Karies Sjukdom Och Hål

Obehandlade hål i tänderna leder till att bakterierna tränger sig djupare ned i tanden och till slut når tandens pulpa. Eftersom tandens nerver finns inuti tanden kan detta vara smärtsamt. Om bakterierna tränger så långt in ökar risken för att drabbas av både inflammation och infektion och det blir desto svårare att åtgärda problemet. Vid det här stadiet krävs det ofta en rotfyllning, men i värsta fall behöver tanden extraheras. Vi följer kontinuerligt nya uppdateringar om Coronaviruset. Här kan ni läsa mer om våra åtgärder. Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår hemsida. Genom att använda våra tjänster accepterar du att cookies används. Läs vår cookie-policy här Om du misstänker att du drabbats av hål i tänderna bör du träffa en tandläkare som undersöker tanden. Det är viktigt att boka en undersökning inom en snar framtid för att problemen inte ska förvärras och bli svårare att åtgärda. Rekommenderat är att boka en akutundersökning, men har du inte varit hos tandläkaren på länge och det finns tid inom de närmsta dagarna kan du även boka en basundersökning. På en akutundersökning fokuserar tandläkaren på den tand som misstänks vara drabbad av hål. Eventuella röntgenbilder tas och tandläkaren kollar så att emaljen är intakt.

De flesta vuxna har någon gång drabbats av hål i tanden. Det går ofta att förebygga och därför är det viktigt med noggrann rengöring och regelbundna besök hos tandvården. Misstänker du att du drabbats av hål i tanden bör du uppsöka tandvård direkt. Hål i tänderna har de flesta en uppfattning om vad det är, men vad betyder karies som sjukdom? När en kariesskada upptäcks hos en patient har kariessjukdomen, den biokemiska processen, pågått under lång tid. Vad ska man behandla, kariesskadan eller kariessjukdomen eller båda? Boken tar upp hur både sjukdomen och skadorna ska diagnostiseras och behandlas, med målet att undvika lagningar. Sammanfattande ingress av varje kapitel, instuderingsfrågor och fallbeskrivningar underlättar läsning och inlärning och det detaljerade registret gör det lätt att hitta. I denna fjärde upplaga har texten reviderats. Bland annat uppmärksammas WHO:s rekommendationer 2015 om sockerintag som en common risk factor till flera olika tillstånd, däribland karies. Socialstyrelsens kariesepidemiologiska uppgifter för 2014 har förts in. Boken vänder sig främst till studerande på tandhygienistprogrammet, men också till andra tandvårdsutbildningar och till yrkesverksamma som vill aktualisera sina kunskaper i kariologi. Boken ingår i serien Modern odontologi. Om författarna Bengt Olof Hansson är odont. dr och var under 25 år övertandläkare i pedodonti vid Odontologiska Institutionen i Jönköping. Dan Ericson är professor i cariologi, Odontologiska fakulteten, Malmö högskola. Hans forskningsteam, med både tandläkare och kardiologer, har visat att risken att drabbas av en första hjärtinfarkt ökar med 30 procent för personer med tandlossning.Svensk forskning visar att patienter med svår tandlossning har tre gånger högre risk att dö tidigt. Främst av hjärtsjukdom, cancer, och sjukdomar i mage och tarmar.Munbedömningarna brister i landstingens sjukvård. Det märks i de två kvalitetsregister som får in rapporter, Senior alert och palliativa registret. I kommuner och på palliativa special­enheter sköts det bättre, men även där behövs en uppryckning.

Det finns hundratals miljoner av dem i de munnar som tandläkarprofessorn Björn Klinge kallar ruttna. Riktigt så illa är det knappast för de flesta. Men faktum är att nästan halva befolkningen över 50 år i Sverige har någon grad av tandlossning, parodontit, den munsjukdom man börjat se som en riskfaktor för att utveckla andra sjukdomar.Hon är distriktssköterska, utvecklingsledare på kvalitetsregistret Senior alert och har varit med och arbetat fram riktlinjer för munhälsa hos Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Hennes forskargrupp har följt 3 000 personer i 30 år. Störst uppmärksamhet har en studie om tandlossning och bröstcancer fått. Den visar att patienter som 1985 hade så svår tandlossning att de tappat minst en bakre kindtand, 16 år senare hade haft 23 procent högre risk för bröstcancer under perioden.

Maria Andersson på Karlstads universitet är en av få sjuksköterskor som forskar i ämnet munvård. Hennes studier på äldreboenden visar att de gamla inte tycker att de får hjälpen de behöver med munvården.

Gamla och svårt sjuka riskerar att andas in droppar av sin saliv — som kryllar av munbakterier — och sedan få lunginflammation. Det är lätt att förstå. Ny forskning visar att dålig munhälsa också verkar höra ihop med flera systemsjukdomar — som inte i sig är infektioner, men verkar kickas i gång av bakterier och ämnen från inflammationer i munnen. — De allt starkare sambanden mellan allmänhälsan och munhälsan gör mer utbildning viktigt. Munnen är en del av kroppen, helt enkelt. Om munvården till exempel blir bättre på ett äldreboende så dör färre i lunginflammation, säger Göran Friman, som doktorerade i februari inom ämnet samarbete mellan sjuk- och tandvården. Alla som hoppat över tandborstningen vet att välbefinnandet sjunker när mossan växer. Dålig munhälsa ökar risken för undernäring, och därmed fall och trycksår. Ändå är just munvård en av de första arbetsuppgifter svenska sjuksköterskor prioriterar bort i stressen, enligt en stor studie.

Den långsamma, mångåriga, kroniska inflammation och infektion som pågår vid tandlossning verkar också öka risken för stroke och cancer. I tandköttsfickornas små sår svämmar bakterier och cytokiner från inflammationen ut i hela kroppens blodbana och påverkar organ och vävnader. Dessa mikroorganismer från munhålan har sedan hittats i plack i hjärtats kranskärl och i karotisartärerna på halsen.Friska äldre i dag har visserligen en bättre munhåla än någonsin. Ändå är det vanligt att allvarliga tillstånd i munnen upptäcks först när den äldre personen flyttar in på ett boende. Tiden dessförinnan har ofta den gamla tappat kraften och slutat bry sig om att gå till tandläkaren. Tandlossning ingår i knippet av riskfaktorer för de svåra sjukdomarna. Förutom gener hänger risken ofta ihop med livsstil och en oförmåga att ta hand om sig, som att inte mäkta med att sluta röka eller börja motionera. Vad som sedan orsakar att en viss person insjuknar kan vara oklart. Det är däremot glasklart att den som vill värna om god hälsa ska borsta tänderna — och hjälpa andra med det. Nu ökar kraven på kunskap. Från februari ska munbedömningar göras på alla inskrivna patienter och boende över 65 år, i kommuner och landsting anslutna till Senior alert. Målet är att minska vårdskadorna, precis som för fall, undernäring och trycksår.Vad gäller mysteriet bakom demens är ett av spåren tändernas placering nära hjärnan. Bakterier och inflammationsämnen tar sig lätt dit. Ett annat spår är att tuggande ger ett stimulerande flöde av signaler till hjärnan. Signalerna går att se med modern bildteknik när de glimmar vackert. Utan tänder slocknar de.— Vi måste bli bättre på munvård och munbedömning. Det är lika oansvarigt att skriva hem en äldre patient utan att ha bedömt risken i munnen som att glömma att rapportera vidare om fallrisken, säger Kristina Malmsten.

— Vi behöver lära oss mer och våga titta i munnen för att kunna jobba med nutrition. Det är svårt att äta om man har blåsor, ont från proteser och inflammationer, eller det svider på tungan av svamp. Boka in en tandhygienist till avdelningen eller boendet, de undervisar vårdpersonal, säger Kristina Malmsten.— Vi har funnit skrämmande samband. I genomsnitt dog gruppen med dålig munhälsa redan som 47-åringar, säger Birgitta Söder, professor i förebyggande munhälsa på Karolinska institutet.

När munnen är öm och svider blir det svårt att äta. Dessutom ökar risken för svår sjukdom och för tidig död. Ändå vågar många sjuksköterskor knappt titta in. Men nu skärps kraven.Tandläkaren Göran Friman ser framför sig att distriktssköterskorna tar ytterligare ett kliv och börjar remittera själva till tandvården. Han håller med om att sjuksköterskorna har för lite kunskap om munhälsa. Den ägnas ofta bara några timmar på utbildningen. Därför har han tagit initiativ till en uppdragsutbildning på Karlstads universitet.

— Starkast samband finns med diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Tandlossning verkar vara en bidragande faktor som hittills varit ignorerad, säger Björn Klinge, övertandläkare och professor i parodontologi vid Malmö högskola och Karolinska institutet.Åtgärder: Fukta gommen, insidan av kinder, tunga och läppar med vatten eller vichyvatten. Använd fuktgel, fuktspray eller olja som ersättningsmedel för saliv innan måltid. Använd salivstimulerande sugtabletter eller tuggummi som innehåller fluor. (Källa: SKL, Munhälsa)— Distriktssköterskan träffar den sköra äldre på grund av andra sjukdomar. Hon kan då passa på att ta med munhälsan i vårdplanen och få i gång ett närmare samarbete med tandvården, säger Karin Persson, sjuksköterska som deltagit i arbetet och tidigare själv doktorerat i ämnet utifrån en annan skör grupp med känt dålig munhälsa — psykiskt sjuka. Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet. I december 2020 bytte företaget namn från Gothia Fortbildning till Gothia Kompetens. Hål i tänderna, karies, är ett av de allra vanligaste tandproblemen. Hålen är ofta svåra att upptäcka i tid men med regelbundna kontroller, rätt kost och rätt rengöring håller du tänderna friska.

Hålen i dina tänder uppstår som ett resultat av det syraangrepp som uppstår varje gång du äter eller dricker. I samband med varje måltid börjar nämligen bakterier i din mun bryta ner socker och kolhydrater och bildar då en syra som angriper tändernas skyddande emalj. Angreppet brukar pågå i ungefär en halvtimme efter att du ätit, innan saliven hinner neutralisera syran och laga eventuella skador. Men i de fall där saliven inte får tid att stoppa syraangreppen eller rengöringen inte sköts ordentligt kan syran till slut förstöra emaljen och skapa hål i tänderna.

Det kan också vara svårt att upptäcka hål i tänderna i tid. Ofta uppstår inte ilningar eller smärta förrän hålen blivit relativt stora och går angreppet för långt utan att det åtgärdas kan baterierna tränga in i de innersta delarna av tänderna och orsaka allvarliga inflammationer. Vissa läkemedel och behandlingar kan göra att du blir torr i munnen. Berätta alltid för din tandläkare och tandhygienist vilka sjukdomar du har och vilka läkemedel du använder. Då kan du få råd om hur du ska förebygga karies och andra tandsjukdomar. Du kan känna ilningar eller isningar i tanden när hålet blir djupare. Du kan få tandvärk om skadan har gått så djupt att nerven i tanden har blivit inflammerad.Karies är en sjukdom som orsakar hål i tänderna. Du kan minska risken för karies genom att borsta tänderna varje dag och undvika att småäta mellan måltiderna.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid tandsjukdomen.När du får hål i en tand sker det ganska långsamt. Det börjar med en vit och ibland skrovlig rand längs kanten av tandköttet. Till slut bildas ett hål.

När du äter mat som innehåller socker eller andra kolhydrater bildar bakterierna på tändernas yta en syra som löser upp emaljen. Syran brukar verka i ungefär en halvtimme efter att du har ätit.Du får lättare karies på de delar av tänderna där det lätt samlas bakterier. Det gäller till exempel mellan tänderna, där det är svårt att göra rent ordentligt.Tandvårdspersonalen undersöker varje tand med en munspegel och en sond. Det är ett slags instrument som används för att känna på tandens yta. Med spegeln kommer personalen åt att se runt om tänderna.

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.Du kan se ett hål som håller på att bildas som en vit fläck eller rand på tandens yta, som kallas emalj. Det kan också vara en mörk fläck på en del av tandens rot som inte skyddas av tandkött. Hål som håller på att bildas känns inte.

Vi använder kakor för personligt innehåll och annonser samt för analys av vår trafik. Vi delar information om din användning av tjänsten med våra partners inom sociala medier, annonsering och trafikanalys. Våra partners kan kombinera denna data med information som du delat med dem.Du kan få bedövning eller annan smärtlindring innan behandlingen startar. Du kan också få smärtstillande under behandlingen om du känner att det börjar göra ont.

Den tillfälliga fyllningen tas bort när du får den riktiga lagningen. En provisorisk lagning sitter inte lika hårt som en permanent. Det är för att den ska vara lätt att ta bort utan att tanden blir skadad då tandläkaren ska göra den riktiga lagningen. Men lagningen får inte heller sitta så löst att du tappar den. Det finns i huvudsak två olika typer av tandlagningar. Det är vanligast att få en fyllning eller en krona. De kan antingen vara permanenta eller tillfälliga. Misstänker du att du är allergisk mot ett material som tandläkaren vill använda kan du i vissa fall kontrollera det hos en hudläkare. Oftast kan du tillsammans med tandläkaren välja ett annat material.

Det finns flera olika material som tandläkaren kan använda för att laga en tand. Vilket material som är mest lämpligt beror på var skadan sitter och hur stor skadan är. Om du vet att du är överkänslig eller allergisk mot något material är det viktigt att du berättar det.När den permanenta kronan är klar tas den tillfälliga kronan bort. Den nya kronan ska passa bra in i bettet innan den sätts fast med ett särskilt cement. Tandläkaren kontrollerar att kronan sitter bra och att den passar in med de andra tänderna.

Tandläkaren lagar tanden med en fyllning om du har ett hål eller en mindre skada på en tand. En mer omfattande skada på någon tand brukar lagas med en krona.

Ibland behöver en tand lagas för att en gammal lagning har gått sönder eller för att tanden har blivit skadad. Det är viktigt att laga en tand som gått sönder.Din tand behöver lagas om du har fått hål i den eller om en gammal lagning har gått sönder. Det finns några olika sätt att laga en tand, men det vanligaste är att den lagas med en fyllning.

Hål i tänderna beror på infektionssjukdomen karies. Väldigt små hål behöver inte alltid lagas. Däremot är det viktigt att hålla tanden ren så att hålet inte blir större och djupare. Du kan också få en tillfällig fyllning om du går akut till en annan tandläkare än din ordinarie och den tandläkaren inte har tid att göra en permanent lagning. Det går bra att tugga med tanden direkt efter behandlingen om du fått en permanent lagning. Det kan vara bra att ta det försiktigt tills bedövningen har släppt så att du inte biter dig eller bränner dig då du är bedövad.

Tandläkaren börjar med att borra eller slipa bort den skadade delen av tanden. En ganska stor del av tanden måste tas bort för att kronan ska få plats ovanpå din egen tand.Besvären går oftast över av sig själv. Det kan ta från några dagar upp till några veckor. Ta kontakt med tandvårdsmottagningen om besvären inte går över. Då kanske materialet i tanden behöver ersättas med ett annat material.

Du kan få en tillfällig fyllning om du till exempel får en behandling som inte kan göras helt färdig vid ett och samma tillfälle. Du kan exempelvis få en tillfällig fyllning över hålet i tanden om den ska rotfyllas. En tillfällig fyllning ska skydda tanden så att det inte ilar i den eller att bakterier från munnen inte kan ta sig in i tanden.Det är inte vanligt, men du kan vara allergisk mot något av ämnena som används i fyllningar eller i kronor. Då kan du till exempel få utslag på insidan av kinden, läppen eller tungan som är i kontakt med det nya tandmaterialet. Du kan också få utslag på huden. Vilken metod som lämpar sig bäst beror på var skadan sitter och hur stor den är. Lagningsmetoderna kostar olika mycket. Du får tillsammans med tandläkaren välja hur tanden ska lagas om det finns fler än ett sätt att göra det på. Oftast behöver du en tillfällig krona medan du väntar på den som sedan ska sitta kvar. Den tillfälliga kronan är oftast av plast och inte lika hållbar. Den fäster inte lika stadigt i munnen. Det är vanligt att den lossnar och att du får gå tillbaka till tandläkaren för att sätta tillbaka den igen.

När fyllningen har hårdnat behöver tandläkaren oftast slipa på den för att forma fyllningen och tuggytan. Det är för att den ska passa bra med de andra tänderna. Slutligen putsar och polerar tandläkaren fyllningen för att tanden ska kännas lika jämn som de andra tänderna. Du kan alltid klaga hos den tandläkare som har gjort behandlingen om du inte är nöjd med din behandling. Du kan även tala med verksamhetschefen på tandläkarmottagningen. Det har ingen betydelse om du har fått behandlingen hos Folktandvården eller på en privat mottagning. Sedan fyller tandläkaren hålet med komposit och härdar igen för att fyllningen ska stelna. Det kan behövas flera omgångar med komposit och härdning för att fylla hålet.

Har du fått en tillfällig fyllning eller tillfällig krona är det vara bra om du väntar i 30 till 60 minuter med att tugga på tanden. Då hinner fyllningen eller cementet i kronan stelna.Tandläkaren eller tandhygienisten börjar med att undersöka dina tänder. I undersökningen ingår att bedöma om hålet i tanden eller skadan har förändrats sedan det upptäcktes. Det kan hända att tandläkaren eller tandhygienisten behöver ta röntgenbilder.Vilket material som används kan påverka kostnaden för behandlingen eftersom en del material är dyrare än andra. Du kan själv vara med och bestämma tillsammans med tandläkaren vilket material som ska användas.Avtrycket görs i en form som fylls med ett särskilt mjukt material. Formen sätts över tänderna i käken där kronan ska fästas. Formen får sitta kvar i några minuter så materialet stelnar. Sedan lossas formen försiktigt från tänderna. Tandläkaren tar även ett avtryck av tänderna i den andra käken.

Sedan förbereder tandläkaren tanden för att göra fyllningen. Fyllningen kan bestå av olika material. Det vanligaste fyllningsmaterialet är komposit, som är ett tandfärgat plastmaterial.BegagnadKurslitteratur.se är en av sveriges äldsta köp & sälj-marknadsplatser för just begagnad kurslitteratur. Vi firar 10 år! Hos oss kan du enkelt sälja och köpa begagnad kurslitteratur baserat på din skola och utbildning.

Köp Karies : sjukdom och hål begagnad från en av 2 studenter hos oss och spara pengar. Om du köper den begagnad sparar du 364 kr (57%) mot att köpa den ny hos Akademibokhandeln.

Säljaren skickar en köpesförfrågan till dig som du enkelt accepterar. Säljaren får din adress för att skicka boken och du får instruktioner om hur du ska Swisha.Nu när du vet att du vill köpa denna bok begagnad, och den finns tillgänglig så trycker du på den gröna knappen under annonserna för att komma i kontakt med säljarna.

Det är också viktigt att hålla tänderna rena från bakteriebeläggningar. Det gör du genom att ha en god munhygien och bland annat borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm. Karies trivs bäst där du inte kommer åt med tandborsten. I kindtändernas gropigheter till exempel. Karies trivs också mellan tänderna, vid tandköttskanten och i kanten på gamla fyllningar. Fluoren – ytterligare en del av det naturliga försvaret – stärker nämligen tandens emalj och minskar syrans skadliga verkan. Många har insett detta och sköljer dagligen munnen med en fluorlösning, suger på fluortabletter eller tuggar fluortuggummi. Rådgör med din tandläkare eller tandhygienist om ett extra fluortillskott kan vara bra även för dig och dina tänder. Till sist, för att även få rent mellan tänderna: ta hjälp av tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar.Därför är det bra att öka salivflödet – till exempel genom att tugga sockerfria tuggummin som innehåller Xylitol. Om du ofta känner dig torr i munnen och misstänker att dina salivkörtlar inte producerar tillräckligt mycket saliv, ta kontakt med Folktandvården så får du professionell hjälp om det behövs.

Nästan allt du äter innehåller socker. I din mun och på tänderna finns det bakterier som livnär sig på socker. När de ”äter” socker bildas som restprodukt en frätande syra. Om syran sedan får fräta i lugn och ro kan den så småningom göra ett hål i tandens yta. Det är det som kallas karies.Din saliv är bra att ha av många anledningar. Den underlättar till exempel tuggning, sväljning och tal. Den sköljer rent dina tänder och bidrar till att skydda dem mot karies. Kalcium, fosfat och bikarbonat är viktiga ämnen i saliven. De båda första hjälper till att reparera tidigare kariesskador. Bikarbonatet i sin tur bidrar till att minska syrahalten i bakteriebeläggningen på tänderna. I saliven finns också så kallade antimikrobiella ämnen som hjälper till i försvaret mot munhålans bakterier.

Varje gång vi äter och dricker något annat än vatten bildar bakterierna på tandytan en syra i munnen. Då utsätts tänderna för en så kallad syraattack. Saliven i munnen neutraliserar syran.Varje gång du äter något startar nämligen syraattacken igen. Sker det alltför ofta hinner inte din saliv med att spola rent. Tänk på att drycker också ofta innehåller socker.

Det bästa du kan göra för att slippa karies är att undvika socker och inte äta mer än tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och ett par nyttiga mellanmål per dag.

Du kan se början till karies som en vit, matt rand eller brunaktig fläck. Karies som sitter mellan tänderna är svårare att upptäcka. Karies känns inte. Därför kan ett litet hål bli större utan att du märker något. Om hålet når fram till pulpan, tandens rot och nerv, gör det ont.

Det finns ett naturligt försvar mot detta syraangrepp, nämligen tandens yttre hårda skal (emaljen) och den rengörande saliven. Anledningen till att du ändå kan få hål är alltså att munnens försvar inte orkar stå emot syraangreppet.

Forskarna kunde identifiera 47 stycken nya lokus, det vill säga ställen på generna, med koppling till karies. Studien bekräftade dessutom ett sedan tidigare känt immunrelaterat risk-lokus med koppling till aggressiv tandlossning. Bland de gener som kunde kopplas till karies finns sådana med kända funktioner för bildning av tänder och käkben, för salivens skyddsförmåga och som påverkar vilka bakterier som finns på tandytan. Den gen som hade störst effekt kunde skattas till att ge skillnad på två kariesangripna tandytor. I klartext betyder det att den som har denna variation har två färre hål i tänderna än den som saknar den, allt annat lika.

Den aktuella studien är en så kallad metaanalys där forskare har kombinerat data från å ena sidan nio stycken internationella kliniska studier med 62 000 deltagare, med å andra sidan uppgifter om självrapporterad tandhälsa från UK Biobank med 461 000 deltagare i Storbritannien. Underlaget har analyserats med scanning av miljontals strategiska punkter i arvsmassan, genomet. Det gör studien till den största i sitt slag.Karies och tandlossning hör till de allra vanligaste sjukdomarna i hela världen med både lidande och stora vårdkostnader som följd. Till skillnad från flera andra folksjukdomar är kunskaperna om hur ärftligheten, våra gener, påverkar risken att utveckla dessa tandsjukdomar fortfarande knappa. Att två personer som äter samma saker och sköter sin mun likadant ändå kan få olika många hål i tänderna är känt, men man har inte riktigt kunnat förklara varför.

– Det är värdefullt att bättre kunna kartlägga vilka som särskilt ligger i riskzonen för problem med tänderna. Men alldeles oavsett vilket arv man bär på, gäller för alla att god munhygien och bra kostvanor är det viktigaste man själv kan göra för att minska risken för karies och tandlossning, säger Ingegerd Johansson.

– Att tänderna är en del av kroppen blir tydligt i studien. Vi kan bland annat se att det verkar finnas ett direkt orsakssamband mellan riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och karies i tänderna, säger Ingegerd Johansson, senior professor vid Odontologiska institutionen vid Umeå universitet och den som lett studien.

NYHET Hål i tänderna och tandlossning beror inte bara på hur väl man sköter sin munhygien och hur mycket godis man äter. Även ärftliga egenskaper och faktorer som fetma, utbildning och personlighet kan spela roll. Det visar den hittills största studien på området. Studien har letts av forskare vid Umeå universitet.

Varje gång vi äter och dricker något annat än vatten bildar bakterierna på tandytan en syra i munnen. Då utsätts tänderna för en så kallad syraattack och saliven i munnen neutraliserar syran. Om du låter tänderna vila mellan varje gång du stoppar något i munnen, så hinner saliven göra sitt jobb och stoppa syraattackerna. Därför är det viktigt att du undviker att småäta.

Hål i tänderna bildas när karies, en skada på tändernas emalj, inte behandlas i tid. Här ger vi dig exempel på vad du själv kan göra för att upptäcka och förebygga detta.

Här kan du välja och justera vilka kakor du vill tillåta. Kom dock ihåg att om du blockerar vissa typer av kakor kan det påverka din upplevelse av webbplatsen. Om du stänger av alla kakor, använder en annan enhet eller webbläsare så behöver du uppdatera dina val hos oss igen. Läs mer om hur vi använder kakor.

Först uppstår plack, en tunn och vanligtvis färglös bakteriebeläggning på tänderna. Om den får sitta kvar kan den orsaka karies eller tandköttsinflammation. Början till karies ser ut som en vit, matt rand eller brunaktig fläck. Karies mellan tänderna är däremot svårare att upptäcka eftersom karies inte heller känns. Därför kan ett litet hål bli större utan att du alls märker något. Det kan vara först när hålet når fram till pulpan, tandens rot och nerv, som det börjar göra ont.När en kariesskada upptäcks hos en patient har kariessjukdomen, den biokemiska processen, pågått under lång tid. Vad ska man behandla, kariesskadan eller kariessjukdomen eller båda? Boken Karies – sjukdom och hål tar upp hur både sjukdomen och skadorna ska diagnostiseras och behandlas, med målet att undvika lagningar. Författare är Bengt Olof Hansson, odont. dr, under 25 år övertandläkare i pedodonti vid Odontologiska Institutionen i Jönköping, och Dan Ericson, professor i Cariologi, Odontologiska fakulteten, Malmö högskola. Sammanfattande ingress av varje kapitel, instuderingsfrågor och fallbeskrivningar underlättar läsning och inlärning. Boken vänder sig främst till studerande på tandhygienistprogrammet, men också till andra tandvårdsutbildningar samt till yrkesverksamma som vill aktualisera sina kunskaper i kariologi.

Hélène Sandmark, Sofie Bjärntoft, Gisela Bäcklander, Robert Larsson, Gabriella Nilsson, Kristina Palm, Michael Rosander, Calle Rosengren, Maria SteinbergPedagogik inom tandvård och odontologisk utbildning samt patientupplevelse av parodontit är teman som präglat Annsofi Johannsens forskning. Hon är även ansvarig för KI:s tandhygienistprogram.

Houda Bahri arbetar med att vägleda familjer mot bättre tandhälsa. Eftersom hon talar arabiska flytande inriktar hon sig särskilt på att hjälpa arabisktalande familjer.

Hål i tänderna drabbar låginkomsttagare och lågutbildade i betydligt större utsträckning än andra. Och medan förekomsten av karies minskar i höginkomstländer är utvecklingen den motsatta i fattiga delar av världen. Varför det är så och vad man kan göra åt det är den stora forskningsfrågan inom karies.Karies är världens vanligaste sjukdom. Totalt går det runt cirka tre miljarder människor – både barn och vuxna – med obehandlad karies på jorden. Men trots att karies globalt sett är ett stort hälsoproblem med stora samhällskostnader, är det inte ett prioriterat område när det gäller forskningsfinansiering.

Ungefär var femte vuxen svensk anger att de upplever någon form av ångest inför tandläkarbesök. Många klarar dock av att hantera sin rädsla någorlunda. Men för den andel som har den svåraste rädslan kan konsekvenserna bli allvarliga.Vid Parkinsons sjukdom påverkas finmotoriken och det kan bli svårt att borsta tänderna ordentligt. Det gör att tandhälsan ofta försämras, något som Parkinsonsjuke Mats Heiman fick erfara.