Fyra Etiska Principer

Redan våra tidigaste samhällen hade behov av att reglera den mänskliga samvaron med hjälp av normer, regler och lagar. De grekiska filosoferna Platon och Aristoteles såg etiken som en av filosofins huvuduppgifter. Under drygt 2 000 år har moralfilosofin främst behandlats av filosofer och teologer. Men på senare tid har en tydlig breddning av ämnet börjat ske. Journalister, företagare, börsmäklare, politiker, tekniker och läkare är bara några av de yrkesgrupper som idag behandlar etiska frågor. Man kan knappast slå upp en dagstidning utan att etiken gör sig påmind, inte bara på debatt- och kultursidorna, utan också i nyhetsflödet. En mogen vuxenidentitet kännetecknas bl.a. av genomtänkta egna normer och värderingar. Vad står vi själva för?

En annan vanlig kritik mot konsekvensetiken är att det är omoraliskt att offra en individ för flera andra, men i Jims fall skulle den rebell han dödar ha dött i alla fall skulle en konsekvensetiker förmodligen svara.SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.Under livets gång tas många svåra och viktiga beslut. Etik är morallära, d.v.s. filosofiska idéer som hjälper dig fatta rätt beslut och utföra rätt handlingar efter de etiska principer du valt att följa.Hur skulle Jim välja om han är kristen t.ex. och anser att de sju kardinaldygderna – vishet, mod, måttfullhet, rättvisa, tro, hopp och kärlek – är önskvärda? Skulle en vis, modig och kärleksfull person ta erbjudandet att döda en rebell eller låta alla dö?

En sinnelagsetiker skulle förmodligen hävda att han i så fall inte alls gör rätt eftersom han egentligen har en ond avsikt med sitt agerande. Men då följer naturligtvis frågan om vem som avgör vad som är onda eller goda avsikter?Vi tittar på vad några av de vanligaste etiska teorierna, som beskrivits i den inledande allmänna texten om etik och moral, och ser vad de säger att Jim bör göra.

Genomgång (12:11 min) där SO-läraren Daniel Johansson berättar om etik, moral och olika etiska modeller. Här behandlas bl.a. regeletik/pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik/avsiktsetik. Programserie (ca 2-4 min per avsnitt) från UR. Hur hade du själv reagerat? Och varför? I åtta så kallade ”dramastarters”, kortfilmer som kan användas för att sätta igång diskussioner, lyfts frågeställningar kring värdegrund och etiska dilemman. Ämnen som berörs är grupptryck, ansvar och könsroller. Filmerna är gjorda av studenter vid Stockholms dramatiska högskola. Genomgång (18:54 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om ett etiskt dilemma. Hur skulle en person agera utifrån olika etiska modeller såsom pliktetik, konsekvensetik, sinnelagsetik, dygdetik och situationsetik.Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). SO-rummets texter får däremot inte (utan tillstånd från oss) användas fritt som redaktionellt material på andra webbplatser utanför SO-rummet. Vi tycker såklart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor. Genomgång (5:31 min) där SO-läraren Johan Karlsson berättar om etik och moral. Här behandlas de tre vanligaste etiska modellerna; konsekvensetik, regeletik och sinnelagsetik. Du kommer att få reda på vad de innebär och hur man kan använda dem för att tänka om rätt och fel. Ett känt moraliskt dilemma är ”Jim och rebellerna” som den engelske filosofen Bernard Williams (1929 – 2003) presenterade 1973 i texten “A Critique of Utilitarianism”.En konsekvensetiker borde vid första anblick givetvis ta erbjudandet att döda en rebell för att rädda fler. Vanligtvis blir det sämre konsekvenser om fler dör än nödvändigt.

Ur ett sinnelagsetiskt perspektiv är frågan om Jims avsikter det som är intressant. Om Jim antar erbjudandet och dödar en rebell med syftet att rädda de övriga nitton skulle förmodligen sinnelagsetiker kunna säga att han handlade rätt. Handlingen att döda blir moraliskt god eftersom Jim har goda avsikter med den, nämligen att rädda liv.Det hävdas ibland att Jesus var sinnelagsetiker eftersom han betonade att det inte räcker med att följa regler i handling utan att ens sinne också måste vara rent från synd. Det framgår bl.a. av bergspredikan i Matt 5:27-28 där Jesus säger: ”Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap.” Kort beskrivning (4:28 min) om dygdetik och sinnelagsetik. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv. Så resonerar också de flesta utilitarister som anser att man ska välja den handling som medför mest lycka för största möjliga antal. Men är det så säkert att dödandet av en rebell medför största möjliga lycka? Det beror naturligtvis på vad som händer, vilka konsekvenser dödandet får. Om Jim dödar en rebell och upptäcker att det var något väldigt njutbart och därför skulle fortsätta döda fler än tjugo människor och skapa mer lidande än om de tjugo rebellerna dör, skulle det vara fel enligt utilitarismen att döda en rebell.Ett dygdetiskt förhållningssätt utgår liksom sinnelagsetiken från Jim som person men fokuserar inte enbart på avsikterna utan mer på vilken slags person Jim vill vara. Om Jim är dygdetiker bör han fråga sig vad en dygdig person borde göra i situationen han befinner sig i. Skulle en dygdig person ta erbjudandet eller inte? Det beror väl på vilka dygder Jim vill utveckla och leva enligt, vilka dygder han anser önskvärda.

Den del av etiken där man praktiskt tillämpar olika etiska teorier som formulerats inom den normativa etiken och diskuterar konkreta etiska frågeställningar kallas tillämpad etik eller praktisk etik.

Kort prezi-genomgång (4:10 min) om den etiska modellen konsekvensetik. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Den ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Vore Jim t.ex. kristen och vill följa Guds tio budord så borde han rimligtvis avstå från erbjudandet att döda en rebell. Det alternativet strider ju klart och tydligt mot budet ”Du skall icke dräpa”.Om Jim följde Kants etiska teori (se förra avsnittet) och skulle tillämpa det kategoriska imperativet på denna situation blir slutsatsen densamma. Inte skulle han väl vilja upphöja till allmän lag att det är rätt att döda? Eftersom alla inte skulle kunna döda går det helt enkelt inte att upphöja regeln ”att det är rätt att döda” till en allmän lag och därmed får inte heller Jim döda en rebell om han följer Kants etiska teori.Läxhjälpsfilm (9:38 min) där SO-läraren John Holm berättar kortfattat om olika etiska modeller. Vad är ett etiskt val? Här berörs sinnelagsetik (avsiktsetik), pliktetik (regeletik) och konsekvensetik (resultatetik).

Pedagogisk genomgång (8:22 min) där läraren Mattias Axelsson ger en kortfattad genomgång av etik och moral. Hur avgör jag om en handling är rätt? Olika etiska modeller ger olika svar.Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna material i olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Sannolikheten för att Jim är en seriemördare är kanske inte så stor men man kan ju inte veta förrän handlingen är utförd menar kritiker. Och hur vet man om den handling man inte utförde verkligen hade medfört sämre konsekvenser än den man valde att utföra? Det kan konsekvensetiker aldrig besvara men de menar att vi i de flesta situationer kommer kunna uppskatta vilken handling som skulle medföra bäst konsekvenser för alla berörda.Att leva ett moraliskt gott liv och vara en moraliskt god människa är som vi sett inte så enkelt. Ingen etisk teori är problemfri. Lyckligtvis råkar vi till vardags sällan eller aldrig ut för sådana extrema moraliska dilemman eller situationer som etiker diskuterar men tankegångarna är desamma även för de etiska frågor och situationer vi ofta får ta ställning till. Vi fattar dagligen beslut som vid närmare eftertanke har moraliska följder för andra. Köper vi rättvisemärkta kläder? Äter vi vegetariskt? Talar vi alltid sanning? Väljer vi alltid kollektiva färdmedel? Återvinner vi alla förpackningar? Säger vi alltid snälla saker?

Om Jim vore regeletiker bör han fråga sig vilket handlingsalternativ som överensstämmer med hans moraliska principer eller regelsystem. Eller om något av alternativen strider mot hans moraliska principer.Men hur vet vi att Jim verkligen har goda avsikter? Det skulle ju kunna vara tänkbart att Jim är en psykopat som alltid varit fascinerad vid tanken på att döda en annan människa. Han har hittills inte vågat ge utlopp för sina fantasier på grund av risken att åka fast, men i denna extrema situation skulle Jim kunna komma undan med sin gärning under förespegling att han gör det för en god sak.

För en rättighetsetiker är det också självklart att man inte får döda eftersom man då kränker någons rätt till liv. Att militärerna i så fall skulle döda alla rebellerna är enligt rättighetsetiken inte Jims ansvar, det är ju inte han som kränker deras rättigheter utan militärerna.För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.Regeletiken ger ganska tydliga och enkla svar men är det en rimlig regel att det alltid under alla omständigheter är omoraliskt att döda? Inte ens i självförsvar? Bör man verkligen enbart fokusera på handlingarna för att avgöra om något är moraliskt eller omoraliskt? Kan Jim verkligen undkomma ansvar för rebellernas död bara för att han själv inte dödar någon?

Lite förenklat kan man säga att det kristna livet ska präglas av att den kristne lever i Jesus efterföljd. Etikens grundmönster finns i Nya testamentet: ”Du ska älska Gud över allting och din nästa som dig själv.” Och: ”Allt vad ni vill att människor ska göra er, det ska ni också göra mot dem!” Och i tio Guds bud. Detta är grunden för den kristna vardagen och etiken. Det kan verka enkelt, men de enskilda fallen kan bli nog så komplicerade. Hur tillämpar man kärleksbudet i svåra skilsmässofall? När det gäller krig och vapenfri tjänst? Hur uppträder man som kristen i affärslivet? Vad säger man som kristen om hjärtdöd och hjärndöd? Om abort när moderns hälsa hotas?Det moraliska dilemmat lyder ungefär såhär: Jim är en amerikansk botaniker på expedition i ett sydamerikanskt land som styrs av en diktator. Av en slump kommer Jim till en liten stad där tjugo urinvånare blivit tillfångatagna, bundna och uppställda mot en mur. De anklagas för att vara rebeller och militärer står redo att avrätta dem för att avskräcka befolkningen mot fortsatt motstånd mot regimen. Den ansvarige militärkaptenen på plats, som arresterat rebellerna, välkomnar den utländske besökaren och ger Jim ett erbjudande som gäst. Jim får möjligheten att döda en av rebellerna och som en gåva kommer de övriga i så fall friges. Om han inte dödar en av dem kommer samtliga tjugo avrättas. Dilemmat är konstruerat så att det inte finns några möjligheter att försöka leka hjälte och t.ex. ta kaptenen som gisslan för att rädda samtliga inblandade. Det skulle endast medföra att inte bara rebellerna avrättas utan även Jim. Vad bör Jim göra?

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Här berörs också dygdetiken.

Arbetet med introduktion av nya läkemedel kan bara ske inom ramen för de etiska principer som beslutats av riksdagen. Den etiska plattformen, är formulerad i prioriteringsutredningen och antagen av riksdagen (Prop. 96/97). Den innehåller tre etiska principer i hierarkisk ordning;Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och nytta, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet, eftersträvas.

Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att mer av hälso- och sjukvårdens resurser bör fördelas till dem som har de största behoven, de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten (utöver vad en ren kostnadseffektivitetsbedömning ger vid handen). Detta innebär en allmän strävan efter att utjämna skillnader i hälsa och hälsorelaterad livskvalitet i samhället så mycket som möjligt. Patienter med de svåraste sjukdomarna prioriteras, men inte nödvändigtvis patienter med de mest svårbehandlade sjukdomarna.Människovärdesprincipen innebär att man betraktar och behandlar människan som den hon är i sig och inte i egenskap av det hon har eller gör. Det är oförenligt med människovärdesprincipen att prioritera på basis av social status, ekonomisk ställning, kronologisk ålder eller om behoven uppkommit genom en negativ livsstil eller kan anses vara självförvållade.

Vi använder kakor (cookies) för att förbättra webbplatsen och göra upplevelsen för dig som besöker sajten bättre och smidigare. Du kan läsa mer om hur vi använder kakor i vår cookie-policy.OM TEXTEN: ”Etiken kring djurförsök” är skriven våren 2022 av Henrik Ahlenius. Han forskar om psykologins och biologins filosofi, normativ etik, vetenskap och filosofi vid Stockholms universitet.Sammantaget kan de fyra principerna egentligen inte i sig själva lösa etiska problem eller peka ut en handlingsrekommendation. De är snarare att betrakta som en verktygslåda för att sätta ramar för och ta sig an etiska frågor. Vad som i det enskilda fallet bör ges störst vikt av till exempel respekt för autonomi eller att göra gott, kräver en egen diskussion.

Att djurförsök är ägnade att göra gott är förstås hela poängen med dem, men kruxet är att de också orsakar skada. Vilka skador som kan tänkas uppvägas av vilka vinster råder det ingen enighet kring, och det bottnar i en mer grundläggande oenighet om vilken idé om djurs moraliska status som är den mest rimliga. Lagar och förordningar säger att de möjliga fördelarna med försöket måste vägas mot djurens lidande, men det finns ingen exakt beskrivning för hur sådana avgöranden ska gå till.

Tanken är att så gott som alla etiska problem som uppkommer i dessa sammanhang kan sägas handla om konflikter mellan de här principerna och svårigheterna att korrekt väga dem gentemot varandra.Vid Uppsala universitet finns Riktlinjer avseende förfarandet vid misstanke om avvikelser från god forskningssed som definierar vad som räknas som oredlighet och om hur anmälan och utredning går till.

I Sverige har Vetenskapsrådet sammanställt en skrift som heter God forskningssed, som resonerar om hur relevant lagstiftning och etiska krav och rekommendationer aktualiseras i forskningsarbetet. Syftet är att orientera, väcka tankar och bidra till diskussion om ansvar och utmaningar, så att forskare och forskarstuderande lättare ska kunna fatta genomtänkta forskningsetiska beslut. Notera att en del hänvisningar till regelverk kan vara daterade, kolla gärna mot CODEX.I ett prejudicerande beslut sade CEPN att informationen till deltagare ska innehålla en formulering av detta slag: ”Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem”. (Källa: Centrala Etikprövningsnämndens beslut, diarienummer Ö 5-2004.)

Kodade personuppgifter är inte detsamma som att uppgifterna är anonymiserade. Termer som att kodade uppgifter är anonyma, anonymiserade eller avidentifierade bör inte användas om man inte avser säga att koden är förstörd och att identifiering inte längre är möjlig.

När det gäller frågor om vem som rätteligen ska räknas som författare inom vetenskapen så är det viktigt att se hur skilda författarbegrepp används inom skilda fält. Inom många humanistiska discipliner är det fortfarande ett klassiskt författarbegrepp som tas för självklart, där arbetet i huvudsak sker i texten och där forskaren står för texten helt själv. Här är monografin den föredragna publiceringsformen.

Tusentals tidskrifter har anammat en rekommendation för medförfattarskap från en grupp medicinska tidskrifter, den så kallade Vancouvergruppen, som definierar en medförfattare som någon som uppfyller följande fyra villkor:

Vad som är god sed kommer till uttryck i en mängd olika riktlinjer, etiska koder och rekommendationer. Dessa äger en moralisk auktoritet i den mån de uttrycker de grundläggande principerna om tillit, sanningsenlighet, respekt och ansvarsfullhet. Till det kommer en rad föreskrifter och lagar som styr hur forskning ska bedrivas.Tänk på att offentlighetsprincipen gäller forskning som utförs av samhället, av kommuner, landsting och stat – och därför kan uppgifter insamlade i forskningen begäras ut (Tryckfrihetsförordning – SFS 1949:105). Det råder förvisso i utgångsläget sekretess vid medicinska, beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga studier, men det hindrar inte att det är möjligt att ta del av dem. Exempelvis granskare vid tidskrifter eller vid en disputation, personer med uppdrag att utreda oredlighet, eller andra forskare som vill använda materialet för vidare forskning, kan vara behöriga att göra det.Grundläggande forskningsetiska krav vid forskning på människa uttrycks exempelvis i Etikprövningslagen och riksarkivet har föreskrifter och allmänna råd om att arkivera och gallra handlingar i universitetets forskningsverksamhet. För en guide till alla dessa dokument, se Codex, en webbsida hos Vetenskapsrådet som drivs i samarbete med Uppsala universitet. Du besöker just nu Medarbetarportalen utan att vara inloggad. Logga in så får du tillgång till personanpassat material. Logga in Externa användare Glöm tidigare val För den som är anställd vid en statlig myndighet är det viktigt att känna till de grundläggande värderingar som styr statens arbete, se här Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda.För Uppsala universitet utgör denna rekommendation en utgångspunkt vid bedömningar av oberättigat hävdande av medförfattarskap, tillsammans med tidskrifters eventuella anvisningar och aktuell praxis inom vetenskapsfältet.

För frågor kring intellektuellt ägande inom forskning kan riktlinjer avseende intellektuella tillgångar skapade vid Uppsala universitet (pdf) vara behjälpliga. Se även universitetets checklista för forskningsöverenskommelser.Den Europeiska kodexen för forskningens integritet (pdf) är den främsta riktlinjen för god sed i forskning. Den har skapats av All European Academies (ALLEA) och är förpliktande för alla som tar emot forskningsstöd inom Europeiska unionens program. Den är en självklar utgångspunkt för forskningsetiska överväganden även vid Uppsala universitet. Det är även den EU-stödda Global Code of Conduct for Research in Resource-Poor Settings, vilken syftar till att motverka så kallad “etik-dumpning” – dvs. att man sänker de etiska kraven när man bedriver forskning i andra länder.

Det förekommer också att forskare använder medarbetarskap som utgångspunkt, inte minst inom storskaliga naturvetenskapliga projekt. Här är det vanligt att alla medarbetare listas som upphovsmän till en rapport eller artikel, ibland angivna som grupp snarare än individer. Formerna för sådant medarbetarskap utarbetas normalt genom avtal i det aktuella projektet.

En första internationell etisk kod för sjuksköterskor antogs av International Council of Nurses (ICN) 1953. Den har sedan dess reviderats och uppdaterats ett antal gånger, senast i och med denna grundliga omarbetning, slutförd under år 2021. Den svenska översättningen slutfördes år 2022 och texten är anpassad efter svenska förhållanden och svensk lagstiftning.God omvårdnad för alla! Trygg, säker och jämlik. Utförd i partnerskap med patienten. Av självständiga, stolta, skickliga och empatiska sjuksköterskor som vill utveckla både sig själva och omvårdnaden. Det är vad Svensk sjuksköterskeförening jobbar för.

De regionala programområdena i Västra Götalandsregionen arbetar fram förslag till prioriteringar inom sin specialitet, efter bedömning av Program och prioriteringsrådet blir dessa sedan rekommendationer till vårdpersonalen.

Enligt riksdagens beslut är de tre principerna rangordnade så att människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur går före kostnadseffektivitetsprincipen.

Behoven av hälso- och sjukvård är centrala vid prioriteringar. Med behov av hälso- och sjukvård avses både sjukdomens svårighetsgrad och patientens förmåga att tillgodogöra sig behandlingen. Som patient har man endast behov av sådana vårdinsatser som man förväntas ha nytta av, det vill säga åtgärder som förbättrar hälsa och livskvalitet.I den dagliga verksamheten görs prioriteringar mellan olika behandlingsmetoder och mellan patienter till exempel på en akutmottagning. Prioriteringarna bygger på rangordning av sjukdomstillstånd och åtgärder, till exempel misstänkt lunginflammation och läkarbesök eller bröstcancer och operation. Ju allvarligare sjukdomstillstånd och ju effektivare behandling som finns desto högre rangordnas tillståndet och åtgärden. Prioriteringarna av olika tillstånd och åtgärder är rekommendationer som ska fungera som stöd för vårdpersonalens arbete. I det enskilda fallet är det läkaren som i samråd med patienten bestämmer vad som är lämplig behandling.

Den enskilda människans värde som tänkande och kännande varelse utgör grunden för människans naturliga rättigheter. Enligt den humanistiska människosynen får den enskilda människan aldrig betraktas eller behandlas enbart som ett medel. Människovärdesprincipen är en av de grundläggande etiska principerna. Människovärdet innebär att alla människor har vissa fundamentala rättigheter som ska respekteras och i dessa avseenden är ingen förmer än någon annan. Det är nämligen med avseende på människovärdet som alla människor är lika. Människovärdet är alltså inte bundet till våra egenskaper utan är knutet till varje enskild människa oberoende av prestationer.

Personlig integritet betyder okränkbarhet eller rätt att inte bli kränkt. En sak som utmärker integriteten är att den inte upphör för att man själv inte förmår hävda den. Inom hälso- och sjukvården kan den personliga integriteten hotas på flera sätt. Man kan utsättas för åtgärder mot sin vilja och känna sig kränkt som person eller någon kan bryta mot tystnadsplikten och lämna ut känsliga uppgifter. Personlig integritet handlar bl.a. om att själv förfoga över information om den egna personen, att ha rätten att behålla vissa saker för sig själv.Ibland sätts likhetstecken mellan människosyn och människovärde. Det är emellertid viktigt att hålla isär de båda. Begreppet människosyn är mer vittomfattande än människovärde.

Kravet att en medicinsk åtgärd ska föregås av ett informerat samtycke tillmäts stor betydelse i medicinsk etik. För att kunna utöva självbestämmande måste man vara väl informerad. Förutsättningen för att en person ska kunna handla och välja självständigt och ta moraliskt ansvar för sina handlingar, är därför att han eller hon har haft tillgång till saklig information om vilka förutsättningar och konsekvenser som gäller för olika handlingsalternativ och på basis av denna information lämnat sitt samtycke. För att kunna ta ställning på ett självständigt sätt i en valsituation måste patienten således ha informerats om alternativens innebörd, ha förstått informationen och vara fri att välja, dvs. inte vara utsatt för tvång eller i sådan beroendeställning att det fria informerade valet blir en illusion. Att det är just ett fritt och informerat samtycke är viktigt med tanke på att det inte minst inom hälso- och sjukvården ofta är svåra och ibland avgörande valsituationer som individen ställs inför.

Pliktetik eller regeletik innebär att vissa handlingar, till exempel lögn, dödande, tortyr, har inneboende egenskaper som gör att de alltid bör vara förbjudna. Alltså oavsett den handlandes avsikter eller konsekvenserna av handlingen.På Karim Jebaris YouTube-kanal kan du se massor av videoföreläsningar om etik och moral. Här finns föreläsningar om pliktetik, utilitarism, dygdetik, lycka, miljöetik, djuretik och mycket annat. Karim Jebari är doktorand i filosofi vid KTH.

Det kategoriska imperativet kan uttryckas på följande sätt: ”Handla alltid så att din handling kan upphöjas till en allmän lag.” och ”Handla så att du aldrig behandlar någon människa bara som ett medel utan alltid som ett mål.”Immanuel Kant (1724-1804) var en förespråkare av detta synsätt. Kant menade att vi har en morallag inom oss, som talar om för oss vad som är rätt och orätt. Han menade att morallagen innebär ett kategoriskt imperativ, det vill säga att den är absolut befallande. Den goda viljan ger människan ett obetingat (absolut, fullständigt) värde. Varje människa är ett ändamål i sig. Det ligger i den moraliska lagen, att det är orätt att behandla en människa bara som medel för olika syften.

Religionsfröknarnas avsnitt om etik och moral. Här kan du läsa kortfattat om vad etik och moral handlar om. Du får också lära dig lite om pliktetik, konsekvensetik, avsiktsetik och situationsetik. Webbsidan drivs av två religionskunskapslärare.

Symtomlindring innebär att i samråd med patienten förebygga och lindra symtom samtidigt som integritet och autonomi beaktas. Symtomlindring innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Den palliativa vården ska ges utifrån de fyra hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd, för att lindra fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande. Den palliativa vården strävar efter att bekräfta livet och betraktar döendet som en naturlig process. I palliativ vård blir icke skada-principen och göra gott principen framträdande när man tydliggör maximal och optimal insats, för den maximala insatsen är inte nödvändigtvis den optimala. När en behandling bedöms göra mer skada än nytta för patienten ska ansvarig läkare överväga om en behandling ska påbörjas eller om den ska avbrytas. Till exempel kan cytostatikabehandling bota sjukdom, förlänga livet och mildra symtom men även medföra att personen får allvarliga biverkningar och kraftigt sänkt livskvalitet. Vad som är den bästa insatsen för patienten är en sammanvägning av patientens önskemål, möjliga insatser, en medicinsk bedömning och lagstiftningen. Det handlar om vad som kan göras men främst vad som bör göras.

Visa endast rekommendationer ger en överblick över rekommendationerna i kapitlet. Du kan klicka på plussymbolen för att fälla ut fördjupande text under respektive rekommendationsruta eller underrubrik.Göra gott principen innefattar att man hjälper patienten, att utifrån situationen göra gott. I den praktiska vårdsituationen kan följande frågor vara till hjälp för att bedöma vilka insatser som bäst gynnar patienten=göra gott. Dessa är rangordnade. Människovärdesprincipen är grundläggande och pekar på vikten av alla människors lika värde och allas rätt till vård. Den andra principen understryker att resurser ska fördelas till områden där behoven är störst, och slutligen, att relationen mellan kostnader och effekt ska vara rimlig. Inom svensk hälso- och sjukvård har fyra etiska principer fått stort genomslag vid etiska vägval, bland annat i den palliativa vården. Principerna är, utan inbördes rangordning:

Kommunikation och relation handlar om att främja patientens livskvalitet. Det innebär god kommunikation och goda relationer inom och mellan teamet men också i förhållande till patienten och de närstående.Social smärta berör de relationer som patienten förlorar, kanske i och med sjukdomen, men också de relationer som går förlorade i och med döden. Det kan handla om att förlora sin sociala roll och sin framtid. Många kan också vara rädda för att bli eller vara en belastning för sina närstående.

Visa endast rekommendationer ger en överblick över rekommendationerna i kapitlet. Du kan klicka på plussymbolen för att fälla ut fördjupande text under respektive rekommendationsruta eller underrubrik.