Hur Mycket Ull Ger Ett Får

Får finns av många olika raser och blandningar. Det gör att egenskaperna är mycket olika och tillämpningsområdena också varierar betydligt beroende av ursprunget på den ull man ska använda. Massor av litteratur finns om fåravel och ullhantering! De vanligaste fårraserna i Sverige är får av lantras, Leicesterfår, Finullsfår, Gotlandsfår och även någon Merino har dykt upp. Till och med norska Spelsau och Old English Southdown (Babydoll) har vi fixat till. Är man ute efter andra egenskaper än vad man kan få från dessa kan t.ex. en korsning av Texcelfår med Finullsfår ge en ull med hög lanolinhalt. Fåren klipps normalt två gånger om året och det är höstklippningen som ger ull av bäst kvalitet. Hanteringen i spinneriet passerar genom alla steg där ullen rensas från resterande grova felaktigheter efter mottagningen för att sedan tvättas milt för att få bort den smuts som satt sig på ullen och som inte kan rensas bort. Det mesta av ullfettet tvättas av men då ullfettet, lanolinet, ger ull många av sina goda egenskaper måste en del vara kvar efter tvätt, ull utan ullfett blir väldigt sprött. Räkna dock med att en stor del av den mottagna vikten hos oss försvinner vid tvätten, upp till 35% är inte ovanligt!

Naturull är den del av pälsen hos hårbeklädda djur som går att använda för framställning av textilier. Det är ”naturligt” att man tänker på att ull kommer från får, vilket är vanligast, men det finns andra arter vars ull har ännu bättre egenskaper och som är intressanta för att tillverka högklassiga produkter. Ni som uppfödare har massor av information hur hanteringen av er ull och vi kan inte tillföra mycket men vi kände ändå att ett kort kapitel kunde vara på sin plats. Mohairget som också kallas angoraget klipps två gånger per år och levererar långa fiber, 10 cm och uppåt. Fibertjockleken varierar betydligt beroende av djurets ålder så endast ull från ungdjur lämpar sig till produktion av underställ. Så även här delas ullen upp, kvalitetsmässigt, beroende av fibertjocklek. Avkastningen per djur är mycket varierande. Mohairull är generellt mer glänsande och slitstark än fårull. För oss är svårigheten att få bort det vax som ullen har på ytan vilken är lite knepigare att få bort än ”vanlig” lanolin. Ju äldre get desto mera vax… Som exempel kan nämnas att vi tvättat ull från vuxna, inte så gamla, djur tre gånger för att ullen ska kännas tillräckligt ren. Återigen viktigt att ullen inte innehåller fibrer som är längre än 15 centimeter,

Tovning betyder att ullens fiber gnuggas i varmt vatten och såplösning, vilket resulterar i att ullen får en sammanhängande filtliknande karaktär. Av spunnet garn kan man t.ex. väva textilier, brodera och sticka. Om ullen däremot produceras storskaligt tvättas ullen för att därefter behandlas med malmedel för att hindra angrepp under lagring och transport.

Frågor gällande miljöpåverkan, hållbarhet, cirkulära flöden och schyssta arbetsvillkor har fått ett uppsving inom modeindustrin. Flera svenska modeföretag och klädtillverkare intresserar sig för svensk ull eller miljömärkt ull. Även när det pratas om slit och släng i samhället lyfts ullen för dess slitstarka egenskaper och att den sällan behöver tvättas. Rena material är lättare att återvinna än blandmaterial, något att ta med vid cirkulära tankebanor.All svensk ull kan användas till något. Ungefär hälften av våra svenska får är korsningar, och många av dessa har en finfibrig ull som passar fint till och med till kroppsnära plagg. Andra raser ger ull till vattenavvisande ytterplagg, vissa köttraser ger ull som är perfekt till stoppning. Flera av våra svenska raser är världsunika, till exempel vårt grålockiga och glansiga gotlandsfår, finullsfåret med sin finfibriga ull och ryafåret som har en lång glansig ull som kan spinnas till ryagarn. Här finns många möjligheter.

Grundidén är att skapa en plats där man kan ta hand om större mängder ull. Du behöver en lokal där ullen ska beredas och maskiner för detta arbete. Olika maskiner för hela beredningsprocessen- centrifug, torkskåp, plockmaskin, kardmaskin och spinnmaskiner.Har du passion för ull kan du starta eget spinneri som värnar om de etiska, ekologiska och hållbara aspekterna av garnframställning. Till dig kan man komma med ullen från sina egna får, också om man bara har ett par stycken och få tillbaka spunnet garn i önskad tjocklek.

Ullen lämnas in i papperssäckar eller gödningssäckar. Det är viktigt att ullen är ren och torr vid klippning och inlämning. Ullen ska vara färgsorterad: vitt, grått och övrig färg. Lammullen får gärna sorteras separat, samt ull från höst- och vår klippning hålls skilda. Ullen vägs vid inlämning och när ullen sorterats, packats och ”klassificerats” sker betalning.Ullen är mycket töjbar och elastisk. Man kan sträcka ut fibern upp till 70% utöver sin normala längd. Om sträckningen upphör går fibern tillbaka till sitt ursprungsläge. Ull kan bära en tredjedel av sin vikt i vatten utan att vara våt, också det är helt unikt. Det tar lång tid innan man känner fukt ifrån ett plagg i ren ull. När materialet kommer i kontakt med vatten uppstår dessutom en kemisk reaktion som gör att värme bildas, därför känns inte våta yllevantar kalla.

Det finns även potential genom ökad samverkan mellan industri och fårnäringen, att finna samarbetsformer där en småskalig industri kan utvecklas för svensk ull eller att svensk ull kan ingå som en andel råvara i industriprocesser, med tanke på det att de svenska ullvolymerna är förhållandevis små. Inom livsmedelsindustrin är vi generellt duktiga i Sverige på att framhäva mervärden i den svenska produktionen, vilket är något som även skulle kunna utnyttjas inom ullbranschen. Om ullen skall användas till sockar måste de vara extra slitstarka. Förr i världen blandade man i getragg i ullen för att ge den styrkan men också för att göra dem vattentäta, därför kallas den sortens sockar för ”raggsockar”. Ullen har en förmåga att inte ta åt sig smuts och dåliga lukter, därför behöver man inte tvätta ett ylleplagg så ofta, oftast räcker det med att hänga ut och vädra plagget. Många skidåkare vittnar om att ett underställ i ull håller en hel semestervecka utan tvätt. Dessutom brinner ull dåligt, därför har brandmän yllekläder närmast kroppen. Olika ulltyper har många olika användningsområden.

Det färdiga garnet samlas upp på härvor där det sedan tvättas och färgas, om man vill ha en annan färg än den ullen har naturligt. Det otvättade garnet luktar en hel del så ibland tvättar man ullen innan den kardas, men då blir inte garnet lika mjukt.Den ull som är mest eftertraktad i Sverige idag är den grå ullen från gotlandsfår, som också tas tillvara på i störst utsträckning. På Gotland finns idag en hel förädlingskedja för ull, från får-företag, tvätteri, spinneri och produktutveckling – tack vare att det skapats en nischmarknad för grå ull från gotlandsfår.

Efter klippningen sorteras ullen. Dels sorterar man efter färg, men man sorterar också efter grovlek. Den sträva ullen från baggar läggs för sig och den mjuka ullen från lamm läggs för sig. Det finns efterfrågan på den svenska ullen. Då den svenska ullen inte kommer upp i de volymer som krävs för att konkurrera med de världsledande ullproducenterna, är det viktigt att arbeta med nischmarknader. Det gäller att skapa kanaler och infrastruktur för att ullen ska kunna komma till rätt användare. I Sverige finns ca 600 000 får, som producerad ungefär 1200 ton ull årligen, utav vilken omkring 29 % tas om hand, resterande mängd antas hamna på soptippen. Detta är ett enormt resursslöseri av en råvara som kan beskrivas som hållbar, biologiskt nedbrytbar och går att utnyttja för en rad olika ändamål. I ett samhälle där fokus skiftas allt mer mot cirkulära flöden och fossilfria alternativ finns goda möjligheter för ullfibern som förnyelsebar naturresurs att ersätta många av dagens petroleumbaserade material.

Nästa steg är att karda ullen. Det går till så att den dras genom kardor så att fibrerna läggs i samma riktning. Den färdigt kardade ullen sparas i luftiga rullar.Yllestrumporna kan inte vara gjorda av samma ull som stoppning i kuddar, då skulle inte strumpan hålla länge. Med modern teknik har ullen närmast obegränsade användningsområden. Men det gäller att veta vilka egenskaper man söker och sedan utgå ifrån ullens kvalitéer för att få ett önskat resultat av beredning och tillverkning.

Det första man måste göra är så klart att klippa fåren. Enligt lagstiftningen måste får klippas minst en gång om året, men de flesta mår bäst om de klipps två gånger. Vår och höst. Ganska få klipper med handsax, även om detta är ett mycket bra sätt att klippa enstaka får eller små besättningar med. Istället är eldrivna saxar vanligast.Det finns en rad svårigheter för den svenska ullen att konkurrera på världsmarknaden. Områden där det däremot finns stora potentialer är inom hållbara- och miljövänliga produkter, där cirkulära flöden och lokalproducerat är försäljningsargument, eftersom vi i Sverige generellt har höga baskrav vad avser djurskydd och miljö. Vid spinning av ullen tillsätts olja. I bästa fall är det en vegetabilisk spinnolja, men i annat fall är det mineralolja som framställs av petroleum. Vid en ”superwash”-behandling gör man så att materialet blir krympfritt och inte filtar sig genom att täcka varje fiber med en hinna av nylon. Denna behandling är inte tillåten vid framställning av miljöanpassade textilier. I många fall behandlas även ullprodukter med flamskyddsmedel, trots att ull är naturligt svårantändlig. Något som många klädföretag och hantverkare verkligen efterfrågar är etiskt producerad ull, och svensk ull kommer från får som har det bra. Under sommarhalvåret betar svenska får och lamm och under vintern hålls de fritt i flock i välventilerade byggnader. Svenska får badas inte i insektsdödande medel, vilket är vanligt i hela världen utom i Norden. Kastrering utan bedövning, mulesing och svanskupering, som förekommer i en del ullproducerande länder, är förbjudet i Sverige.Det är enbart sommarull som duger till garntillverkning. När vinterpälsen klippts bort och fåret fått gå ute på grönbete hela sommaren och pälsen tvättats av regnet flera gånger, går det att spinna garn av den utväxta ullen på hösten.

De största producenterna är Australien, Kina, Nya Zeeland, Iran, Argentina och Storbritannien. Australien är det enda land som har får enbart för ull-produktion och det rör sig då framförallt om merinoull från merinofår.Olika får ger olika sorters ull. Merinofår ger en mjuk ull som inte kliar särskilt mycket men som inte heller tål så mycket slitage. Gotlandsfår ger en styv ull som irriterar huden när man är ovan men som ger slitstarkt garn. Får av olika färger ger så klart olika färger på garnet också. Fårull kan vara: Vit, brun, grå eller svart och vilken nyans som helst däremellan. Andra färger får man genom att färga garnet man får från ullen.

Kerry Hill är en ny engelsk ras i Sverige, som är uppskattade av de handspinnare som testat den. Ullen tovar sig inte. Oxford down är bra till stoppningsull. Denna ull går heller inte att tova, men fungerar bra även till spinning och garnhantverk. Shopshire är en vit, finfibrig ull och tovar sig inte. Lämpar sig för stoppning.

Vår vanligaste fårras som avlas för de fina skinnens skull. Ullen från Gotlandsfåret är glansig, stark och består mest av täckhår. Den lämpar sig särskilt bra till tovning och filtning, då den tovar sig lätt. Vanligt förekommande är att använda den till bruksföremål som sittunderlag, hattar, tofflor mm, då den är mycket slitstark. Även användbar som garn och till att sticka olika plagg. Vad kan man använda ullen till från de olika raserna? Här nedan listar vi några av de svenska rasernas ull och deras användningsområden. Olika individers ull kan skilja sig mycket åt även inom samma ras, särskilt inom lantraserna och allmogefåren. De olika ulltyperna ryaull, pälsull och finull kan dyka upp inom olika raser. Texel Texelfåret är ett köttrasfår som i första hand ger bra kroppar. Ullen är lite vaddig, och fungerar mycket bra till stoppning av olika produkter som tillexempel täcken, kuddar, figurer. Det är bra stuns i ullen. Om du trycker ihop den går den snabbt tillbaka till sin ursprungliga volym. Ullen går inte att tova, den filtar inte ihop sig. Det är stor efterfrågan på texelull från olika företag för stoppningsmaterial. Det finns vit texel och enstaka blå (svart) texel.Består av 10 olika raser: Dala Pälsfår, Fjellnäsfår, Gestrikefår, Hälsingefår, Klövsjöfår, Roslagsfår, Svärdsjöfår, Tabacktorpsfår, Värmlandsfår, Åsenfår. En stor bredd av olika kvalitet och färger med olika upptyper, en uppsjö av variationer. Många rasers ull är utmärkt att både tova och spinna med. Många handspinnare är intresserade av att spinna av allmogeullen. Användbar också till konstvävnader och historiska textilier för att återskapa historiska textilprodukter.

En svensk lantras med en glansig, finkrusig och väldigt mjuk ull som inte sticks och går att ha hudnära. Finns i färgerna vitt, svart och brunt. Ullen fungerar bra att både spinna och tova av. Ofta vill spinnerierna blanda in finull i gotlandsullen för att få med ull med mycket bottenull för ett bättre garn och mindre spill. Det är stor efterfrågan på Svensk finull från ullföretag, t ex karderier och spinnerier.

Ull fås alltså i första hand från får. Nu för tiden brukar man säga att det finns ungefär lika många fårraser som hundraser. Det är en bra jämförelse för då ser vi genast för oss en massa olika hund typer, så är det
med fåren också. Nästa viktiga djurkategori som ger olika sorters ull och hår är getter. Getter har inte avlats till så många varianter som fåren. I stora delar av världen som har getter används getterna främst för mjölkens skull. Därför har ”våra” getter främst avlats för mjölkens skull, då kommer ullen i andra hand. Det gäller våra skandinaviska getter. Skapelsen kunde inte komma på nått annat. Detta var det allra bästa. Man kan ju då undra vad den där skaparen tänkte på då hen skapade människorna? Skulle vi vara för varma, frysa och bli blöta?

Språket är finurligt vi säger t.ex. katthår. Det är faktiskt så att katthår är för raka i förhållande till sin grovlek för att de skall kunna användas i textila sammanhang.Så småningom får Adam och Eva två söner Kain och Abel. De kommer att stå för två olika civilisationstyper. Det vill säga de nomadiserande och de boskapsskötande folken. De bofasta äger hus och mark. De samlar och sparar. Massor!!! Den ena sorten är Angoragetterna. De har långa glansiga och silkeslena förhållandevis raka fibrer. De fibrerna är faktiskt grova men eftersom de är så glansiga och lena upplever vi dem som mjuka. Men nu är det vår syn på tillvaron som spelar oss ett spratt igen. Djur har inte behövt gå innanför staket förrän de senaste 50 åren. Förr byggde man olika typer av stängsel för att stänga ute djuren från de betydligt mindre odlade delarna av ägorna. Djuren gick fritt i skog och mark. Ofta var det en herde, en getare som passade dem. Om djuren vänjer sig vid en herde så följer de honom eller henne oavsett om det de går på ett fjäll eller längst en motorväg. Både vi själva och fåren och getterna är väldigt anpassningsbara.Fåret är och har varit ett djur som stått människan nära i långliga tider. Hur länge kan vi bara gissa oss till. När vi väl kom på att vi kunde använda djurens ull och inte enbart ta vara på deras skinn då vi ätit köttet, kanske var det då, som vi började hålla oss i närheten av fåren för att få del av deras ull. Detta är frågor vi aldrig kan få svar på, därför kan vi lika gärna göra oss symboliska bilder av det. Det har människan också alltid gjort.

Det finns två typer av getter typer som av någon anledning har speciellt vacker och behaglig ull. Antingen har de avlats fram eller har de kanske någon gång i tidens dimma fått dessa vackra och mjuka hår och ull.

De har inga möbler utan enbart textila föremål som mattor och säckar för förvaring. De håller fast vid berättarkonsten och minneskunskaper som går i arv. Det som i dag kallas det muntliga kulturarvet, ofta inte dokumenterat.Det är alltså inte så att ULL enbart är ULL. Ull är den ”beklädnad” som så gott som alla landlevande däggdjur har fått från skapelsen. Alltså ett material som skapelsen har sett till att det skall skydda ALLA oavsett var på jorden och i vilket klimat de skall leva sina liv. Varmt och torrt. Kall och blåsigt. Blött, av regn eller vatten.

Fåren och eller getterna har och har haft en mycket symbolisk betydelse i många Europeiska och Asiatiska kulturer. Av någon anledning har fåren och getterna fått symbolisera väldigt motstridiga krafter.Vi vet inte särskilt mycket om honom. Vi vet att han åkte skidor och att han eventuellt var betydligt äldre än både Oden och Tor. I isländska skrifter sägs att han var vacker, vilket i så fall hör samman med ordets betydelse som glans, härlighet.

En annan älskad biblisk berättelse är den där Jesus talar om det förlorade fåret. Om en man som har 100 får och tappat bort ett av dem. Lämnar han då inte de 99 och går ut och letar efter det som försvunnit? Det känns väldigt tryggt.

Även hår från andra djur kan användas, men oftast då till specialprodukter som hästtagel och kohår. Då handlar det om föremål på vilka det ställs speciella krav.Det finns många skandinaviska ortnamn som visar att han måste ha varit en stark gud. Exempel på sådana orter i Sverige är Ulltuna, Ulleråker och Ullevi. I Norge finns t. ex. Ullestad, Ullevik, Ullensaker. Strax utanför Stavangers centrum finns en nyuppförd järnålders gård vars namn är Ullandhaug.I den så kallade gamla världen har vi dels kameler, dels dromedarer. De har både grova täckhår och fin underull. Bådas ull används oftast till kläder men även till vissa inredningstextilier i den egna kulturen.

Detta är ett foto av pälsull så som den oftast ser ut nu förtiden. Då är bottenullen så gott som helt bortvalda. Det beror på att modet för pälsar har ”föreskrivit” stora glansig lockar. Att spinna av denna ull går fint – men kan vara lite svårt eftersom den just är så ”hal” och glansig. När modet ändras kommer säkert bottenullen tillbaka då är den här ullen utmärkt att även tova med, alltså både bottenull och lagomlånga täckhår.Beroende på fårets stamtavla finns olika användningsområden. För att få reda på det tovar man t.ex. en lite boll. Vill ullen INTE tova sig kan den användas till stoppning i kuddar, madrasser mm. Vill den tova sig passar den att spinna av. Grovleken på fibern får bestämma användningen – plädar eller andra textila hantverk. Dock inte till babygarn. På den vägen är det fortfarande. Det är den kunskapen som behöver få sig en ordentlig genomgång i VÅR TID – då vi tycks ha tappat de mest grundläggande KUNSKAPERNA om vad ett liv behöver. En kurdisk herde hade också förlorat en killing, en svart. Han har också varit ute hela dagen och letat och han hittade den. Nu är han glad och är på väg hem. Långt uppe i de höga kurdiska bergen. Vit och svart, får och get – det spelar ingen roll i det här sammanhanget. Det är däremot viktigare i en del andra. Människors finurlighet och kunskaper visar sig på en mängd olika sätt.För att en fiber skall kunna spinnas till en tråd måste den vara spinnbar, med det menas att fibern måste vara mycket tunn i förhållande till sin längd. Spinn- och vävmetoder utvecklar sig olika beroende på vad som är mest praktiskt i deras kulturer. Särskilt sätten att dekorer hemmen tar sig olika uttryck. Under de senaste århundradena har emellertid de olika kulturtyperna närmat sig varandra men fortfarande finns det påfallande olikheter. Kanske främst när det gäller vår syn på ägandet och ägodelar, att samla och spara. Kunskap och forskning. Men också till religion och särskilt religiösa byggnadsverk. En ras som tidigare ansågs som en ursprungsras – men som synes är det dåligt med ull som skulle kunna gå att klippa. De fäller sin ull, precis som hundar och katter – men de olika fibertyderna fälls vid olika tider på året.Här skriver jag om ullkunskap – kunskap om ull och ullkvalitéer, men också om myterna och människans långa relation till de fantastiska djur som bidragit till vår överlevnad på jorden.Men Gud som vet och förstår allt, skickar inte ut dem i världen helt utan förutsättningar att klara sig. Han börjar med att slakta ett får för deras skull.Det är nu nästa stora steg i skapelsen sker, nu skapas förutsättningarna för civilisation och kultur. Det Gud hjälper dem. Hen hjälper dem med är att Adam får en spade, och Eva får en slända. Dessa föremål representerar de två stora uppfinningarna som civilisation och kultur bygger på. Att kunna bearbeta jorden så att det skall gå att odla och få fram den mat som naturen ger direkt.

Det är mycket ovanligt med vita djur i naturen. Det är också ovanligt med rent svarta djur. Eventuellt är det en förhållandevis sen uppfattning att svart står för ondska och vitt för oskuld och renhet.

Vi i vår del av världen tänker främst på att ull klipps och tas från får. Men ull kan även fås från andra djur. Av bekvämlighetsskäl kallar vi alla liknande fibrer för ull så vida vi inte av någon speciell anledning vill påpeka att ullen kommer från något annat djur, t.ex. Lamaull eller Kashmirull.Dock var Jesus säkert mörk. Och vita kläder var mycket exklusivt vid den tiden. Avel av vita djur hade inte kommit så långt då, för den vita ullen är en framavlad egenskap. Troligen är den rent svarta det också. Så de får Jesus talade om var säkerligen inte vita.

De nomadiserande bor i tält av olika slag. De flyttar beroende på årstider och betestillgångar för sina djur som får och getter. De har i stort sett bara sådana föremål de behöver, även vackra saker. Efterhand som föremålen förbrukas tillverkar de nya.

Ett annat djur med fin ull är t. ex. angora kaninen. Den ullen är mycket finfibrig. Industrin har svårigheter att bearbeta den som den är, därför blandas den ofta med fårull.

Det finns en äldre variant av denna del av skapelseberättelsen som berättar att Adam hade en fru före Eva. Hon hette Lilitt. Gud skapade Adam av lera, jord. Det sättet att se på skapelsen finns kvar i våra begravningsritualer.

För att fibern skall gå lätt att spinna bör fibern helst ha en lite ojämn yta så att de lättare kan haka i varandra. Om fibrerna inte har den egenskapen behöver den vara väldigt lång. Som t.ex. lin eller silke.Alla bilder vi sett av det onda, han har klövar och horn. Dessutom är han svart. Fåren däremot skildras alltid som vita. Den bild som har präglat många födda under 1940 och 50-talen är bilden av en blond Jesus, i vita kläder, omgiven av vita får.Vi tänker oss getter som mycket mer envisa, egensinniga och självständiga. De är hopplösa att stänga in innanför staket, de hoppar över. De skall alltid klättra och smaka på allt och äter konstiga saker. Fåren ser vi som flockdjur, de följer alltid sin ledare. De går där fridsamt och äter sitt gräs.

När Gud förstod att det var lite för ensamt för Adam så skapade han alltså en kvinna till Adam. Han skapade även henne av jord. Hon var alltså en självständig människa, på samma sätt som Adam.

Hur som helst Eva och Adam förstår plötsligt att de är nakna. De förstår att det är något särskilt med dem, att de är något annat än de andra djuren som bor i paradiset, att de har andra krafter. Det skrämmer dem.

Sen har vi Jakoxen. De finns i de stora bergsområdena i Centralasien. Jakoxarnas långa kraftiga täckhår användes till rep och liknande, medan bottenullen kan användas till kraftigare valkade vävar som filtar och mattor.

Fåret är ett fantastiskt djur. Tack vare fåren får vi ull, skinn, kött, mjölk och inte minst ett fantastiskt öppet landskap. Fåren är nämligen riktiga experter på att beta och är riktiga finsmakare. Får gillar klöver och örter, men även löv från asp, sälg och ask gillas skarpt!Efter fem månader kommer lammen! I april är det lamningstid och när de små lammen fötts går de tillsammans med sina mammor, först inomhus och sedan ute på sommarbetet när värmen kommer på våren och gräset börjar växa igen.

Jobbet som fårbonde skiljer sig mellan sommar och vinter. På sommarhalvåret är fåren ute i hagarna och äter av det som växer där. Man säger att fåren går på bete. Då måste bonden se till att de mår bra och har tillräckligt med bete, vatten plus att stängslen är hela. På vintern är det lite mer att göra. Första passet ute i fårhuset börjar vid sextiden på morgonen. Då ser bonden till att fåren får mat, ensilage, hö och kraftfoder samt att det finns tillräckligt med mineraler och saltsten. Fåren går gärna ute även om det är vinter.

I Sverige producerar vi lammkött under hela året. Lamm som föds på våren går ute på bete tillsammans med tackorna. De slaktas på hösten vid cirka fem till sex månaders ålder. De kallas höstlamm. Lamm som föds på vintern går inne och föds upp snabbare med mer kraftfoder än höstlammen. De kallas vårlamm. Av ett lamm brukar det bli mellan 15 till 25 kilo kött. Fåråret skiljer sig beroende på vilka fårraser vi talar om. Här beskriver vi hur Gotlandsfårets år kan se ut. Får-året börjar på hösten, för då släpps baggen in hos tackorna. Under en månad går han runt och betäcker alla tackorna. Han har stenkoll på när de är brunstiga och då har han bara just den dagen på sig att göra dem dräktiga. I Sverige är vi alla måna om att djuren ska ha det så bra som möjligt. Förutom att använda sitt bondförnuft har bonden en rad olika lagar och regler att följa. För fåren gäller följande:Under resten av vintern växer lammen i tackorna, som mest går inomhus i fårhuset och äter, idisslar och vilar. Men ibland kan de också gå ut, särskilt om det är fint väder!

Djurförhållandena vid produktion är av största vikt då ullen kommer från ett djur. Mulesing förekommer tyvärr fortfarande ibland, främst bland merinofår i Australien. Det innebär att hud runt fårens rumpa klipps bort för att förebygga angrepp från blåflugor som samlas i den avföring som ofta fastnar i pälsen. Förespråkare av mulesing säger att om inte ingreppet utförs så utsätts djuren för onödigt lidande när blåflugan angriper dem. Medan djurrättsorganisationer å sin sida kritiserar ingreppet hårt då ingen bedövning används. Till de produkter vi säljer används bara mulesingfri ull!

Om du bor i ett gammalt hus finns det en risk att det finns ohyra, som exempelvis pälsängrar och mal, ska du bunkra upp lite extra doftande material som tex. Cederträ eller lavendelpåsar. Du kan också frysa plagget några gånger om du misstänker ohyra, för då dör såväl kryp som eventuella ägg.- Ull har temperaturreglerande egenskaper och kan reglera både värme och kyla (att vara ett får under sommaren eller i varmt klimat hade varit olidligt annars!).

– Ull absorberar fukt, så mycket som upp till 30% av sin egen vikt utan att upplevas som våt och transporterar bort fukten från huden. På så sätt kan ull hålla dig varm trots att den är våt. Ull är en 100 % förnybar naturfiber och helt enkelt ett hår från ett djur, ett utav våra mest hållbara material. Den mesta ullen kommer från får, men lama, alpacka, get och kanin förekommer också. Och några vanliga begrepp där är: kashmir (get), angora (kanin) och merino (får). Fårullens kvalitet bestäms bland annat utav fårets ras, var på fåret ullen kommer ifrån och när det blir klippt. Merinoull har längre och tunnare fibrer än andra ulltyper, plagg i merinoull upplevs därför lätta och mjuka mot huden. Fibrerna är dessutom mer elastiska än vanliga ullfiber och håller formen bättre i vardagen och efter tvätt.Det går till så att man som andelsägare(hantverkare/konsument) köper in sig på en eller flera andelar av en fårgårds fiberproduktion. Vi genomför detta i samband med klippningen på hösten, som är en av de två klippningarna som ofta görs på en gård varje år, då ullen oftast har lite finare kvalité som passar bra att spinna. En klippning ger i snitt 1 kg ull som blir ungefär 650 gram spunnet garn då en del av vikten minskar när den rensas, tvättas och spinns, och som sedan räcker som material till att sticka en tröja i stl S-L eller väva en barnpläd med måtten ca 80×80 cm. I denna pilot ingår ull av olika kvalitéer från ca 6-8 olika gårdar runt om i Dalarna och som tillsammans skapar en unik ullblandning och upplaga av fina väv- och stick¬garner. Ullen klassificeras och spinns hos det anrika ullspinneriet Wålstedts i Dala-Floda. Kostnaden baseras på att alla led fått skäligt betalt. Fårgården har fått ett bra pris som täcker en professionell klippning samt ger en förtjänst för arbetet att ta vara på ullen (som idag ofta ses som ett avfall) och kostnader för att spinna följer spinneriets räknemodell, till det tillkommer en serviceavgift och frakt. Under perioden 22 mars – 31 maj går det att köpa andelar och ullen/garnerna levereras efter klippning/spinning under senhösten 2023 (troligen i november). Dalarnas Hemslöjdsförbund är den samlande organisationen för länets hemslöjd och har ett regionalt uppdrag att främja slöjden i Dalarna. Till förbundet finns både ideella föreningar och butiker anslutna. Hemslöjdsförbundet är huvudman för länets hemslöjdskonsulenter. Dalarnas Hemslöjdsförbund uppbär verksamhetsbidrag genom Region Dalarna.Vi kommer att hålla fårgårdarna/andelsägare uppdaterade under resans gång och önskar gärna er feedback hur ni upplevde att det fungerade samt att vi är nyfikna i vilka textila produkter sedan garnet bidragit till. Ni som deltar får gärna tagga processen i sociala medier under #ettkiloull.

För dig som bara vill stötta utvecklingen av ullhanteringen i länet går det utmärkt att köpa en andel och ge bort ullen som delvis fördelas ut på de andra andelsägarna samt kommer användas till utbildning och detta väljer du som ett alternativ när du genomför köpet.Affärsmodellen har inspirerats av andelsjordbruket där riskerna i produktionskedjan fördelas ut mellan producent och konsument. Det är ett sätt att skapa intresse för lokalt producerade textila produkter utan att en fårägare behöver ha kunskap om hela kedjan för att kunna sälja sin ull – i piloten gör vi det tillsammans! Idag är infrastrukturen för ullhantering skör och på sina håll helt obefintlig. I Dalarna har vi idag ca 600-700 gårdar och många hantverkare, men endast ett spinneri och en professionell fårklippare.

På karderiet kan man även få sin ull lönkardad. och minsta mängd ull är då 5 kg per färg. Att lönkarda ull kostar 213kr/kg + moms (avser färdig vara). Vid mindre mängder av råull blandas färgerna ihop, dock skall råvaran alltid vara minst 5 kg.Solkustens Spinneri, Roslagen köper in ca 2 ton/år, spinner och säljer garn. Företaget lönspinner också och då är minsta kvantitet 10 kg råull. Man köper in ull från raserna Finull, Jämtland, Leicester och Gotlandsfår. Viktigt är att fåren klipps två gånger per år, vår och höst. Höstullen är den bästa och vanligtvis den som främst köps in. Ullen ska vara grovsorterad, ha sin fulla längd och vara fri från skräp. Bukull, filtad ull, dubbelklipp och ull som är nersmutsad av lösa magar ska vara bortsorterad. Ull som är kortare än 5 cm bör också sorteras bort.

Gotlands Ullspinneri är en ekonomisk förening som omsätter ca 1 ton/ull år. Man arbetar endast med Gotländsk ull i sin egen produktion. Ullen kardas och spinns till eget garn men man lönkardar och lönspinner också åt kunder både från ön och från fastlandet.

För att ullen ska vara intressant att köpa för Darryl måste den vara någorlunda fri från halm och jord. Magullen ska också ha sorterats ut och ullen ska ha färgsorterats i vitt, färgat och svart.På Ullförmedlingen kan man lägga ut ull till försäljning både som privatperson och som företagare. Det bästa sättet att få sin ull såld på är att man lägger ut bilder på den ull man vill sälja, lägger till en beskrivande text med t.ex. upplysning om längd på fibrerna, priset per kilo eller per fäll, samt skriver om ullen är rensad och sorterad o.s.v. Frakten av ullen kan ske antingen per post/fraktbolag eller via hämtning direkt på gården.Östergötlands Ullspinneri, köper in ca 1 ton ull/år. Betalar för pälsulll (Gotland) 25kr/kg + moms och för finull 25-100kr/kg plus moms. Lammullen betalas bäst.Brinkhantverk, Östergötland. Köper inte in någon ull. Lönspinner och lönkardar ull. Ullen ska vara skräpfri. Dubbelklipp och fibrer kortare än 5 cm, längre än 15 cm ska vara bortplockat. Ullen vägs när den kommer hit och det är den vikten man betalar för. Tänk på att det blir nästan lika mycket spill av små mängder som av större, så utbytet blir bättre med en större mängd ull/garn. Minsta mängd ull ca 2 kg. Vill du bara ha ullen kardad är minsta vikten 0,5 kg.Detta är en artikel ur Fårskötsel nr. 7/2017 sammanställd av Claudia Dillmann, Projektledare Ull, Svenska Fåravelsförbundet. (Viss information har uppdaterats, dock inte priser eller kontaktuppgifter.)

Priserna ligger på 68 kr/kg på prima vit finull och gobeläng. Då ska den vara grovsorterad och skräpfri. Svart finull betalas med 55kr/kg, brun finull 40 kr/kg, mörk Gotlandsull 30kr/kg, (ljus något mindre) och 20kr/kg för Texelulllen.

Åddebo Ullkarderi, Norduppland köper in 5 ton ull/år. Man kardar ullen till karflor och färgar också en del av dessa. Åddebo Ullkarderi betalar bra för ren och skräpfri ull av hög kvalitet. Halva fraktkostnaden betalas om ullen skickas till företaget med hjälp av bussgods.

Vi lönspinning tar man betalt per kilo råull och garnutbytet är beroende av ullkvalitén. Noga sorterad ull ger ett bättre garn och även ett större utbyte. Har du ull i olika nyanser som du vill ha spunnet var för sig behöver det vara minst 10 kilo råull per nyans. Priset är 400 kr per kg råull + moms (500 kr/kg). Garnutbytet blir ca 50-70% av råullsvikten (Kan bli lägre om ullen är skräpig, lortig, filtad eller inte lämpar sig för garn).Båvens Spinnhus, Sörmland köper in ca 300 kg/år. Producerar kardflor, kardband, en-,två- eller tretrådigt garn. Minsta mängd råull 5 kg. Båvens Spinnhus väger råullen när den kommer in, därför är det viktigt att ullen sorteras så att den blir ren ifrån halm och skräp. Ren ull från friska får ger ett fint garn. För Finull lamm betalar man 75 kr/kg, Finull tackull 50 kr/kg och Gotland (med mycket bottenull) 30 kr/kg.

Kardflor och kardband kostar 350 kr/kg, mattgarn 400 kr/kg, entrådigt garn 600kr/kg och 2 eller 3 trådigt garn 500 kr/kg (alla priser är kr/kg för invägt material och ex.moms.).

För lönspinning är minsta mängd invägd tvättad ull 10 kg. Kostnad: 2-trådigt garn tacka/lamm 625 kr/kg, tvätt av garn 65 kr/kg. Kardflor kostar 225 kr/kgFiltmakeriet, Hälsingland köper in ca 4 ton ull/år. Man spinner garn och gör nålfilt. Filtmakeriet vill gärna att fårägaren tar kontakt med dem inför klippningen om man vill sälja ullen till dem.