Hd Grad D

I Svenska Kennelklubbens registreringsbestämmelser samt i Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram står vad som gäller avseende veterinära undersökning gällande DIN ras.För att resultatet skall bli officiellt måste hunden vara minst 12 månader gammal för flertalet raser, fr o m 2000.01.01 gäller för vissa raser 18 månader som lägsta åldersgräns. Till röntgenundersökningen skall hundens registreringsbevis medtagas för kontroll och vidimering av hundens identitet.

Central bedömning och registrering av hundens höftleder är ett led i Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram för bekämpning av höftledsdysplasi, en till stor del ärftligt betingad utvecklingsrubbning som förekommer hos hundar inom många raser.Överklagande av röntgenavläsningsresultat till den nordiska röntgenpanelen kommer fr o m 2000.01.01 att avgiftbeläggas. Överklagan kan då ske av veterinär och/eller hundägare.

Röntgenundersökning av knäleder sker endast avseende boxer. Central registrering av resultat från knäledsröntgen startade 1989 på begäran av rasklubben. För officiell registrering av resultaten krävs att hunden skall vara minst 12 månader gammal och ID-märkt senast vid röntgentillfället. Röntgenremiss skall insändas till SKK tillsammans med röntgenbilden och djurägaren får röntgencertifikat med diagnos i likhet med övriga officiella röntgensvar. Remissens inbetalningkort avskiljes av djurägaren och angiven avgift inbetalas snarast. Först då avgiften inbetalats och registrerats hos SKK utsändes remisssvar i form av ett röntgencertifikat till djurägaren och resultatet blir officiellt, överföres till veterinärdata och utsändes till specialklubben. Kostnad för bedömning av röntgenbild, registrering och arkivering finns angivna på Pg-talongen på remissen. Den lägre avgiften avser röntgen av t ex endast HD eller endast AD, nästa avgift avser t ex både HD och AD på samma hund. Den tredje avgiften avser röntgen av mer än tre olika ledtyper/hund, t ex HD, AD och knän.Det bör observeras att gamla hundar i enstaka fall kan få pålagringar och även smärtor från höftlederna trots att höftlederna varit utan anmärkning eller till och med utmärkta när hundarna var unga. Oftast är det fråga om en förslitning som drabbar även andra leder. Detta ses speciellt hos hårt arbetande bruks- och draghundar samt gamla avelstikar.

Röntgenundersökning kan aldrig bli en exakt metod för fastställande av en hunds höftledsstatus. Några helt tillförlitliga mätmetoder för de olika graderna av dysplasi finns inte. För djurägarnas skull och för att undvika att hundar felaktigt klassas som dysplastiska är därför målsättningen att i tveksamma fall hellre fria än fälla.

Har Du frågor då Du fått röntgenresultatet är Du givetvis välkommen att ringa till SKKs veterinäravdelning mellan kl. 10-12 och kl.13-15 på tel. 08-795 30 00. Detta gäller även om Du senare vill tala med avläsande veterinär då vi kan behöva förmedla röngenbilden till honom före konsultationen.

Tillväxtrubbningar hos växande hundar kan även leda till problem med bogled, knäled och hasled. Vi utför röntgenundersökningar även av dessa leder. Tidig och korrekt diagnos är mycket viktig för att rätt behandling ska kunna sättas in.Central bedömning och registrering av hundens höftleds- och armbågsledsstatus är ett led i Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram för bekämpning av höftledsdysplasi (HD) och armbågsledsdysplasi och (ED). Central bedömning och registrering av knäledsstatus hos SKK sker endast för boxer. Läs mer på SKK:s hemsida»

Vi är anslutna till Svenska Kennelklubbens nya e-tjänst SKK Röntgen. Om du ska röntga din hunds höft- och/eller armbågsleder för gradering enligt SKKs normer behöver du följa deras nya rutiner. Före bokning av röntgentid hos veterinär ska du först beställa avläsningen hos skk.se. Läs mer och hur du går tillväga här. Välkommen att boka besöket hos oss efteråt.

Din hund bör vara allmänt pigg och frisk och om möjligt rekommenderar vi att undvika att tiken är under en löpperiod. När du kommer för en HD/ED-röntgen hos oss ska din hund vara fastande, det vill säga att den inte ska ha ätit sedan kl 21.00 kvällen innan. Däremot ska den ha fri tillgång till vatten hela tiden. Mycket mer fanns att lära och du som blir intresserad hittar all information på SKK. Sök på HD utredningen. På SKKplay kommer också den filmade konferensen att publiceras. Avel med C-hund är det ok då? Ja resultaten pekar entydigt på att A, B och C hundar vid mogen ålder i samma omfattning drabbas av ledohälsa. För individen är det likvärdig risk. En C hund har emellertid ett något sämre genetiskt bagage så väljer man att använda den måste man göra det med klokhet och matcha mot en hund med fria höfter (och gärna fria bakåt i generationer) samt i kommande generationer fortsätta med att nyttja fria höfter.Pen hip är en metod att hos unga hundar tvinga ut leden under djup sedering för att då se skillnaden mellan tät liggande led och dess yttersta läge. Det här görs bara av certifierade veterinärer. För att höftledsröntga på vanligt vis krävs ingen certifiering. Är det bättre då med penhip? Här svarade experterna nekande då det är mer svårtillgänglig att få en Pen hip gjord likväl som sederingen måste vara djup dvs hunden måste vara sövd vilket är större påverkan på hunden.

Presentationen hölls i Hamiltonsalen på SKK och tog 3 timmar i anspråk. Den spelades in och kommer att publiceras på SKK play. Det var högt tempo och flera föredragshållare som alla på något sätt varit involverade i utredningen berättade. Dagen avslutades med en frågestund vid vilken i förväg inlämnade frågor från publiken/rasklubbarna besvarades.I ett policyuttalande från SKK står att man får använda D höfter. Varför tillåter man det? Här var svaren både tydliga och otydliga. Tydligt är att en D höft har mycket större genetisk belastning. Att hunden oftare har symptom. Men om man använder symptomfri D hund skall det göras med försiktighet och bara om materialet i övrigt är unikt för rasen. SKK representant beskrev också att även om SKK tillåter med stor tvekan kan lag komma att förbjuda. (hänvisande till nya djurskyddslagen och föreskrifterna).

Utredningen utmynnar i några förslag som Centralstyrelsen skall ta ställning till då man behandlar utredningen. Men redan nu finns det saker vi kan beakta både som hundägare och som uppfödare.

Att resultatet är viktigt för individen är inte konstigt. Ett bra resultat är kvittot på ett bra avelsarbete och också indirekt en fingervisning om att hunden troligen kommer att ha ett hälsosamt liv vad gäller risken för höftledsdysplasi.Nu vill man att alla sederas på likvärdigt vis. En iögonfallande redovisning av mängden och kombinationen av sederingsmedel som använts för en ras i studien visar en stark korrelation mellan resultatet och tekniken att söva. Här måste tydligare riktlinjer till klinikerna komma fram.Det har till och med uppmärksammats sedan 2011 att antalet A hundar nu minskar något och antalet C hundar ökar. Antalet drabbade av D och E fortsätter minskar långsamt ytterligare. Varför denna ändring? Varför får vi plötsligt fler C? Efter att ha beaktat flera olika parametrar har utredningen kommit fram till att den enskild störta påverkansfaktorn i miljön är valet av sederingsmedel. Plegisil fasades ut från 2011 och ersätts nu med medel som ger bättre muskelavslappning. Det ger att höfter i större omfattning faller ur sin skål, subluxerar. Det ger fler resultat som ser något sämre ut. Man anar att det genetiska materialet sett i stort sett lika ut över tid men att Plegisil faktiskt dolt en del av de subluxerade höfterna.

En viss samvariation finns mellan ålder på röntgad hund och resultat. Det sambandet fanns fram till 2 års ålder. Påverkan av ålder var emellertid, jämfört med effekten av sederingsmedel, endast marginell. Likaså var hundens hull inte av betydelse.

Under 2000-talet har andelen dysplastiska hundar med HD-grad D och E fortsatt att minska, om än i långsammare takt än tidigare. I de allra flesta raser är idag andelen hundar med HD-grad D och E låg. De senaste åren har dock andelen hundar som bedömts som HD-grad C ökat i många raser, samtidigt som andelen hundar med HD-grad A har minskat.I Sverige röntgas hundar på, jag tror dom sa, 400 kliniker. Efter att ha lyssnat på föredragen ställer i alla fall jag mig frågan – hur klarar man att ha likvärdigt röntgande, sederande, hållande i höfter, vridande och allt annat som är kopplat till en bra bild. Jag kommer själv från nu att alltid gå till en klinik där man röntgar många hundar och har hög vana.Dokumentation visar en kraftig minskning av HD-förekomsten under 1900-talets senare hälft. Detta som effekt av de hälsoprogram som infördes under 1970-och 80-talet, med krav på HD-röntgen inför avel.

Varför synliggör hunddata endast det sämre resultatet på höft i de fall en hund har olika resultat på sina höfter? Det finns ett beslut i kennelfullmäktige på att detta skall ändras och man jobbar med uppdatering av programmen i hunddata nu.

Min egen upplevelse är att det finns få saker som väcker så mycket engagemang som HD avläsningen. Läser dom rätt? Finns det avläsare som läser snällare? Finns det kliniker som röntgar bättre? Finns de någon ålder som är gynnsammare för resultatet och hur skall man hantera sin hund för att få bra resultat? Och varför ska man ens bry sig om att röntga sin hund om man inte ska ha den i avel?Detta står att läsa som inledning till HD utredningen som publicerats på SKK hemsida. Ras-och specialklubbar bjöds in att lyssna till utredningens slutsatser 11 maj. Jag hade förmånen att få delta för TM klubbens räkning. På plats fanns också SvKTRs avelsråd Annika Ulltveit Moe så de tibetanska var väl representerade.

Efter det att hälsoprogrammen avseende höft startade har hundars HD resultat blivit bättre. Från början skedde en markant förändring och nu med tiden har förbättringstakten planat ut.

När det gäller krav på röntgen av armbågar har en del raser krav på officiellt resultat (känd status) och en del raser krav på fria armbågar 0/0 för registrering av valpar. Information om rasen har krav på röntgen av armbågar finns under respektive ras i registreringsbestämmelserna. Där finns även information om eventuella övriga hälsoprogram för rasen.

För samtliga raser som markerats med i registreringsreglerna gäller därutöver att de genom sin specialklubb anslutits till texten som säger att det inte är förenligt med SKKs grundregler att i avel använda individ som är behäftad med höftledsdysplasi. Det innebär att hunden måste ha HD grad A eller B. För samtliga raser som markerats med i registreringsreglerna görs beräkning av HD-index för hund med officiell höftledsstatus. Det innebär att hundar med HD grad C kan användas i avel. Det rekommenderas då att föräldradjurens genomsnittliga HD-index vid parningstillfället är större än 100. Hund med höftledsstatus D eller E får inte användas i avel, oavsett HD-index. En del raser har krav på röntgen av leder för att få registrera valpar i SKK. De som har krav indelas i två kategorier: Känd status och fri status. Vi hänvisar till aktuella registreringsregler för information om regler runt respektive ras och led.

Resultat av armbågsledsröntgen registreras centralt för samtliga raser förutom ett antal kondrodystrofa raser. De berörda kondrodystrofa raserna är tax, welsh corgi cardigan, welsh corgi pembroke, skye terrier, pekingese, tibetansk spaniel, shih tzu, lhasa apso, västgötaspets och bassetraser förutom basset hound. Anledningen är att dvärgväxta raser inte har de typiska defekterna som man screenar för.För samtliga raser som markerats med i registreringsreglerna gäller registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur som inte har officiell höftledsstatus. Det innebär att hunden måste ha en känd höftledsstatus för att kunna registrera valpar. Hundar med höftledsgrad E får dock inte användas då det bryter mot SKK:s grundregler.

Index innebär att man, förutom individens eget röntgenresultat för HD/ED, även tar hänsyn till släktingars resultat för att skatta hundens nedärvningsförmåga avseende dessa egenskaper. Index för HD och ED skattas rutinmässigt varje vecka och värdena publiceras i Avelsdata.

Lägsta ålder vid röntgen för officiell avläsning är 12 månader. För raserna bullmastiff, dogue de bordeaux, grand danois, leonberger, maremmano abruzzese, mastiff, mastino napoletano, newfoundlandshund, landseer, pyreneérhund samt s:t bernhardshund gäller att de ska ha fyllt 18 månader.De kliniska symtom som förekommer på grund av HD är smärta och att hunden haltar. Hunden gör kaninhopp under galopp och i skritt och trav väljer hunden att röra sig med en vickande rörelse fram och tillbaka med bakkroppen.

Att ha en täckande försäkring till din hund ger dig trygghet och rätt vård om något skulle hända. Moderna Djurförsäkringar är en del av Trygg-Hansa. Läs mer om vår hundförsäkring. När man kontrollerar höftleden hos hundar graderar man dem med bokstäver. ”A” och ”B” betecknar en normal höft, ”C”, ”D” och ”E” en höft som är defekt i olika grad. Vissa hundraser har krav på att avelsdjur ska röntgas och det krävs ”fria” höftleder för att de ska anses lämpliga för avel. Röntgen av höftleden genomförs vanligtvis efter det att hunden blivit 12 månader gammal, för vissa raser gäller 18 månader. Den stelhet som djurägaren ser hos en hund med HD hänger ihop med inflammationen i leden. Hälta är ett typiskt tecken, men om hunden har ont på båda sidor kan hältan vara svår att upptäcka. Hundar med dåliga höfter har ofta mer ont efter att de har motionerat lite hårdare, till exempel lekt med en annan hund.När en hund med defekta höfter blir äldre kan HD bli ett problem eftersom pålagringarna successivt ökar. Det förekommer att även unga hundar avlivas på grund av grav HD som redan tidigt orsakar hunden smärta och begränsar hundens livskvalitet. Hundar med lindrig HD kan dock ofta leva hela livet utan kliniska symtom.Hundar med HD grad D eller E får inte användas i avel, oavsett HD-index. Om uppfödare använder hund med HD-status D eller E så avels-spärras avkomman. Spärren kan inte hävas. Gäller även importerad hund efter föräldradjur med svenskt undersökningsresultat grad D eller E.Detta innebär att indexvärden inte är direkt jämförbara mellan länder eftersom det är olika populationer med olika genetisk kvalitet och avelsmässiga målsättningar.Parningar för Strävhårig vorsteh som uppfyller SVK:s avelsmål på hemsidan, och är upplagda före den 16/1 2018 berörs inte av de nya reglerna. Parningar upplagda efter 16/1 2018 ingår i det nya regelverket och för dem gäller följande avelsmål:

”För raser som i förteckningen ovan markerats med O görs beräkning av HD-index för hund med officiell höftledsstatus. Rekommenderas att föräldradjurens genomsnittliga HD-index vid parningstillfället är större än 100. Hund med höftledsstatus D eller E får inte användas i avel, oavsett HD-index. Om uppfödare använder djur med höftledsstatus D eller E av dessa raser åsätts avkomman avelsspärr som ej kan borttagas. Gäller även importerad hund efter föräldradjur med svenskt undersökningsresultat grad D eller E. För utländska avelsdjur gäller fortfarande att avelsdjuret ska ha HD grad A eller B. Läs mer under Utländskt avelsdjur.”HD-index baseras i samtliga länder på den s.k. BLUP-metoden men den statistiska modellen skiljer sig något mellan länderna. I Norden används genomgående medelvärdet = 100 i indexet men standardavvikelsen, definitionen av referenspopulationen och den genetiska nivån kan vara olika mellan länderna.

Hundar med höftledsstatus A, B eller C får användas i aveln. Om hund med HD C avses användas vid parning betonar vi rekommendationen att preliminärt kullindex ska vara större än 100.SVK rekommenderar att föräldradjurens genomsnittliga HD-index vid parningstillfället (d.v.s. avkommans preliminära kullindex) ska vara större än 100 vilket innebär att avkommorna förväntas få ett index som är bättre än genomsnittet i rasen. Höftledsdysplasi, HD, är vanligt förekommande hos många, framförallt storvuxna, hundraser. Sedan 2012 görs skattning av avelsvärden, även kallat index, för HD för att få ett effektivare avelsarbete för bättre ledhälsa hos hundar. För utländska avelsdjur utan svenska HD-index gäller fortfarande att avelsdjuret ska ha HD grad A eller B, med rekommendationen att den svenska hundens index ska vara minst 100.Efter diskussioner med Sofia Malm, SKK:s genetiskt sakkunniga har vi, trots ovanstående, för att underlätta för våra uppfödare beslutat att:Vid parning med en svensk tik och en hane från något nordiskt land, kan nu preliminärt kullindex räknas ihop på samma sätt som en parning mellan två svenska hundar.

Index innebär att man, förutom individens eget röntgenresultat för HD, även tar hänsyn till släktingars resultat för att skatta hundens nedärvningsförmåga avseende dessa egenskaper. Index för HD skattas rutinmässigt varje vecka och värdena publiceras i SKK:s Avelsdata.Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar, hundägare och hundälskare i Sverige. Med cirka 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt – och visar på den stora glädjen och nyttan med hund!Det är i dagsläget 44 hundraser som har tillgång till index för HD, varav 17 även har index för ED. De första fem raserna som fick index år 2012 var berner sennenhund, flatcoated retriever, golden retriever, labrador retriever och rottweiler.

Det finns dock väsentliga skillnader som gör att index skattade i olika länder inte är direkt jämförbara. Med andra ord behöver inte en golden retriever med HD-index 105 i Norge eller i Danmark vara genetiskt likvärdig med avseende på HD som en golden retriever med ett svenskt HD-index på 105. Dels kan den genetiska nivån i de olika ländernas populationer skilja sig något åt, dels finns skillnader i hur jämförelsebasen (referenspopulationen) och spridningen i indexvärdena definieras i de olika länderna.

Nej, SKK kommer inte ändra de befintliga rutinerna kring registrering av utländska resultat från höftledsröntgen i raser för vilka HD-index införs. Att vi inte registrerar utländska resultat för släktingar till de hundar som får HD-index beror på flera faktorer.I de raser som har index för HD och/eller ED redovisas i Avelsdata, under rubrikerna ”Kullar och avkommor” samt ”Kull/helsyskon”, preliminärt kullindex vid parning för varje kull (förutsatt att båda föräldradjuren har ett index). Detta preliminära kullindex beräknas som föräldradjurens genomsnittliga index för HD/ED vid parningstillfället. Preliminärt kullindex är således ett statiskt värde baserat på den information som fanns vid parningstillfället. Ett preliminärt kullindex över 100 innebär att avkommorna förväntas få ett index för HD/ED som är bättre än rasens genomsnitt. När hunden själv sedan är röntgad får den ett individuellt index publicerat.

Eftersom index är ett bättre mått på hundens nedärvningsförmåga än enbart dess röntgenresultat, bör avelsbeslut i raser för vilka index beräknas baseras på hundens index snarare än på röntgenresultatet. Ju högre indextal, desto bättre leder förväntas hunden nedärva. Genomsnittet i rasen (eller mer exakt i en referenspopulation av rasen) motsvarar ett index på 100. Det betyder att en hund med index över 100 förväntas lämna avkommor med bättre ledstatus än rasen i genomsnitt.Genom att inte registrera dessa utländska resultat förlorar vi förvisso information som kunde ingått i beräkningen, men detta i sig gör inte skattningen av index missvisade, dock något mer osäker. Nackdelarna med att registrera utländska resultat överväger således fördelarna.

Precis som för de raser som endast har rekommendation om kullindex över 100 får hundar med höftledsstatus A, B eller C användas i avel. Hundar med HD grad D eller E får inte användas i avel, oavsett HD-index. För utländska avelsdjur gäller fortfarande att avelsdjuret ska ha HD grad A eller B.I de raser för vilka HD- och/eller ED-index införs behövs strategier för hur dessa ska användas i avelsarbetet. Införande av index medför alltså att rasens avelsstrategi (RAS) behöver uppdateras. Precis vilken strategi som är lämplig bör beslutas för varje ras utifrån just den rasens förutsättningar. SKKs generella rekommendation är att föräldradjurens genomsnittliga HD-index (avkommans förväntade index) vid parningstillfället ska vara större än 100, vilket innebär att avkommorna förväntas få ett index som är bättre än genomsnittet i rasen.

I de raser där HD-index och/eller ED-index beräknas finns i Avelsdata under ”Raser” och ”Hälsa” ett alternativ för HD-/ED-index kallat ”medelvärde”. På denna sida ges en redovisning av genomsnittligt HD-/ED-index för samtliga hundar med ett index publicerat i Avelsdata, fördelat på födelseår.Vid skattningen av HD-index kommer hundar graderade med A och B att värderas olika. För hundar som inte har några avkommor baseras HD-index huvudsakligen på det egna undersökningsresultatet. I raser där förekomsten av HD är låg och en stor andel av hundarna har grad A kommer genomsnittligt HD-index för B-hundar att ligga under 100. En B-hund har därmed svårare att uppnå ett högt index i en sådan ras jämfört med i en ras där frekvensen av HD är högre.Tysk schäferhund har, trots införande av HD-index 2018, behållit tidigare hälsoprogram för HD (d v s krav på grad A eller B för avel). Detta efter beslut i SKKs centralstyrelse.

I Avelsdata under ”Raser” och rubriken ”Hälsa” kan man välja HD-/ED-index samt referenspopulation. På denna sida redovisas medelindex, fördelat på HD-/ED-status, för de hundar med egna undersökningsresultat som ingår i referenspopulationen. För exempelvis berner sennenhund är medelindex för hundar med HD grad A 106 och för hundar med grad B 96, d v s. en skillnad på 10 enheter. Det är med andra ord inte osannolikt att kullsyskon med HD-status A respektive B skiljer sig åt sex enheter i HD-index, även om ingen av hundarna har gått i avel.SKKs generella rekommendation är att preliminärt index ska vara större än 100, vilket innebär att avkommorna förväntas få ett index för HD/ED som är bättre än genomsnittet i rasen.

För de raser som idag har hälsoprogram för HD på nivå 3 (krav på fria höfter för avel) innebär införandet av HD-index en förändring i hälsoprogrammet för HD. Detta eftersom hundar graderade med HD grad C som (på grund av goda HD-resultat hos släktingar) får ett index bättre än genomsnittet i rasen bör kunna användas i avel. De nya registreringsreglerna i raser med hälsoprogram på nivå 3 för vilka index införs innebär att hundar med höftledsstatus A, B eller C får användas i avel, med rekommendationen att föräldradjurens genomsnittliga HD-index vid parningstillfället ska vara större än 100. Hundar med HD grad D eller E får inte användas i avel, oavsett HD-index. För utländska avelsdjur gäller fortfarande att avelsdjuret ska ha HD grad A eller B.

Införande av index för HD och/eller HD i en ras medför att rasens avelsstrategi (RAS) avseende dessa sjukdomar behöver uppdateras. Precis vilken strategi som är lämplig bör beslutas för varje ras utifrån just den rasens förutsättningar. En rimlig lägsta målsättning är att rasens ledhälsa inte ska försämras över tid, vilket innebär att genomsnittligt index för de kullar som föds bör ligga på som lägst 100 (se mer om SKKs registreringsregler och rekommendationer nedan).

Vid parning med en utländsk/importerad hane som inte tidigare haft någon kull i Sverige får kullen inget preliminärt kullindex beräknat. Detta eftersom hanen får ett HD-index publicerat först när hans HD-status registreras i SKKs databas. Detta görs i samband med registrering av valpkullen.Ja. SKKs avelskommitté beslutade under 2017 att det ska vara möjligt för klubbar vars raser har hälsoprogram för HD på nivå 3 att ansöka om en striktare utformning, innebärandes krav på preliminärt kullindex över 100. Programmet betyder att föräldradjurens genomsnittliga HD-index vid parningstillfället ska vara över 100.

Preliminärt kullindex kan endast beräknas för parningar som gjorts efter det att index infördes för rasen, och förutsatt att båda föräldradjuren har ett index publicerat. Det betyder att kullar där något av föräldradjuren saknar index, inte kommer att få ett preliminärt kullindex publicerat i Avelsdata. Detta inträffar exempelvis vid parning men en utländsk hanhund som inte tidigare gått i avel i Sverige, och därmed inte har sitt HD-resultat inlagt i SKKs databas.

I Sverige har vi ett system där alla resultat registreras, både de bra och de mindre bra. Så är det tyvärr inte i alla länder. I vissa länder väljer hundägarna själva om resultatet ska bli offentligt eller inte, vilket resulterar i att övervägande positiva resultat kommer till allmän kännedom. Öppnar vi för möjligheten att registrera utländska resultat riskerar även vi att endast ett urval av utlä
ndska resultat (sannolikt huvudsakligen positiva) skickas till SKK. Detta skulle medföra att skattningarna av index blir missvisande då den information beräkningarna baseras på inte är ett representativt urval.Indexvärden redovisas i Avelsdata avrundade till heltal. Beräkningen av preliminärt kullindex baseras dock på de mer exakta indexvärdena för respektive föräldradjur, i vilket även decimaler inkluderas. Det betyder att preliminärt index (beräknat som genomsnittet av föräldradjurens index) för avkommorna efter föräldradjur med index på 99 respektive 100 kan bli såväl 99 som 100.

Om avelsurvalet i stor utsträckning baseras på hundarnas index för HD och/eller ED finns en teoretisk risk för en ökad inavelsgrad i rasen. Eftersom också släktingars röntgenresultat inkluderas vid skattningen av avelsvärdet kommer de individer med de högsta indexvärdena ofta vara besläktade, vilket kan medföra en ökad sannolikhet för att närbesläktade djur selekteras för avel.I praktiken bedöms risken som relativt liten eftersom HD- och ED-index endast utgör ett par av alla de egenskaper som beaktas vid valet av avelsdjur. I numerärt små populationer är det dock bra att vara medveten om detta och försöka säkerställa en spridning i vilka avelsdjur som används.SKKs avelskommitté beslutade under 2017 att det ska vara möjligt för klubbar vars raser har hälsoprogram för HD på nivå 3 att ansöka om en striktare utformning, innebärandes krav på preliminärt kullindex över 100. Programmet betyder att föräldradjurens genomsnittliga HD-index vid parningstillfället ska vara över 100.

Det preliminära index för HD/ED som redovisas i Avelsdata vid provparning är en skattning av avkommornas förväntade avelsvärde för HD respektive ED, baserat på information om föräldradjurens index. Preliminärt index beräknas som genomsnittet av föräldradjurens aktuella index, d v s (index far + index mor)/2.För raser med hälsoprogram nivå 3 avseende HD, d v s tidigare krav på fria höfter, gäller även fortsättningsvis att utländska avelshundar som saknar eget HD-index i SKKs Avelsdata ska ha HD-status A eller B i enlighet med tidigare regler. Höftledsdysplasi brukar leda till förslitning i brosket i höftleden och sedan till benpålagringar, så kallad artros. Pålagringarna brukar öka med åldern. Vid höftledsdysplasi (HD) utvecklas höftleden felaktigt. Det är en vanlig skelettrubbning hos många hundraser. Orsaken kan vara att drabbade hundars ledband är slappa, vilket gör att höftkulan inte hålls på plats som den ska. Rubbningen sker under hundens uppväxttid och gör att höftledskulan inte passar in i höftledsskålen på rätt sätt. Hela leden blir då slapp och instabil.Symtom av höftledsdysplasi och artros kan inte vilas bort. Med rätt träning kan man däremot hjälpa hunden att bygga upp muskler som avlastar leden och minskar slitaget på densamma. Det hjälper hunden att minska besvär av dysplasi och/eller artros och skjuter också ofta upp symtom som kunde drabbat hunden tidigare utan träning.

Man försöker minska förekomsten av höftledsdysplasi hos våra hundar genom regler vid avel. För flera raser är det obligatoriskt att utföra en höftledsröntgen för att få använda hunden i avel. Om de därefter kan användas i avel beror på vilken grad av höftledsstatus de har.Är den drabbade hunden överviktig är det viktigt att råda bot på det med rätt kost och träning. Stora tunga hundar lider oftast mer av dysplasi än hundar med normalt hull.När hundens skelett är färdigbildat kan man bedöma höftlederna med röntgen. När det sker beror på vilken ras det gäller. Det varierar mellan 1 års ålder och 1,5 års ålder, ju större ras desto senare bör man röntga höfterna. På flera djursjukhus och kliniker finns rehabiliteringsavdelningar med bra redskap för att träna en hund med höftledsdysplasi eller rehabilitera en hund som opererats för höftledsdysplasi. Det är väldigt individuellt hur kraftiga symtom hundar får av höftledsdysplasi. Hundar som på röntgen visar lindrig dysplasi kan ha mycket ont och hundar som på röntgen har kraftig dysplasi kan vara symtomfria. Symtom på höftledsdysplasi och artros: Det är svårt att förutspå valparnas HD- och ED-status eftersom både höft- och armbågsledernas utveckling påverkas av många gener (med ännu ej klarlagd arvsgång) och till viss del även av miljön. Vi besvarar dagligen en mängd olika frågor både via telefon, e-post och genom detta forum. Här presenteras ett anonymiserat axplock av frågor och svar kring allmänna frågor om hundar och vår verksamhet. Har du enskilda ärenden som rör just dig och din hund, välkommen att kontakta SKK kansli En del rasklubbar har valt krav på HD A/B och ED 0 för alla hundar som ska gå i avel, medan andra rasklubbar nöjt sig med krav på känd status. Det finns också de raser där man använder sig av index, vilket betyder att man tittar på stora delar av släktträdet. Ytterligare andra rasklubbar har valt att inte ha något krav alls vad gäller ledstatusen på avelsdjuren. En del hundar blir inte alls påverkade av höftledsdysplasin medan andra kan visa symtom som stelhet, svårigheter att resa sig eller att gå i trappor. Hunden kan även ha sämre leklust och inte vilja gå längre promenader.Vi finns till för dig när du känner oro för ditt djurs hälsa och är osäker på hur du ska agera. Våra erfarna veterinärer ger dig råd och gör en första bedömning av ditt djurs hälsotillstånd. Du når oss dygnet runt via appen Agria Vårdguide. Höftledsdysplasi är en komplex sjukdom och flera faktorer har betydelse för dess utveckling. Om möjligt ska man välja en valp vars föräldrar, mor- och farföräldrar har HD- grad A eller B. Hundar med kliniska symptom på höftledsdysplasi oavsett gradering bör ej användas i avel. Höftledsdysplasi orsakas av en rubbning i ledens utveckling som ger en dålig passform mellan lårbenet och bäckenet vilket medför en slapphet i leden och inflammation. Benpålagringar kan senare uppstå runt leden. Bakgrunden är komplex med bakomliggande faktorer som arv, miljö, tillväxthastighet och utfodring.Det finns hundar med HD grad D som redan som unga blir mycket halta och handikappade – och andra som kan leva ett långt liv utan att bli halta förrän sent i livet. Det är således mycket individuellt. Övervikt, utfodring, motion och mycket annat påverkar hundens livslängd och om den blir halt eller inte.

Du ska kontakta veterinär om din hund blir besvärad av sin höftledsdysplasi. Det kan vara nödvändigt med smärtstillande och antiinflammatorisk medicin i kortare eller längre perioder Vid stora besvär kan man operera hunden genom att hunden förses med en höftledsprotes. Operationen ger ofta ett bra resultat och hunden kan leva smärtfri. Efter operationen är det viktigt med sjukgymnastik för att bygga upp musklerna igen. Det finns tillskott för leder som kan provas, hör med din veterinär.

En hund med höftledsdysplasi ska röra på sig, men på rätt sätt. Det är viktigt att bygga upp musklerna i hundens lår och rygg genom sjukgymnastik och hundens leder kan användas men inte överbelastas. Övervikt ska undvikas då överviktiga hundar brukar vara mer besvärade av höftledsdysplasi.

Det är omöjligt att enbart med hjälp av en röntgenbild kunna utläsa om en hund har besvär av sin HD. Det finns hundar som är halta och visar andra tecken på smärta trots att de bara har en lindrig dysplasi, medan enstaka hundar med kraftig dysplasi uppträder helt symptomfria. Generellt sett har små hundar mindre problem av höftledsdysplasi än större och tyngre hundar.HD kan förr eller senare ge upphov till förslitning av brosket i höftleden. Broskförslitningen kan inte ses på röntgenbilden men i de fall benpålagringar uppkommer kan dessa urskiljas på en röntgenbild. Pålagringarna ökar i regel med åldern och leder ibland till att höftleden blir helt deformerad hos den gamla hunden. Gradering av höftledsstatus sker enligt normer fastställda av Fédération Cynologique Internationale (FCI). Normerna bygger på dels passform mellan höftledskula och höftledsskål, dels på djupet av skålen dvs. hur djupt höftledskulan ligger inne i skålen. Lederna graderas i 5 grupper: Novas matte Sara berättar ”Nova har gått på olika tillskott sedan hon fyllde året men jag har inte märkt att några hjälpt henne. För något år sedan började jag märka att Nova kände av sina höfter, hon avlastar dem med ryggen och har därför fått lite spänningar där och vid bäckenet. Vi har gått regelbundet till både kiropraktor och fysioterapeut vilket har hjälpt henne, men senaste halvåret tyckte jag inte att det hjälpte henne tillräckligt mycket längre. Hon kändes fortfarande stel, tröttare, lättretlig och emellanåt ville hon inte följa med ut på promenader. Nova är egentligen en mycket aktiv hund så jag blev väldigt bekymrad. Efter ett veterinärbesök för att kolla upp höfterna på nytt bestämde vi oss för att testa ett nytt tillskott och om vi inte märkte skillnad med det så skulle hon få börja gå på smärtstillande.”

Hunden Nova är tre år gammal och hon har HD grad D, dvs. höftledsdysplasi. Nova har även pålagringar i höftlederna. Detta gjorde att hon belastade kroppen avvikande vilket i sin tur orsakade muskelspänningar i kroppen. Nova kunde även vara lite vresig och trött. Med hjälp av mångsidig vård i kombination med kosttillskott fick Nova ett bättre liv.Matte Sara valde att prova Nutrolin® HIP & JOINT som ett sista försök innan smärtstillande medicinering för att underlätta Novas liv. Sara skriver ”Jag hade hört väldigt mycket bra om Nutrolin® HIP & JOINT men hade inte alltför höga förhoppningar. Nu har Nova fått Joint Duo i över 2 månader och oj vilken skillnad det gjort för henne! Nästan direkt märkte jag att hon blev piggare. Hon har inte haft en enda dålig dag sedan start och hon har blivit sitt gamla busiga jag igen. Ingen mer vresighet mot de andra hundarna, en pigg hund som alltid vill följa med ut på promenader och hon har börjat busa massor inne igen. Vi har inte behövt börja med smärtstillande och jag hoppas att detta håller i sig många år till! Ett stort TACK till Nutrolin® som hjälp Nova att må bra igen!

Höftledsdysplasi är lika med en felaktig utveckling i hundens höftleder. Lårbenshuvudet sitter dåligt i förhållande till höftledskålen i bäckenet och det uppstår därmed en slapphet i höftlederna. Den lindrigaste graden av höfledsdysplasi betecknas med bokstaven C (lindrig dysplasi). Följande grad är D (måttlig dysplasi) och höggradig dysplasi betecknas med bokstaven E. Höftleder som är normalt utvecklade betecknas med bokstäverna A och B.

Nutrolin® HIP & JOINT testades i två år innan produkten kom ut på marknaden år 2013. Det gjordes dessutom en pilotundersökning på Veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Forskarna testade effekten av HIP & JOINT på hundar med kronisk smärta orsakad av artros i höftlederna. Smärtan mättes under uppföljningen med ett smärtindex som är utvecklat av DVM Hielm-Björkmans team. Mätningarna som gjordes under en tre månader lång uppföljningsperiod visade att hundarnas artrossmärta minskade avsevärt (Hielm-Björkman & Seppälä, 2013).Joint Duo har hjälpt Nova så mycket och jag kan inte beskriva hur enormt tacksam jag är för att ni finns. Alla mina hundar får även Nutrolin® SKIN & COAT-näringsoljan som har gett dem exra fin päls och gjort under för tassarna. Nova har haft torra, rispiga och spruckna tassar men de är nu jättefina och lena.”

Vi fick in fullständiga intervjuer från 765 hundägare och raserna som inkluderades var Labrador retriever, American staffordshire terrier, Berner sennenhund, Schäfer och Rottweiler. Det hade gått minst två år efter röntgen till intervjutillfället.De två grupperna med ED fick även smärtstillande mediciner oftare än hundar utan ED. Däremot tyckte djurägaren inte att en lindrig eller måttlig ED påverkade hundarnas generella livskvalitet.

Gradering av sjukdomen görs främst för hjälpa uppfödare att välja ut friska individer för framtida avel. Många hundar är också sällskapshundar som röntgas för att ägaren ska få kunskap om hur en eventuell diagnos kan komma att påverka hundens framtida liv. Du använder en gammal version av Internet Explorer eller Edge. För en bättre upplevelse rekommenderar vi att du istället använder den senaste versionen av Chrome, Firefox, Safari eller Edge. På sva.se använder vi cookies/kakor för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig och för att få statistik över hur våra webbsidor används. Om du inte vill ta emot kakor kan du ställa in din webbläsare att inte acceptera dessa. Läs om kakor på webbplatsenSom veterinär är det svårt att svara på hur hunden kommer må eftersom det saknas kunskap om hur ED-resultatet långsiktigt påverkar hundens livskvalitet. Hundar som är uppenbart halta kommer vanligen till veterinär och får behandling, men det råder stor osäkerhet kring hur det går på sikt, både för hundar med hälta och utan hälta.