Från Fölunge Till Smörgåspålägg

Tänk om alla hästar åtminstone kunde få en riktig grundutbildning. För det föds varken topphästar eller ridskolehästar – det föds föl. Dessa måste utbildas och formas för att passa sin tänkta uppgift.

Tänk om det fanns utbildningscenter där blivande ridskolehästar grundutbildades och Sveriges ridskolor kunde rekrytera hästar. Historier om hästar som är både yngre och äldre än vad passen anger och som föder mulåsneföl efter några månader i ridskolans verksamhet skulle vara ett minne blott. Vissa är specialbegåvningar som Cosmo, andra har sin superkraft i att klara den viktiga uppgiften som ridskolehäst. Gemensamt är att hästarna måste utvecklas och utbildas för den tänkta uppgiften. Ingen skulle köpa en häst på postorder och försöka ta en VM-medalj utan att träna, men att köpa en häst från en skum lastbil och låta den omgående gå in i ridskoleverksamhet är helt vedertaget.

GästkrönikaDet går alltid att hitta fel i hästkroppen om man letar noga, det menar Ridsports gästkrönikör Anna Ozén. Men tänk om det inte är så farligt med diagnoser – tänk om alla hästar fick samma chans som Markans Cosmopolit – som trots uppgifter om ”kissing spines” tog sig till VM-finalen i hoppning?Det mest aktuella exemplet är Markan Cosmopolit som just deltagit i VM-finalen i hoppning. Hur många skulle ha köpt honom som unghäst då han enligt uppgifter i media har ”kissing spines”? Tack vare att han köptes in till Ridskolan Strömsholm som en potentiell skolhäst fick han en gedigen grundutbildning och gjorde finfina resultat på sina unghästbedömningar.Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

Omöjligt att hitta en felfri 5-åring. Röntgenapparaterna är alldeles för avancerade nu för tiden, suckade en vän häromdagen. Finns den perfekta felfria friska hästen? Svaret på den frågan är lika exakt som svaret på: Hur långt är ett snöre?

Sättet att förbereda köttet på var vanligast på hästkött, men användes från början även till nöt osv. Men idag är det mesta ”hamburger köttet” (inte burgare i bröd) hästkött i.af om vi tittar i de svenska butikerna.Som Lorita skriver är det skillnad på hamburgare och hamburgekött. Hamburgare som man äter i bröd är hästfritt, men hamburgekött, som är ett pålägg (som skinka), är hästkött. Men det handlar som sagt om framställningen inte vilket kött det är. Men vanliga hamburgare (i bröd) är nästan aldrig häst idag, jag har i.af aldrig sett det i någon butik själv. Här inne kan du få grotta ner dig med en massa tips på böcker om hästar och allt som händer i stallet. Det finns riktigt läskiga och spännande berättelser eller romantiska och roliga. Vi börjar med att tipsa om 5 böcker du kan börja med att checka av.När Juli kommer hem från stallet möts hon av ett storbråk. Mamma har packat en resväska och sticker iväg utan att ge någon förklaring. Juli försöker förstå vad det är som har hänt men pappa vägrar berätta. Som tur är har hon ridskolan, även om hon tycker att hon får alldeles för lite tid med hästarna. Tänk om hon kunde få tävla någon gång? Julis mamma håller sig borta och Juli oroar sig. Varför får hon inte veta något och kommer föräldrarna bli sams?

Amanda har sommarlov och kan vara i stallet med sin häst Ila. Men en dag står Sabina från skolan i stallet med sin ponny Casper. Sabina har inga vänner och är annorlunda. Men under sommaren blir de vänner och det pirrar lite extra i kroppen när Sabina är nära Amanda.Julias högsta dröm är på väg att bli sann. Snart är hon hästägare och det perfekta sommarlovet väntar. Eller? Om bara Chamir går igenom veterinärsbesikt­ningen blir hon Julias egen häst. Då väntar det perfekta sommarlovet. Men det blir inte som Julia har tänkt sig. Det är den varmaste sommaren på länge; torka och bränder sprider sig och foderbristen blir påtaglig.

Mia är ny i stallet och har alltså precis börjat hjälpa till på Rockys ridskola. Men hon trivs inte. Diamond är också ny i stallet, fast han är en häst. Inte heller han hittar …

Bästa vännerna Noa och Alex lever varje hästälskares drömliv, omgivna av en härligt brokig samling hästar och ponnyer på gården Klippargården. De har en särskild förmåga att förstå …Aimed at the 9+ age group, ’Thunderhead’ is the engrossing story of Ken’s hopes for the mighty Thunderhead and their mountain adventure. It aims to captivate boys and girls alike.

I Kronoberg slaktas omkring 220 hästar varje år, enligt Ellos slakteri i Lammhult. Det är omkring 4 procent det totala antalet slaktade hästar. Den vanligaste hästköttsprodukten är korv och smörgåspålägg. Men inne på Ica i Ingelstad säger butiksbiträdet Bodil Jansson att hon inte känner till att de säljer något hästkött. Han tror att det finns ett psykologiskt motstånd hos många, men säger att eftersom hästkött de facto importeras och används kanske det har en potential. Ett antal hästorganisationer undersöker alltså om fler hästar kan användas till mat, istället för att avlivas och bli till bränsle. Men frågan är hur stort intresset är för att köpa köttet bland konsumenterna.

– Nej, jag skulle inte kunna. Jag tror inte hästar ska ätas. Det skulle kännas som jag ätit något jag inte borde, jag skulle nog få dåligt samvete, säger hon.

Andra delen i serien” Hästviskaren”, om den dagdrömmande och totalt djurtokiga Indra. Halvlyckade ridlektioner, före detta bästisar och trångt i zebrafinksburen – Indra Larsson har mycket att tänka på. Och när Sander, westernryttare och djurkommunikatör, berättar att han ska leda en clinic för problemhästar på jullovet och lovar att Indra ska få komma dit och hjälpa till, blir det inte direkt mindre grejer. Passar barn mellan 9-12 år.Den senaste boken i serien om hästen Sigge. Saga och Harry har precis börjat rida på Brobygården och har massor av frågor: Varför är det bokstäver på ridbanans sidor? Hur får man hästen att gå dit man vill? Och vad betyder det egentligen att rida lätt? Med tips och tricks från de lite äldre stallskötarna Elina och Mattis (och från Sigge och Sam såklart) får de två nybörjarna veta hur det går till i stallet och när man rider. Passar barn mellan 6-9 år.

Sommaren efter studenten åker Ylvas kompisar till London och Lund, själv stannar hon kvar hemma och jobbar i stallet. Hon älskar hästar och att få vara nära, rida och sköta om dem är allt hon kan önska sig. Men det händer mycket i stallet. Ylva får ansvar för att träna ett föl och sköta stallet när ägaren åker iväg på en tävlingarna i Falsterbo. Dessutom rusar känslorna i hela kroppen när hon är nära Nicole. Passar tonåringar.Tiger, Lo och Levi går på en cirkus som har kommit till Vik. Plötsligt blir en olycklig ponny folkilsk och när cirkusen sedan åker vidare från ponnyn inte följa med. Istället får ponnyn stanna hos Tiger, i alla fall över sommaren. Passar barn mellan 6-9 år.En lättläst och humoristisk bok i serien om Märta, en tjej som älskar hästar och nyligen börjat på ridskola men samtidigt är rädd för hästar. I den här boken drömmer Märta och hennes bästis Maja om att rida islandshäst igen. Gärna i skogen med favorithästarna Freja och Saga. När det är dags att ge sig ut följer Märtas mamma också med. Passar barn mellan 6-9 år.Stallet på kullen har blivit en ponnyklubb där medlemmarna får lära sig allt om att ta hand om hästar och ordna i stallet. Iris blir bästa vän med den gulliga ponnyn Stolt och lär sig att rida. En varmhjärtad berättelse och handbok i ett. Passar barn mellan 6-9 år.

Frossan, Bojan och Fiona ska få åka till Island och hälsa på hos en islandshästuppfödare, där väntar den vita islandshästen Flinga. Medan Frossan är pirrig av resfeber oroar sig Fiona över hur mycket resan kostar. Men kompisarna i Kona-klubben kommer med en smart idé. Passar barn mellan 9-12 år.

Den tredje och avslutande delen i berättelsen om de fyra Ödesryttarna, baserat på det ofantligt populära datorspelet Star Stable. I Ödesryttarna: Mörkret Faller står Lisa, Anne, Linda och Alex inför sin största prövning hittills. Dark Cores mörka planer riskerar att förinta hela den magiska ön Jorvik, och i förlängningen hela världen. Men ödesryttarnas magi, och det speciella band de alla har till sina hästar, är mäktigare än all ondska. Men de måste lära sig att behärska magin. Något som tar tid, och tid är det enda som ödesryttarna inte har. Passar barn 9-12 år.Hur får man sina barn att läsa? Barnförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren – som båda är dyslektiker – ger här sina bästa tips på hur du gör barn lässugna.Bokiño är en inspirationskälla för föräldrar och och alla andra som letar efter barn- och ungdomsböcker. Här får du lästips för små och större läsare.

När Tess mormor dör lämnar familjen stan för ett liv på landet i det gamla huset vid Bäckafallet. Tess känner sig halv utan den bästa vännen Liv vid sin sida, och sorgen efter mormor är stor. Hon söker tröst i de stora skogarna där hon en dag möter Tom och hans häst. Tom vill lära Tess att rida och han får en stor plats i hennes liv. En bok om den första kärleken där klassisk hästbok möter magisk realism. Passar tonåringar.

Amanda och Ila Vad som än händer är en berättelse om vänskap och hästar. Om att vara den som ser någon mobbas. Om att inte veta vad man ska göra. Om en vänskap som övergår i kärlek. Om en sommar när barndomen tar slut. Passar 9-12- åringar.De är fyllda till bristningsgränsen med självförtroende, är modiga som få och står upp för sig själva och andra. Vi listar 12 böcker med inspirerande karaktärer som inte tar någon skit.

Den tidens hästar arbetade fulla dagar och på olika underlag och med olika sysslor. Det innebär ju att den tidens hovar fick tillväxtstimuli så det räckte och blev över. När arbetsdagen var slut ställdes de in i spiltan, fick mat och vatten och återhämtning till selen lades på igen på morgonen dagen därpå.Om hästens livssituation gör att hovens tillväxt stimuleras lika mycket som underlaget nöter hornet så behövs ingen sko. Hästens liv, mat, tillgång till olika underlag och möjligheter att röra sig kommer att göra den självverkande.

1954 importerade min farfar en häst från Finland. Tulldokumentet visar statistiska värdet 1 000 kronor och tullavgift 50 kronor. Min pappa berättade om finnhästen som han och bröderna fick utföra sysslor med. När de satte för och körde bortåt gick hästen så sakta att den nästan stod stilla. När de lastat klart och den insåg att det var hemåt, då var det full fart som gällde. Han kunde skratta som vuxen åt den där hästen, men jag tror nog att småpojkarna var skiträdda när hästen tog fart med ungar studsande på flakvagnen. Det var nog då min pappa fick respekt för hästar, eller rättare sagt blev rädd för dem. Han följde med till betet där min första häst gick tillsammans med småhingstar. Bara vetskapen om att alla var hingstar gjorde att höll avstånd.Skon förändrar hästens benrörelser vilket är logiskt. Sätt på dig en tung sko på ena foten och en lätt på den andra och spring. Prova med två lika tunga och jämför hur du springer med två lätta skor. En tyngd i änden på ett ben påverkar benets pendel men om detta hjälper hästen att röra sig bättre kan bara hästen själv besvara. Det finns ju extremer –

Hoof Armor är utvecklad av hovslagare David T Jones, USA, och det känns bra när utvecklaren kan användningsområdet och själv testat och använder produkten och vet exakt vilka hovvårdsfunktioner som produkten ska matcha:Tulldokumentet på farfars importerade finnhäst hade sällskap av liten 30 sidig skrift från 1906 – ”Hemmansegarens bibliotek II” – där Lektor Wilhelm Hallander, tillika ordförande i distriktets premieringsnämnder, avhandlade ” Några ord om hästens skoning och hofvård”.

Som enda webbutik kan vi stolt erbjuda HHBB-huvudlag. Vi är skandinavisk distributör av Hoof Armor – ny lösning på gamla problem. Här hittar du även Ergo Shape – skoriktaren som sparar din hörsel – och Felix Hunger hakrem som gör arbetslivet lättare för din häst./Kerstin Kemlén Hästars fötter for illa då som nu. På Hallanders tid forskades det ju kring hovar men utifrån ett mekaniskt synsätt. Det fanns inga datorer, sensorer och höghastighetsfilmningar som i detalj visade vad som hände med en hov som arbetade. Idag har vi Facebook och google, då var det små skrifter som spred info och dåtidens kunskap. ”Jag tillmötesgår denna redaktionens önskan så mycket hällre, som det ännu i våra hästegares led, trots oafvisliga framsteg under senare åren, råder större eller mindre okunnighet angående beslagets riktiga utförande såväl som om vikten af hofvens rätta vård och detta ej minst då det gäller våra föl och unghästar.”

Hallander beskriver skon som ”en konstgjord bärrand” men skon är ju statisk, av järn, vilket bärranden inte är. Skon hindrar traktens rörelse och möjlighet för hoven att hantera ojämnheter i underlaget. Det finns skor idag, 115 år senare, som är lätta konstgjorda bärränder i plastmaterial som limmas och sömmas fast och som tillåter rörelse i trakten och förhindrar nötning åtminstone en litet tag.Om du kommer över sådana här gamla skrifter, släng dom inte utan ge dig tid att jämföra. Då, för 115 år sedan, fick hästarna arbeta ihop till hö och havre och någon var beroende av deras arbetsinsats för sitt uppehälle. Hästarna fick göra rätt för sig och hörde till och med till försvaret där de fick genomlida militärövningar och andra länders hästar deltog i krig. Hästen hörde även till köttreserven, vara alltså en nationell livsmedelstillgång som kunde övergå från arbete i jordbruk/skogsbruk till att bli smörgåspålägg. Familjer var beroende av dem för sin överlevnad och de fick jobba med människor som värnade om arbetskamraten eller slita hos folk som ökade lassen och längde arbetsdagen till dess hästen stöp i backen.”Huru väl än ett beslag är utfördt, må vi erinra oss, att det är något för hästen onaturligt, och beslaget medför som sådant vissa menliga följder. Störst blifva olägenheterna härvid, om hästen ej får daglig eller tillräcklig rörelse. Vid tillräcklig rörelse åter, särskilt på mindre hårda vägar, sköter hofhornet åtminstone hos arbetshästen i det närmaste ”sig själft”! ”Om hästens jobbar mycket med skor nöts inte hornet utan all horntillväxt förblir intakt till dess hästen skos om. Täta skoningar håller efter horntillväxt som inte nöts under skon. Långa skoningsintervaller gör att hästen måste anpassa kropp och rörelse efter sina allt större och obekvämare hovar. När sedan hoven verkas och skon läggs på igen så måste hästkroppen anpassa sig till de nya fötterna. Det blir alltså ganska stora omställningar för hästkroppen. På den barfota hoven anpassas ju tillväxt och nötning i varje steg.

”Hofbeslagets har framför allt två viktiga uppgifter att fylla nämligen att skydda hofven för allt för stark nötning samt att gifva hästen, särskilt vintertid, godt fäste i marken.”

Nej, jag tror inte jag hade kunnat äta ett djur jag haft en personlig relation till, oavsett vilken art det gäller. Däremot hade jag absolut velat att köttet kom till nytta, så jag hade nog försökt skänka bort eller sälja det. Jag tycker inte man ska slänga mat, och har ett djur dött ska så mycket som möjligt komma till nytta. jag har aldrig haft en häst, men jag är vegetarian och jag har en hund.. så kan göra en liknelse, men nej jag är faktiskt emot hästkött och jag skulle aldrig kunna leva med mig själv efter det, det skulle vara som om min bästa vän dog och jag satte mig och kalasade på hennes kött.. yuck. Ja helt sjukt vilket slöseri det är att begrava när kropparna kan komma till nytta! Fler borde tänka på detta när de begraver sina föräldrar, mormor, morfar osv. Vi borde äta dem, eller skänka till en annan som kan äta deras kött (om nu man inte villl äta sin egen mormor vill säga), men köttet på dem kan ju faktiskt komma till nytta! Möjligtvis det kan bli en soffa av skinnet också! :)Vilket jag kan tycka är lite synd, för jag hade gärna haft en mindre gård i framtiden och försöka vara mer självförsörjande även på kött, men jag vet inte om jag skulle klara av att äta djur jag själv fött upp.

Sedan ska man inte glömma att många svenska hästar anses otjänliga som människoföda, för att de har behandlats med till exempel fenylbutazon av ägare som hoppats att de ska bli friska.Sedan skrev du i ditt inlägg att ”men köttet på dem kan ju faktiskt komma till nytta!”, vilket var just det jag svarade på. Håll reda på vad du skriver och klaga inte när du får svar på det.#17 Islänningen som har stallet har konstaterat att gammelmärren där (28 i år) inte lär bli middag för hon är för seg i köttet nu. Möjligen korv, men njae, det var bättre att göra korv av fårkött, det var godare. =) Vi snackade om det i går förmiddag senast.

Häst är ett mycket bra kött och det är inte sunt att bara slänga mat. I det här fallet vet hon vad hästen fått i sig annars kan det vara lite tveksamt. Foder och mediciner. Äta min egen häst. Kanske. Det beror nog mest på utfodringen.

#12 Inte slängde man flera hundra kilo mat bara sådär, man födde ju däremot inte upp hästar för slakt (som svärmor säger ”man äter inte upp traktorn”) som med många andra djur.

Enligt vad jag läst hade det mer att göra med att samer inte hade det svenska kulturarvet som sade att det var ”hedniskt” att äta hästkött. De upplevde det inte som orent att hantera.”Jag skulle inte kunna göra det. För mig är det som att äta en hund eller katt. Speciellt om jag hade haft en personlig relation till hästen. Hade varit som att äta en vän.

#59: Det är mycket färre människor än andra djur som aldrig ätit mediciner. Människor lever längre och ofta i mer förorenad miljö, och kan därmed ha högre halter miljögifter i kroppen än andra djur. Det är betydligt vanligare att andra människors sjukdomar smittar till andra människor än andra djurs sjukdomar gör det. Se där 3 skäl för människor att inte äta människokött.

Men skinn kan väl ha både sålts och köpts, bytts och använts även
mellan marknaderna? Vore intressant att veta om skinn och ben av häst varit använt i samiskt hantverk. Som sörlänning har man ju en tendens att sätta likhetstecken mellan ”samiskt” och renar, utan att tänka så mycket på hur vettigt det är egentligen …

#31: Jo, jag vet. Det på nöt är inte alls lika smakrikt, men 17 vet när jag sist såg hamburgerkött på häst … Fast det tror jag kanske beror mer på disneyfiering än på någon historisk motvilja.Nu har jag visserligen inte någon häst för tillfället, men jag tvivlar på att jag hade kunnat äta min egen häst. Dock skulle det vara intressant att prova, för att se hur det smakar helt enkelt. 😊 #35: Det är fortfarande många som inte anser det OK att äta hästkött, även om det gamla religiösa tabut har lättat en del. Men många verkar tycka att man inte kan äta hästar just för att man ofta har en mer personlig relation med hästar än med till exempel kor. Hästköttsskandalen har nog öppnat mångas ögon för att hästkött är utmärkt mat, just genom att diskussionen blev så stor och öppen kring varför folk blev upprörda. Vissa blev mer upprörda för att det var häst än för att det var falskdeklarerat, och då undrar i alla fall jag över deras prioriteringar.#33: Hästköttsskandalen blev nog snarare så stor skandal som den blev just för att så många tycker att hästkött är oätligt. Hästköttets dåliga status är ju mycket äldre än så.