.Köp boken Explosiva barn : Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.Det är vanligt att barn får utbrott, även för sådant som verkar vara små motgångar och misslyckanden. Det är en del av barnets utveckling. Du kan behöva söka hjälp och stöd om det är svårt att hantera, eller om barnet ofta får häftiga utbrott som påverkar livet med kompisar och i skolan.

Er gemensamma tid behöver bestå av många fler positiva än negativa stunder. Ge mycket mer uppmuntran och kärlek än tjat och skäll. Ju fler bråk, desto fler mysiga stunder behövs. Den enda gång du kan hålla fast barnet är när hen är på väg att skada sig själv eller någon annan. Avbryt genom att exempelvis gå undan med barnet och stanna med barnet tills hen är lugn. Var lyhörd för om barnet tycker att det är svårt, och om hen till exempel tycker att ni i familjen behöver få hjälp. Prata med barnet. Berätta att hen kan få träffa någon utanför familjen om det är jobbigt. Du kan också erbjuda dig att ta kontakt åt barnet.När syskon bråkar behöver du ge stöd så att de kan försöka lösa bråken själva. Du kan behöva avbryta bråket om det blir allvarligt. Här får du råd om hur du kan göra.

I alla åldrar finns perioder då hjärnan utvecklas snabbt. Då kan barn ha fler utbrott eller svårare att hantera sina känslor. En del får utbrott många gånger varje dag, andra mer sällan. För att bättre förstå hur barn tänker och känner kan du läsa om utveckling i olika åldrar.Den ni träffar gör tillsammans med er en bedömning av vilket stöd ni kan behöva. Ni får veta var ni kan få hjälp. Det kan vara olika för olika problem. Några exempel på hjälp är samtalsstöd, föräldrastöd och anpassningar i miljön. Time out vid utbrott är en metod som har fått en del uppmärksamhet de senaste åren. Använd aldrig timeout utan handledning och stöd från till exempel en barnpsykiatrisk mottagning, bup. Det är en svår metod som är till för familjer med stora problem. Metoden ska inte användas som bestraffning och kan vara mycket obehaglig och jobbig för barnet. När ni pratar om hur det var och vilken lösning ni vill prova kan barnet lära sig hur hen kan tänka. Barnet kan också hitta liknande lösningar om hen får utbrott igen.Det är bra om du och barnet tillsammans försöker ta reda på vad som hände. Då kan ni försöka hitta en lösning. Det är viktigt att anpassa ert prat efter barnets mognad och ålder. Det kan vara mycket svårt för barn att själva komma med lösningar och förstå vad som orsakade ett utbrott.

En del barn är väldigt känsliga för intryck och nya miljöer. Det kan till exempel vara jobbigt i folkmassor eller i andra situationer där det händer mycket.

Du kan också ta reda på mer om dig själv och vad som gör dig upprörd. Det kan till exempel vara att du har dåligt humör på morgonen och behöver ta det lugnt då, eller att du behöver äta något så du inte är hungrig och lättirriterad när du hämtar barn i förskolan eller skolan.Prata med syskonet utifrån hens ålder och mognad. Prata om hur man kan reagera och känna, att man är olika och kan reagera olika. Berätta att det finns starka känslor, och att även hen har rätt att exempelvis blir arg ibland.

Det är vanligt att det känns svårt, jobbigt och att du gör fel. Det är också vanligt att bli arg, ledsen, att skämmas eller bli stressad. Det går inte alltid att behålla tålamodet. Du kan bli orolig för att förlora kontrollen.Lämna aldrig ett barn som är yngre än cirka sex år ensam i ett rum om hen är upprörd. Det kan bli för svårt för barnet att försöka ta hand om sina svåra känslor.Fråga, förklara och ha med barnet i diskussioner så att hen förstår och tänker själv. Då har barnet lättare att även förstå andra saker och andra människor. Barnet lär sig också att bli lyssnad på och att känna sig värdefull, och då ökar självkänslan.Även du som är barn påverkas om en vuxen i din familj inte mår bra. Det kan vara bra att veta att många andra barn och unga också har någon nära som mår dåligt. Ofta hjälper det att prata med någon.Svårigheterna brukar oftast minska eller försvinna när barnet blir äldre. Men den del av hjärnan som bland annat har hand om hur man planerar, löser problem och tar medvetna beslut är inte färdigväxt förrän vid 20–25 års ålder.Det är bra för alla att veta vad som ska hända och vad som förväntas. Det är också bra att veta hur allt ska vara, vilka rutiner och gränser som gäller, och hur de vuxna reagerar och är.Låt först barnet berätta med egna ord vad hen tycker och känner, och hur hen upplevde det som hände. Även små barn kan berätta, men kräv inte att barnet ska veta vad hen känner och varför. Utbrotten och bråken blir lättare att hantera om du gör det du kan för att hjälpa ditt barn och göra situationerna lugnare. Tänk att utbrotten oftast blir färre och lugnare med tiden. Barn har egentligen samma behov i alla åldrar, men behoven är mer intensiva och tar mer tid med yngre barn. De behöver mer närhet, förklaringar och tid innan de själva söker sig mer utåt i världen.Ni behöver söka hjälp och stöd om utbrotten fortsätter, om barnet till exempel slåss eller spottar. Detsamma gäller om du tycker att ditt barn inte verkar få det lättare att hantera motgångar, eller att du tycker att utbrotten är för svåra att hantera. Barn som är äldre kan tycka det är skönt att få vara arga i fred en stund om de vet att du vill bli sams efter en stund. Ta kontakt med barnet för att försöka bli sams och göra det bra igen. Du kan till exempel höra hur hen mår eller föreslå att ni ska hitta på något tillsammans. Det är olika hur råden i denna text fungerar. För en del fungerar de mindre bra eller inte alls. Du kan också få prioritera, det kanske inte går att göra allt på en gång.

Du kan tipsa barnet att hen kan kontakta elevhälsan i skolan. Barn som är 12-13 år och äldre kan också kontakta en ungdomsmottagning. Du kan också tipsa om att det går att ringa, chatta eller mejla anonymt och gratis med Bris.

Marie Angsell jobbar som socionom på Bris. Här berättar hon vad som är viktigt att tänka på om du själv eller någon annan blir för arg på ett barn eller behandlar ett barn illa.Efter ett utbrott är det bra om du som är vuxen försöker förstå vad som hände och se till att det inte händer igen. Tänk att barnet där och då inte klarade av det som krävdes.

En del barn har lättare än andra barn att få utbrott, är mer envisa, impulsiva och utagerande eller har svårare att kontrollera sig. Hur barn reagerar ändras också från dag till dag.Under utbrottet kan inte barnet tänka klart och reagerar mer än vanligt på impulser. Allt barnet brukar kunna göra och hantera fungerar sämre. Det hjälper inte att förklara eller be barnet att lugna ner sig.

I tonåren brukar utbrotten mer handla om att barn diskuterar och hävdar sin vilja. De får mer självkontroll. Men även äldre barn kan reagera som yngre barn ibland.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning. Små barn förstår inte allt men du kan förklara kort och enkelt. Förvänta dig inte att barnet ändrar sitt beteende, det är hen inte mogen för. Det blir inte alltid någon skillnad men barnet behandlas med respekt. Du visar att du har en god anledning till vad du gör, till exempel att avbryta leken. En del orter har även första linjens psykiatri för barn. Sådana mottagningar kan bland annat kallas barnhälsa eller ungdomshälsa och finnas på till exempel en egen mottagning, en vårdcentral eller en barnläkarmottagning.För mycket gränser, tillsägelser och kritik gör att det blir fler bråk och utbrott. Det kan göra att det blir jobbigt hemma och att er relation blir sämre.

Välkommen att delta på vårt Parkourläger under höstlovet vecka 44. Du kan fritt välja vilka dagar då du vill delta och måste inte gå hela veckan. Vi tränar på vaults, precision, underbar, tic tac, wall run, flips, rolls, cat leap och mycket mer. Dagarna har olika teman.Jag som leder kursen heter Emma Johansson är utbildad beteendevetare och samtalscoach. Jag driver företaget Godgrund som arbetar både med föräldracoaching riktat mot föräldrar som har explosiva barn och behöver stöd i sin vardag för att minska konflikter, men även enskilda samtal riktat framförallt kring stress/utmattning och självkänsla. Jag har själv ett explosivt barn som jag använder verktygen på med gott resultat. Jag har gått ett flertalet utbildningar genom åren samtidigt som jag praktiskt fått använda min kunskap hemma i mitt föräldraskap.

Med avbeställningsförsäkringen kan du vid vissa oförutsedda händelser som hindrar dig att delta i ett eventet, begära en återbetalning. För mer information, läs här.

Den här kursen är för dig som behöver utveckla verktyg i ditt föräldraskap eller din pedagogiska roll för att hantera bråk, konflikter och bristande förmågor hos barnet. Vi utgår från lågaffektivt bemötande. Kursen riktar sig främst till dig med barn i åldrarna 4-12 år. Det är möjligt att applicera verktygen på övriga åldrar också.

Om fler biljetter blir tillgängliga kommer du, tillsammans med andra som registrerat sig på väntelistan, att meddelas om detta via mail. Köp av de tillgängliga biljetterna sker därefter enligt först-till-kvarn-principen. För mer information, läs här.Vanligtvis tillhandahåller arrangören av eventet detaljerna i orderbekräftelsen som du mottar via mail efter köp eller så kan det hända att arrangören skickar ett uppföljande mail med en länk till deras online-event. Du kan även kika in på eventsidan där du finner arrangörens beskrivning av eventet. För mer information, läs här.

Krönika Det är då jag börjar fundera på vad min motor för det här jobbet är, vad det är som motiverar mig att komma tillbaka efter ännu en semester i augusti, glad i hågen, skriver förskolläraren Erik Stenkula. Krönika Arbetskamrater som har egna småbarn som ska lämnas på förskola ska självklart inte tvingas till jobbet klockan 06.15. Men allt för sällan hör jag ett verksamhetsperspektiv när jag pratar arbetstid med kollegor, skriver förskolläraren Erik Stenkula. En grundprincip i lågaffektivt bemötande handlar om att leda genom samarbete i stället för att vara auktoritär och motarbeta. Du kan bekräfta känslan men sedan avleda. När barnet fokuserar på något annat avtar affektsmittan och det blir en ny känsla i situationen. Ett mjukt anslag ökar barnets trygg­het och känsla av medbestämmande och pressen minskar. Inga konflikter går att lösa i stridens hetta. När ett barn är i affekt gäller det att minska stressen och frustrationen så snabbt som möjligt. Kräv aldrig ögonkontakt för att få barnet att lyda. Att skrika ”titta på mig” ökar affektsmittan och trissar upp konflikten. Undvik över huvud taget bestraffningar, utskällningar och tillrätta­visningar. Släpp tanken på att ”vinna” konflikten. Tystnadskultur På förskolan Aprilgatan 2B i Göteborg känner personalen inte igen sig i rapporten om tystnadskultur. Tvärtom vittnar de om ett stort fackligt engagemang, ett aktivt arbete med arbetsmiljön och en rektor som kan konsten att lyssna.Pedagogiska tips Klivet från förskolan till förskoleklass är ett stort steg att ta för barnen – så här kan man göra för att de ska få säga hej då till sin förskola.

Dilemmat Förskolans experter svarar på frågor från läsare. Denna gång om hur förskolan ska hantera situationen med ett barn som tycker om att leka ensamt.Förskolan Med hjälp av portabla matematiklådor har barnen på förskolan Chrysoliten i Nacka fått ett sug efter att lära sig mer om sådant som vikt, mängd, storlek, geometri och mönster. Krönika Att digitaliseringen av förskolan och skolan nu ifrågasätts från olika håll är kanske inte så konstigt. Men det är ändå anmärkningsvärt att så många av förskollärarna tycker att läroplanen är fel ute, skriver redaktör Sara Djurberg. Krönika Numera förväntas förskollärare bidra till att sprida sin förskolas goda rykte. Kan det vara en av orsakerna till att tystnadskulturen breder ut sig i förskolan? undrar redaktör Sara Djurberg.Podd I senaste avsnittet av ”Förskolan” pratar vi om problemet med att allt fler barn har blöja högt upp i åldrarna. ”Låt potträning bli en del av förskolans uppdrag”, säger Eva Lindström i poddavsnittet.

Tystnadskultur Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare, tycker att resultatet i rapporten om tystnadskultur är upprörande. Nu ställer facket flera krav för att förändra situationen.Podd Bedömning i förskolan – varför provocerar det så många? Måste vi inte jobba med bedömning om vi ska kunna utvecklas? I senaste avsnittet av podden ”Förskolan” diskuterar vi bedömning.Krönika Vilka är det som verkligen vill det bästa för barnen? Jo, vi och föräldrarna.Vi ska hålla ihop, inte tillåta att någon göder en konflikt mellan oss för att komma undan själva, skriver Eva Lindström.Krönika Det finns också kläder jag vägrat. Som när vi fick byxor som det stod ”Visionärerna” på som sommarpresent av en chef, skriver krönikören Erik Stenkula. Podd Vår före detta poddkollega Linda lämnade jobbet som förskollärare för att bli rektor. Nu gästar hon oss för att berätta om hur det är att plötsligt vara chef över sina gamla kollegor. Krönika Carl Albinsson, Timbro, skriver att förskolan verkar anpassas mer efter personalens behov än barnens. Ursäkta om jag småler, skriver förskolläraren Eva Lindström.

Böcker Vi borde fokusera på så tryggt som nödvändigt i stället för så tryggt som möjligt, säger Suzanne Axelsson, författare till boken ”Riskfylld lek och undervisning”.Ibland måste du avstyra en våldsam situation. Men det är viktigt att inte hålla fast och begränsa rörelsefriheten. Det ökar affekten. Ska du flytta på ett barn som slåss eller skadar sig själv är det bästa att följa med, inte mot, rörelserna. Fatta löst (!) tag i armen mellan armbåge och hand. Släpp efter några sekunder. Oftast räcker det med en gång men om barnet inte slutar att slåss kan interven­tionen behöva upprepas.

Hantera, utvärdera och för­ändra. Det är tre fundament i lågaffektivt bemötande. Efter hanterandet av en svår situation är det viktigt att utvärdera vad som gick snett. Vilka förändringar behöver göras så att det inte upprepas? Hur ska planen se ut?

Andas djupt och sänk axlarna. En lugn kropp smittar – och målet är ju att lugna barnet. Försök att komma på samma nivå genom att sätta dig ned. Men håll distansen och undvik beröring när barnet är upprört eftersom det kan öka stressen. Sitt eller stå inte mitt emot, vänd i stället sidan till. Muskelspänningen speglas och smittar när vi står mitt emot varandra.

Tystnadskultur Vad menas med meddelar­frihet? Gäller det alla? Och vad får jag egentligen berätta om, och till vem? Sveriges Lärares jurist Peter Edin reder ut begreppen.Använd humor och skoja. Föreslå kanske en ny aktivitet eller backa undan och låt en kollega ta över. Ibland behöver barnet dra sig undan och vara i fred en stund.

Tystnadskultur ”Hon hotade även att sparka mig. Men gör det då, sa jag, jag tar inte tillbaka ett enda ord. Jag tror att de satte i system sedan att bara anställa unga och oerfarna”. Anonyma röster från förskolan berättar:

När jag gick i skolan hände det titt som tätt att jag blev utburen från klassrummet eller i andra sammanhang. Anledningen kunde variera, men den gemensamma nämnaren var alltid att jag hade fått en låsning.Som barn blev han diagnostiserad med adhd och senare i vuxenålder autism. Han har haft en känsloladdad skolgång som präglats av utåtagerande beteenden och missförstånd. Detta har legat till grund för hans drivkraft att bidra i utvecklingen för en skola som förstår och bemöter barns intressen och behov. Lite extra glöd har han för de barn som inte alltid följer normen, som inte alltid blir sedda eller bekräftade.

För personen som drabbas är den mentala låsningen väldigt svår att hantera. Som barn är det närmast omöjligt. Man känner sig utsatt, svag, och alla tittar på en. Då vill man ha tillbaka kontrollen. Makt. Att springa därifrån och fly skulle vara svagt, så man stannar och slåss. Även fast man inte vill.

Därför kan det vara en oerhörd lättnad att bli utburen av sin fröken. Att bli räddad från en situation man själv inte kan ta sig ur. Dessutom kan det vara ett rop på närhet och bekräftelse man saknar. En hård kram av greppet när man blir utburen kan vara det närmsta man får komma närheten.En känsla håller i sig i 90 sekunder om man inte blir påmind om den. Det kan enbart ske i ett sammanhang där man inte blir påmind om det som skapade låsningen. Man behöver alltså komma bort.

Det man måste förstå är att när en sådan här situation uppstår är det skademinimering som gäller. Det har alltså redan gått för långt och ens valmöjligheter är oerhört begränsande. För att undvika sådana här situationer i framtiden är det väldigt viktigt med efterarbete och förarbete. Det är här fokus och energi ska läggas.En mental låsning är vanligt förekommande för barn med en NPF-problematik (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning). Det är ett tillstånd man som barn hatar att hamna i och som är jobbigt, men ändå rätt enkelt att hantera för utomstående genom att:

ABC är en gruppbehandling för föräldrar som riktar sig till dig som har barn mellan 6 och 12 år och som vill ha vägledning i hur du skapar en mer positiv relation till ditt barn. Hur undviker man stressiga situationer? Hur kan man förebygga konflikter? Hur kan man få mer tid till positivt umgänge? Utbildningen består av fyra tillfällen á 2 timmar

För anmälan till våra grupper kontakta oss via telefon eller digitalt via MittPTJ. I MittPTJ väljer ni sökorsak ”Övrigt” och skriver sedan vilken grupp ni önskar delta i samt barnets personnummer.Affekt är en grupputbildning för föräldrar till barn och ungdomar från 6 år till yngre tonåren med utåtagerande beteende. Denna utbildning kan hjälpa dig/er att få en ny och fördjupad förståelse för ditt barn och eventuella orsaker till problemskapande beteenden, lära er nya sätt att förebygga konflikter samt hantera explosiva utbrott i stunden. Utbildningen består av fem tillfällen á 2 timmar och erbjuds både på plats och digitalt.

Utbildningen syftar till att ge fördjupad förståelse för barns mående och eventuella orsaker till nedstämdhet samt lära dig nya sätt att förebygga psykisk ohälsa. Genom föreläsningar, diskussioner och övningar får du verktyg och strategier för hur du och ditt barn kan skapa förändring. Utbildningen består av tre tillfällen a 1,5 timmar och erbjuds både på plats och digitalt.

Hantera oro är en grupputbildning som riktar sig till föräldrar med barn och ungdomar från 6 år till yngre tonåren med lindrig ångestproblematik. Utbildningen innefattar hur oro fungerar, hur man som förälder kan bemöta sitt oroliga barn, samt hur man tillsammans kan jobba för att övervinna barnets rädslor. Utbildningen består av fyra tillfällen á 2 timmar och erbjuds både på plats och digitalt. Våra föräldrautbildningar är till för er som behöver stöd i ert föräldraskap. Att vara förälder kan vara utmanande för vem som helst, och om barnet har svårigheter kopplade till sitt mående eller beteende kan det bli extra svårt att veta hur man som förälder på bästa sätt kan stötta sitt barn. Du kan läsa om våra föräldrautbildningar och hur du anmäler dig här nedan. Utbildningen innefattar föreläsningar och diskussioner, både familjevis, samt i små- och helgrupp. En viktig del i utbildningen är det arbete man gör hemma mellan träffarna.Utbildningen riktar sig till dig som vill skaffa dig en djupare förståelse för ditt barns beteende och lära dig nya sätt att förebygga konflikter samt hantera explosiva utbrott i stunden.

Tack så mycket för tipsen. Har ju ingen diagnos på mitt barn eller egentligen ens några indikationer på att det skulle finnas en diagnos, bara en kronisk inflexibilitet med medföljande gråt och skrikutbrott när det inte går som barnet föreställt sig. Känns som att hela dagarna går åt till att parera så att det inte blir låsningar hos barnet. Vet varken ut eller in snart. Är det bara vi som inte är tillräckligt bra föräldrar för det här barnet eller finns det vettig hjälp att få?Ni som är föräldrar till explosiva barn, vet ni om det finns någon insatt man kan prata med i Stockholmsområdet? Jag skulle så gärna få vrida och vända lite på detta med bemötande, syskon, skolsituation osv men har inte lust att hamna hos någon som anser att mitt barn bara är ouppfostrat.

Här kan du som är förälder eller annan närstående till ett barn med adhd fördjupa dig i ytterligare material och litteraturtips. Det är tillgängligt både för dig som går eller har gått kursen och för dig som bara vill veta mer om barn och adhd.Adhd-centers checklista kan en som elev fylla i och använda tillsammans med skolan. Här finns frågor om vad en behöver för att underlätta lektioner och skolarbetet.

Filmen finns på asdforalder.se, en webbplats där du får möta föräldrar med ASD och ta del av fakta och råd som förenklar vardagen. Många av de tips och filmer som finns på hemsidan är värdefulla även för dig som inte har en egen ASD-diagnos.Vår erfarenhet är att alla föräldrar som kommer till oss har nytta av att börja med att gå vår grundkurs. Grundkursen utgår från föräldrastödsprogrammet STRATEGI och syftar till att ge grundläggande kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär, hur den tar sig uttryck under barndom respektive tonår och vad föräldrar kan göra för att få vardagen att fungera, hantera konflikter och få kunskap om samhällets stöd. Vi varvar föreläsningspass med diskussioner och erfarenhetsutbyte.Greene, Ross W. 2016. Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. 3 uppl. Studentlitteratur AB.

Habilitering & Hälsas frågetjänst svarar på frågor om habilitering och samhällets stöd vid funktionsnedsättning. Rådgivningen ger stöd för att få en fungerande vardag. De kan även besvara frågor om skola, insatser från kommunen och andra stödinstanser som kan vara aktuella för familjer med NPF.På Attentions youtubekanal AttentionPlay finns filmer om hur det är att leva med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Attention har bland annat tagit fram en film om att få skolan att fungera för alla.

Just nu är det många tonåringar som studerar hemifrån. Adhd-center har tagit fram ett tipsblad med förslag som du kan testa för att underlätta pluggandet.

På Attentions hemsida hittar du material om att få skolan att fungera för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns material för eleven, för dig som förälder och för skolpersonal.Det kan kännas svårt och överväldigande att beskriva sitt barns svårigheter i skrift. I det här tipsbladet hittar du exempel och tips på beskrivningar av vanliga svårigheter hos barn som har fått diagnosen adhd. Omvårdnadsbidrag ansöker du om hos Försäkringskassan.

Det är möjligt att ansöka om ersättning för VAB även för barn som har fyllt 12, men ännu inte 16 år, om barnet behöver mer hjälp än vanligt i den åldern. För mer information om detta rekommenderar vi föräldrar att kontakta Försäkringskassan för förhandsbesked samt att läsa mer på Försäkringskassans webbplats.

Filmen finns på asdforalder.se, en hemsida där du får möta föräldrar med egen diagnos inom autismspektrum och ta del av fakta och råd som förenklar vardagen. Många av de tips och filmer som finns på hemsidan är värdefulla även för dig som inte har en egen autism-diagnos. Barnmisshandel är när en förälder eller vuxen slår eller på annat sätt gör ett barn illa. Våld kan se ut på många sätt, det är till exempel inte tillåtet att slå med öppen hand eller knuten hand, nypas, dra i håret, knuffas, eller ta så hårt att det gör väldigt ont. Man får inte heller tvinga ett barn att göra saker som kan vara farligt för barnet. Kanske kan du prata med någon som du känner. Mamma, pappa, syskon, kompisar eller någon annan som du tycker om, vill ofta hjälpa till. Du kan också prata med en vuxen som jobbar med att hjälpa barn och deras familjer. Det känns ofta bra att träffa någon som lyssnar på dig och som kan hjälpa dig att må bättre.

I Sverige har vi en lag som säger att föräldrar och andra vuxna aldrig får slå ett barn. Barnmisshandel kan också vara att en vuxen säger elaka saker eller inte tar hand om dig på ett bra sätt.Psykolog Stina Hindström ger råd om hur man kan göra när ens barn får utbrott under julen för att förväntningarna är för stora. Och hur gör man för att stå ut när barnens kusiner förstör julefriden? Hon hjälper också en mamma till ett barn som älskar att krascha och panga, och får en självkritisk förälder att förstå hur bra hon faktiskt är. Programledare är Patti Hansén.

Ditt barn kan ha stora svårigheter att skapa en egen struktur, men de flesta med ADHD trivs i att hålla en struktur som har satts åt dem. Genom att sätta en tydlig struktur och hålla fast vid den gör du vardagen enklare, även för dig som förälder.För vissa kan vardagen bli alltför svår att få ihop. Om du känner så kan du vända dig till din kommuns socialtjänst för att få särskilt stöd som anhörig. Läs mer här.