Lars Levi Laestadius Släktträd

Till Fru Lovisa Bergner afstå vi och upplåta Vi, Committerade, å Luleå Stadsförsamlings vägnar och på grund af det beslut, som vid allmän kyrkostämma, den 13 december 1876, blifvit fattadt, Grafstället å Stadens Nya Begrafningsplats, under N:o 16, innehållande 20 fot i längd och 16 fot i bredd, eller en arealvidd af 320 qvadratfot, emot en betingad köpeskilling af 16 Kronor och __ öre; och som nämnde köpeskilling, denna dag, blifvit till fullo betald, alltså afhända Vi Stadsförsamlingen berörde Grafställe, som vi tillegna Köparen att såsom annan välfången egendom för sig, anhöriga och efterkommande, ega och områda, likväl med det å allmän kyrkostämma den 19 September 1873 bestämda vilkor, att inom fem år hafva verkstäldt plantering omkring grafven, i annat fall, samt utan afgiftens återbetalning, återfaller platsen till staden och upplåtes åt annan person, äfvensom då af Kyrkorådet godkänd inhägnad eller likhus derå uppföras, det åligger Grafställets egare eller dess rätts innehavare, att detsamma tillbörligen underhålla. Rörelsen startade 1916 av J E Häggström och J W Blomqvist under firma P. E. Bergners Mek. Verkstad. Nuvarande firmanamn från 1938. Firmans ledning utgöres av följande personer: JE Häggström, Gunnar Bergner och JE Landfors, samtliga i Luleå. Verkstaden, som är försedd med modern maskin- och verktygsuppsättning, utför alla slags motorrenoveringar och motorreparationer billackeringar och bilplåtslageriarbeten. Auktoriserad för GM:s samtliga märken. Nytillverkning av maskiner. Båtslip och båtbyggeri, metallgjuteri m.m. Lager av reservdelar och biltillbehör. Totalareal 3000 m2. Fast anställd personal 22 personer. Nu måste jag bryta tystnaden. Jag har väntadt bref från eder hela sommaren. I början på sommaren har jag bytt om mästare, jag flyttade nemligen till Ornamentsbildhuggaren W Hoffman och der jag fick 4,50 Kr i veckan då jag varit der en månad begärde jag påök och fick 6 Kronor i veckan på dessa 6 Kronor lefver jag nu så godt jag kan. 8 Kronor betalar jag för nattlogi så till klädtvätt och dyligt går det mera än 4 kronor så att det blir 50 öre på dagen till mat många gånger får jag vara utan qvällsmat för att det räcker ej till, då Farrbror kommer hit nu i höst så skall jag be honom att jag får låna litet pengar af honom för det går ej att lefva på 6 Kronor i Weckan.

I Härnösands Herdaminnen står skrivet om Anders Alenius: Scholaris i Härnösand 1725, gymnast 1732, student den 23/8 1735 i Uppsala, prästvigd till adjunkt i Bygdeå 1737, följande år adjunkt i Sorsele hos sin blivande svärfar av vilken han inhämtade nödig kunskap i lappska språket. i sin berättelse om visitationen i Lycksele den 10/1 1741, då Alenius vid samma tillfälle predikade, säger prosten Telin, ”och det var undransvärdt hur han med lika lätthet predikade svenska som lappska”. På samma gång uppläste Alenii av kgl, Lappmarks direktion givna fullmakt att vara missionär i Södra Lappmarkerna. Han tackade för nådig ynnest, men fruktade dock, att han icke kunde gå ut därmed i anseende till sin långliga opasslighet av lungsot. Ty när han får vara stilla på ett rum och i någorlunda värme, vet han icke så mycket därav, men när han skall vara i köld, gå i vatten och ligga i lappkåtor, uppväckes den ganska svårt så att han omöjligen därmed uthärda kan. ”Så vet jag ej” tillägger visitator, ”hvad råd man härvid skall taga” Ty omistlig är han för lapparna , i anseende till sin flit och iver för Guds namns ära och lapparnas salighet, man att han skall härigenom sätta livet till, det är en eftertänklighet. Emellertid försäkrar jag att han gör sin plikt, så länge livet varar, ty han har ett ömt, ja nästan conscientian scropulosam uti många mål, havandes en stor hjärtängslan när han hörer och märker något otillbörligt, som ofta sker, sägandes vilja söta predikstolen, men icke biktstolen. Han efterträdde sin svärfar som komminister i Sorsele 1747, förordnades till pastor i Arvidsjaur, tillträdde 1749. Efter flera års sängliggande, under en tid, då han förs sin använda möda hade hoppats att befordras till någon fördelaktid lägenhet avled han i aug. 1763 och begravdes den 2/12. Hustru och barn lämnade han i fattigt tillstånd, delvis orsakad av tvänne bränder. (Margareta Lindgren)Nu måste Abraham Bernhard Rhen dock gifta sig med sin kusin istället, vilket han gjorde 1811. Hans fru, Kajsa Rådström är även fadder åt Anna Stina f 1812. Som du anar är detta bara skummet på en ovanligt otrolig Åseledallas version ur verkligheten. Jag har en massa uppgifter. Förlåt min mångordighet, men du har litet bakgrund nu, men främst ett par födelsedata under Rhen och Laestadius tabellerna.

Ossian Egerbladh har skrivit att Anna Andersdotter var född 1721 och att hon var från Skellefteå socken. Den troligaste kandidaten från Skellefteå socken är enligt Ulf Lundström Anna Brita, född 1721, och dotter till trumslagare Anders Broman och hans hustru Anna Schulz på Kyrkobordet. Han har även letat på åren kring 1727, men där finns ingen trolig kandidat.Han blev student 1770, prästvigd 1775, komminister i Överkalix 1784 och i Luleå socken 1792. Bland många sökande voro på förslag uppsatta Laestadius, sacri ministerii candidaten Fredric thingvall och s. m. adjunkten Nils Björk. Laestadius fick de flesta rösterna och utnämndes den 1 sept. s. å. Han var ”allmänt älskad”. Albert Nordberg

1835 student i Uppsala, 1846 assessor i Svea hofrätt, 1848 revisionssekreterare, 1853 häradshöfding, kallades han d. 28 maj 1856 till statsråd och öfvertog nästk. 16 dec. civildepartementet. Den 2 nov. 1860 tog plats i högsta domstolen, blef 1867 president i Svea hofrätt, 1870 åter ledamot af högste domstolen. Den 6 juni 1879 ingick han i den andra de Geerska ministären som statsråd och chef för justitiedepartementet. Som sådan lyckades han bl. a. att vinna riksdagens bifall till lagen om civiläktenskap för medlemmar af svenska kyrkan, som ej begått nattvarden. Han afgick ur statsrådet vid de Geerska ministärens aflösande af Arvid Posses den 19 april 1880 och blef den 30 samma månad åter ledamot i högsta domstolen, från hvilken han 1883 tog afsked. 1867–69 ledamot af Första kammaren, 1867 kammarens v. talman. 1868 juris d:r.Hej igen, vill bara förtydliga detta att far till Anna Kristina f 1812 i Åsele prästgår är Daniel Holmlund, skomakare i Lycksele, så som det står i din tabell. Han hette Danielsson innan han tog namnet Holmlund. Hans far var ju Daniel Johansson.

Han skrev till yttermera visso födelsenotisen i Åsele födelse och dopbok, och det är viktigt att betona att Anna Kristina verkligen är född i Åsele uä med Daniel Danielsson som far, vid tiden för födelsen i tjänst hos sin släkting änkeprostinnan Öhrling i Lycksele. ( Vars dotter han sedemera gjorde med barn u ä , men även gifte sig med, likaså skilde sig från.) Hursomhelst var gudfadern Erik Ersson Holmström,kronolänsman, det var Daniels morbror och närmaste manlige släkting eftersom fadern Daniel Johansson var död. Holmström var hans beskyddare.

Han afled på Algö i Södermanland den 26 aug. 1884. A. var en flitig och skarpsinnig man, måhända mindre skapad för en debatterande församling än för skrifbordet.Vi skola nu för en stund förflytta oss till Newport, R.I., ty det är vår afsikt att göra läsaren bekant med svenska koloniens i Newport ”Grand Old Man”, mr Jonas Bergner, förutan hvars biografi detta kapitel vore långt ifrån fyllständigt. Mr Bergner är såväl skulptör som målare och uti hans idylliska hem på Gardiner St hänga dussintals alster från hans pensel. Flertalet af dessa äro marinbilder, hvilket tycks utgöra mr Bergners favoritämne. Newport Beach och trakterna däromkring utgöra också de tacksammaste motiv man gärna kan önska, hvilket tydligen mr Bergner i stort insett. Som målare har mr Bergner förblifvit dilletant, då skulpturen däremot i många år utgjort källan till hans lifsuppehälle. Med den för svensken betecknande tillbakadragenheten föredrar mr Bergner blifva kallad träsnidare i stället för skulptör och som han i sin anställning arbetar mestadels i trä torde detta vara den riktiga benämningen på yrket. De som emellertid sett prof på hans alster vare sig i trä, lera eller gips anse dock denna titel allt för blygsam. Äfven litteraturen äger i mr Bergner en genuin vän och beundrare. Såsom medlem af Newport Historical Society har han äfvenså ägnat sig åtskilligt åt forskning och är författaren av denna bok honom stor tack skyldig för väredefull hjälp vid nedtecknandet av Svenskarnas i R.I. historia, hvad Newport beträffar. Mr Bergner är norrlänning till börden och har varit bosatt i Newport i några och 30 år, hvarför han ock med skäl anses som en af de äldsta svenskarna på platsen.

Två inslag i Boströms tänkande blev särskilt omstridda. Hans politiska filosofi, byggd på tanken att idéernas förnuftiga verklighet var evig och höjd över varje förändring, var konservativ. Boström var monarkist och såg i konungen den ende tänkbare företrädaren för statens idé. Den svenska fyrståndsriksdagen betraktade han som den enda rationella representationsformen. I sin religionsfilosofi var Boström däremot förhållandevis radikal. Hans förnekande av Kristi gudom och helvetesläran, särskilt i Anmärkningar om helfvetesläran (1864), drog in honom i häftig polemik med ortodxa teologer och präster. Boströms s k rationella idealism kom att utöva ett djupgående inflytande på tänkesätten i Sverige under senare hälften av 1800-talet. Länge behärskades den svenska univeristetsfilosofin av den rationella idealismens anhängare. År 1698 köpte Nils Lestander köpte ett litet skåp åt Silbojokks kyrka, som förseddes med lås och nyckel. (Källa: ”Kyrklig verksamhet i Silbojokk” av Kenneth Awebro, sida 33). Nils Lestander figurerar på tinget i Arjeplog 1704-01-18: ”Förestältas Borgaren ifrån Piteå stad Nils Lestander, nu änkling, hwilken tillstod och bekiände sig Bartholome tid 1702, plägat kiötslig beblandelse med Lappkånan Margreta Clemmetsdotter ifrån Arfvisjaur, som the s
ammstädes pliktat för lägersmåhl med Nills Larsson, som dess Protocoll förklarar; för den skull blifver Nils Lestander för samma sitt föröfvade lägersmåhl sakfällt till 40 lod. silf.m. till skiftes i förmågo och högloft. konog. håft Rättens bref ut den 4 Janu. 1694 hwar och med vem, som ännu lefver, Nills Lestander där hoos Målsägandens andel Sökandes niutes stå Uppenbara Skrift lijkmäktigt Kyriolagens 9 Capt. 4 §.” Anders Alenius föddes den 27 februari 1743 i Sorsele, där hans far var adjunkt innan han senare blev kyrkoherde i Arvidsjaur. Modern, Brita Granlund var dotter till komminister König Granlund i Lycksele-Sorsele. Anders Alenius gick i skola i Piteå och Härnösand varefter han skrevs in som student i Uppsala för att sedan prästvigas i Härnösand 1768. Han blev därefter kapellpredikant i Degerfors där han ”under skiftande öden, under fattigdom och sinnessvaghet framlevde 21 år”. (L Bygdén, Hernösands Stifts Herdaminne II, sid 135). Sedan blev han skolmästare i Lycksele och utnämnd till kyrkoherde där år 1801. Anders Alenius var känd för att ha stora anlag för läkekonsten; speciellt skicklig var han när det gällde att bota ögonsjukdomar. ”Han förhjälpte åtskilliga blinda till seende eller ledsyn”. Tidvis led han av svårmod men var nitisk och from. Carl Gustaf Bernhard Alenius föddes den 16 februari 1744 och gick även han i skola i Piteå och Härnösand för att sedan prästvigas år 1773. Han blev därefter skolmästare i Lycksele och avled där 1790, ”dränkte sig i Hällforsen uti ängslan”.Anders prästvigdes i Härnösand, han skulle ha haft ett utmärkt gott huvud och genom otroliga försakelser kom han igenom skola och universitet varpå han prästvigdes den 24/4 1768, endast 25 år gammal, Efter endast några dagar erhöll han fullmakt som kapellpredikant i Degerfors förs. där han med skiftande öden, framlevde i 21 år. När hans bror dog fick han befattning som skolmästare i Lycksele och utnämndes till kyrkoherde i församlingen den 19/12 1801, där han uppehöll tjänsten fram till sin död. Pastor Alenius lär ha haft ovanliga anlag för läkekonsten, särskilt ögonsjukdomar, men när höga vederbörande från Stockholm ville att han skulle förklara hur han bar sig åt, kunde han inte ge ett tillfredställande svar. Han sägs tidvis varit lite svårmodig men en nitisk och from man, som efterlämnade ett aktat minne. Makarna firade sitt guldbröllop 1819, varvid pastorn med ren och stadig stämma skulle ha sjungit för de sina, ackompanjerande sig på det sällsynta instrumentet cymbal. Till minne av dagen skänkte guldbröllopsparet en mässkrud till Lycksele kyrka, som ännu finns att beskåda i kyrkan. (Margareta Lindgren)

Ur Nationalencyklopedin: Präst, kyrkoherde i Vibyggerå från 1837. Han arbetade som missionär i Pite lappmark 1826-1832 och utsågs därefter till visitator i lappmarksförsamlingarna. Hans 1831 utgivna Journal … för första året af hans tjenstgöring såsom missionaire i Lappmarken (jämte Fortsättning… 1833; båda i faksimilupplaga 1977) år inte blott en av de viktigaste äldre dokumentationerna av same- och nybyggarkultur i Nordsverige utan även ett litterärt verk av hög klass. Han publicerade vidare sammhällskritiska Tankar om fattigdomen och fattigvården i Sverige (1840) samt politiskt radikala artiklar i bl a Aftonbladet.I Åsele dopbok har AB Rhen skrivit ” fadern uppges vara Daniel Anderson ( med ett s…) i tjänst hos prostinnan Öhrling i Lycksele” Han kände naturligtvis garanterat till vem som var fadern, d v s Daniel Danielsson och inte Daniel” Anderson.” Alltså en felskrift, medveten eller ej. Daniel Danielsson ( Holmlund) var vid tidpunkten i tjänst hos sin släkting prostinnan. Ingen Daniel Andersson fanns öht i Lycksele vid denna tid – mer än en som var tretton år-. Dessutom var ju länsman Holmström fadder, Daniels närmaste manlige släkting. Något mål om lägersmål kom därför helt naturligt aldrig upp vare sig i Åsele eller Lycksele – detta är kollat i resp domböcker liksom övriga uppgifter i respektive hfsl för Åsele och Lycksele. I Lycksele likso Åsele står som du väl vet vilka som tjänade hos resp. För Lyckseles del efter 1806.

Ur Nationalencyklopedin: Präst, väckelseledare, författare, botanist; modern var av samisk härkomst. Laestadius var 1826-1849 kyrkoherde i Karesuando och från 1849 i Pajala; år 1843 blev han prost över lappmarksförsamlingarna. Som lärjunge till botanikprofessorn i Uppsala Göran Wahlenberg utgav Laestadius ett antal uppsatser om i synnerhet den lappländska floran. Han intresserade sig också för möjligheten att förverkliga odlingsprojekt i nordligaste Sverige.

Hos sin samtid åtnjöt Boström ett utomordentligt stort anseende; som samlande nationell gestalt har han jämförts med Per Albin Hansson. Av historikerna har några kritiserat honom för idélöshet och opportunism, men han har också funnit försvarare, som framhållit hans praktiska handlag, måttfullhet och idealitet i t ex försvarsfrågan.Ingen Anna Andersdotter föds i Lycksele socken under åren 1722-1730. I Umeå socken föds i januari 1727 Anna, dotter till soldat Anders Tegenfelt och hans hustru Margareta Tomasdotter i Klabböle. I husförhörslängden Lycksele AI:1 (1742-1759) på fol 105 för Siksele står Jon Larsson Strandman med familj. Hans son Lars Jonsson var född 1726-08-22. Giftermålet med Anna Andersdotter var 1751-09-15. För de här aktuella står: 33 son Lars Jonsson 24 1726; 41 hust (Anna överskrivet med Christ) Andersdotter 23 1727. Jag tolkar det som att åldrarna är inskrivna någon gång i slutet av 1751, eftersom en ålder på Anna Andersdotter finns med. Hon var då ett år yngre än sin make. Något senare har födelseåren skrivits in. Anna Andersdotter anges då vara född 1727. Sista året för husförhörslängden har sedan Lars gift om sig med Christina Andersdotter, så Annas förnamn skrivs över och till vänster skrivs åldrarna på personerna in. Ditt kärkomna bref af den 11 dennes får jag härmed tacka dig för. Jag har länge tänkt om skrifva, men det har ingenting blifvit utaf. Här i Stockholm går det utmärkt bra för mig, jag har gått igenom 1sta och 2dra afdelningen i linearfrihandstekning och jag tänker att gå igenom detta emne denna termin, får väl se om jag hinner; på verkstan går det också bra för mig, men ännu kan jag ej få någon aflöning. Den klädlåda som du talar om, den står ännu kvar hos farrbror i Burträsk. Han lofte att skicka den, men ännu lär det vara ogjort, det har jag fått veta nu, så att den är nog kvar. Hälsa farrbror Hamrin och säg att då jag blir skicklig Bildhuggare så skall jag komma till Luleå och bygga en storartad Bildhuggareverkstad på den tomt han gaf mig för 4 år sedan och så skall jag förse Luleå stad med byster och statyer. (Präktigt luftslott, bara det ej ramlar.) Yngve och Pelle får väl tala med mig en liten stund då, går Pelle i skolan? Hälsa Mamma och mina bröder, Pelle mest. Bryggaregatan ligger på Norrmalm, i St Clara församling, den går från Drottning-gatan ända ned till Clara Sjö. Den bildhuggare som jag arbetar hos heter Mellin, men till våren skall jag försöka att komma till Stockholms skickligaste bildhuggare Herr H Nerpin, får se om det lyckas. Häls Farrbror Anderson från din son.

I oktober kommer jag att börja i Slöjdskolan och då blir det roligare för mig. Jag har nu i sommar varit ute och satt upp Gips, ett olustigt göra att hänga i ställningar. Hälsa Pappa jag kan nog tro att han är ute på bevakning som vanligt. Hälsa mina bröder, det jag loft Pontus skall jag ge Honom, jag fick ej tid att göra något till utstellningen. Skrif snart och låt höra af eder beder din son Med tiden flyttade Kristina f 1779 till Hornsjö ( och dog där också) Med kusinen och prästgårdspigan tillika, Maria f 1777 kunde hon prata gamla minnen från prästgårdarna i Åsele och Lycksele. ( Maria tjänade hos sin tremänning Per Rådström i Lycksele 1805, sedan hos kh emeritus Erik Millén, granne till Rhens i Åsele, 1809-12. Hon hade gett sig dit för att vara på plats när Abraham Bernhard Rhen var färdig präst 1810 i juli. Omedelbart blev hon med barn igen med honom- Gertrud Brita f 1811. Abraham Bernhard Rhen for sedan i rappet till Lycksele och i september gjorde han sin kusin Kajsa Rådström med barn u ä. Han hade säkert ett äktenskapslöfte med Maria f 1777, kyrkvärdsdottern från Bäsksele, vars bröder haft Erik Rhen som lärare i lappskolan i Åsele, en ovanlighet för ickelappar. Det var bara sex elever också. Ättlingar till Johannes Nicolai Læstadius. Omfattar bl a släkterna Læstadius, Læstander, Boström, Alenius, Bexelius och Fjellström. Sammanställningen är inte komplett. Ur Nationalencyklopedin: Statsminister 1891-1900 och 1902-1905. Boström övertog 1863 fideikommisset Östanå i Uppland och invaldes 1875 i andra kammaren, där han, fastän lantbrukare, i början tillhörde tjänstemannapartiet Centern. Under tullstriden var han ivrig protektionist; när Lantmannapartiet 1888 splittrades, blev han en av de ledande inom det tullvänliga Nya lantmannapartiet. Som statsminister visade Boström dock en oväntad moderation inte minst i tullfrågan och lyckades genom skickliga kompromisser få till stånd samlande lösningar på en rad samhällsproblem (Boströms ”rikspolitik”). Han genomdrev 1892 års härordning och lade grunden till 1901 års försvarsreform, varigenom indelningsverket avskaffades och Sverige fick en tidsenlig värnpliktsarmé. Bland andra projekt som Boström förde i hamn kan nämnas Bodens fästning och järnvägen Gällivare-Riksgränsen. Mindre framgångsrik var han i sina försök att lösa socialförsäkrings-, rösträtts- och unionsfrågorna. Under unionskrisen 1904-1905 ådrog han sig norrmännens misstroende och tvangs avgå. Under sina sista år verkade han som universitetskansler. Ur nationalencyklopedin: Filosof, professor i praktisk filosofi i Uppsala 1842-1863. Boström var Sveriges mest inflytelserike filosof under 1800-talet. Han byggde upp ett metafysiskt system av betydande originalitet, om än med rötter i tidigare tysk och svensk idealism. Den yttersta verkligehten bestod enligt Boström av Gud och dennes tankar eller idéer. Idéerna, som samtidigt tänktes utgöra självständiga personligheter, antogs insatta i en hierarki, jämförlig med talserien. Gud, motsvarande det högsta talet, skulle därvidinnefatta alla de övriga ned till det lägsta. Personligehterna i denna idévärld förutsattes ha sina motsvarigheter i sinnevärlden. Mot varje människa på jorden svarade sålunda en evig idé. Men också kollektiva storheter som familjer, stånd och stater ansågs motsvaras av idéer.Mikael Niemis nya roman, Koka björn, rosas av kritiker från norr till söder. Nu senast av Martina Montelius i Expressen: ”Romanens språk är hypnotiskt; exakt så arkaiskt och högstämt som det kan vara utan att bli tillgjort … Niemi besitter den exakta musikalitet som krävs för att ro dylikt ordbruk i land … mycket njutbar, välförfattad fiktion.” Vi fångade honom på väg från det ena bokevenemanget till det andra och ställde några frågor om Læstadius, Jussi och trakten där boken utspelar sig. Inom laestadianismen är det förbjudet att använda preventivmedel. Kvinnans roll och sexualitet hör enligt gammal laestadiansk tro starkt ihop med moderskap. – När jag har ammat länge, har jag fått höra tvivlande kommentarer om jag försöker undvika att bli med barn. Att bli gravid var förenat med livsfara för mig. Trots det blev jag väldigt illa bemött, säger Katri.I Sverige finns runt 2 000 gammallaestadianer, i Finland är de 120 000. Gammallaestadianismen grundades i svenska Lappland på 1800-talet av Lars Levi Laestadius, som bland annat var bekymrad över samernas alkoholmissbruk och dåliga livsföring.Rörelsen fördömer samboförhållanden och preventivmedel. Det handlar om guds skapande som människan inte får ifrågasätta genom att använda preventivmedel.

Inom laestadianismen är kvinnan ständigt tillgänglig för graviditeter hela äktenskapet igenom. Rörelsen motsäger samboförhållanden och preventivmedel. Att använda preventivmedel är synd och straffet är uteslutning och rädsla för att hamna i helvetet. Kvinnan bestämmer inte över sin kropp.Johanna Hurtig forskar i gammellaestadionism vid Helsingfors universitet. Hon har fördjupat sig i barnens ställning och våldet mot barn inom religiösa samfund och vill vända på frågeställningen om skapelsearbetet.

Kvinnans roll och sexualitet är i gammallaestadianismen starkt knuten till moderskapet. Kvinnan måste ständigt vara tillgänglig för graviditet under äktenskapet.

– Vissa berättelser från kvinnor inom den gammelaestadianska rörelsen ger bilden av att det är svårt eller omöjligt att bestämma själv över dessa saker.

– Vi ser preventivmedel som ett sätt att blanda sig i Guds skapelsearbete. Därmed står det, som vi ser det, i strid med Guds vilja, förklarar Viljo Juntunen, ordförande i laestadianernas riksorganisation i Finland, sin syn på preventivmedel.– Är inte det också ett skapelsearbete, att Gud har givit det kvinnliga könet, olika möjligheter. Fröet som växer inne i kvinnan, rymmer olika gåvor och förmågor. Alla dessa gåvor som inte kvinnan tillåts begagna sig av eftersom barnafödandets gåva och moderskapet går före allt annat, resonerar Hurtig.– Blotta tanken om en ny graviditet gav mig panik. Mina graviditeter var otroligt svåra. Efter de tre första månaderna hade jag fruktansvärt ont och jag var inlagd på sjukhus samtidigt som jag hade sjuka småbarn hemma, berättar Tuija.– Min livmoder är sådan att barnen har alltid legat i fel ställning. Alla barn föddes felvända. Det var hjässbjudning, ansiktsbjudning och störtförlossning. Sen började de ligga med rumpan nedåt. Jag hade fruktansvärt ont och sprack jättemycket. De fem sista föddes med kejsarsnitt. När jag senare fick hjärtbesvär stod valet mellan preventivmedel och d
öden, berättar Vuokko.

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar. Flera kvinnor har lämnat laestadianismen efter hård press för att ständigt vara tillgängliga för graviditet och föda barn. Nu berättar tre av dem sin historia till SVT. ”Att bli gravid var förenat med livsfara för mig”, säger en av kvinnorna som hörde av sig till SVT. översättning av Björn Collinder. Antti Keksis andra kväde (om prästen Nikolaus). Svensk översättning tillsammans med Tryggve Sköld. Kommentarer till Keksis andra kväde. Antti Keksi och hans släkt. Årsboken Norrbotten 1955, sid. 7 – 48, Luleå.Från 1 mars 2021 gäller Lag om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Syftet med lagen är att säkerställa samernas rätt till delaktighet i beslutsprocesser på alla nivåer i samhället och att stärka samernas inflytande i frågor som särskilt berör dem.

Sedan år 2000 är samiska, meänkieli, finska, romani chib och jiddisch erkända som nationella minoritetsspråk. Den som tillhör en nationell minoritet har rätt att utöva sin kultur och använda sitt språk. Folkhälsomyndigheten (Fohm) är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling. Respektive grupp har aktivt värnat sin kultur och sitt språk så att minoritetskulturerna utgör en levande del av det svenska samhället och kulturarvet. Alla fem grupper har dessutom funnits i Sverige under mycket lång tid. Till exempel har judar har bott i landet sedan 1600-talet, och romer åtminstone sedan 1500-talet. Samerna är ett urfolk och har levt i bl. a. det som nu är Sverige sedan urminnes tider. Tornedalingar och finsktalande personer har funnits här sedan långt före den svenska statsbildningen.Sametinget bevakar frågor som rör samisk kultur och liv i Sverige, men kämpar också för att samers rättigheter som urfolk ska stärkas. Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt organ.

Samerna är en av de nationella minoriteterna i Sverige och även erkända som Sveriges urfolk sedan ett riksdagsbeslut 1977. Med urfolk menas grupper som levt på samma plats genom historien innan länder invaderats eller kolonialiserats. Samerna har historiska och geografiska rötter i det landområde som kallas för Sapmí och som består av delar i Sverige, Norge, Finland och Ryssland.Att för tre år tillbaka, då vittnet besökt svaranden i Maunu, hade svaranden sagt att om Nivas son varit ensam, så hade han ej tagit så mycket,”men den där satans Marakattan hade varit med honom”, skolandes svaranden omtalt vid samma tillfälle att han några veckor förut, mistat det ifrågaställde mjölet och i sammanhang därmed haft berörde utlåtelse.

Att 1837 om sommaren hade svaranden sänt till Pehr Pehrsson Niva här i Karesuando 18 Lispund korn, att malas till mjöl att då sedemera, genom Fru Pastorskan Leastadius fått höra att mjölet blivit bortkastad så hela han tagit anledning misstänka käranden hustrun för tillgreppet därav: och att svaranden i sitt husfolks närvaro bestämt sagt att kärande hustrun stulit det, att tillika förment att Anna Larsdotter Marakatt varit med i tillgreppet.

Att han dessutom här i Karesuando by har uppfört stommen till en stuga med kammare av nytt timmer för att under denna vinter dit transporteras, att fähuset med foderlada jämväl äro här i Karesuando uppförda, för att dit forslas, men stallet jämte kokhuset redan på stället transporterade, ehuru icke därstädes ännu uppförda;Varjämte nu närvarande Krono Länsmannen Lidström, om förhållandet tillspord, sade sig ej känna vad som må vara gjort i avseende å Nybyggens tillbyggande, men att han dock visste att Herr Prosten och Riddaren Leastadius dit sänt flera raider med byggnads virke.Som tvist parterna emellan uppstår om bättre rätt till den av svaranden bärgade ängeslägenheten, så ock förrän densamma varder sliten anse Tings Rätten sig ej böra ingå i prövning av kärandens ersättnings anspråk och käranden hänvisas därför att efter stämning utföra emot svaranden, om hans förpliktande att lägenheten under präsbohlet avträda, varefter detta mål må till avgörande i ett sammanhang därmed eller sedan ägotvisten blivit genom lagakrafttagande Utslag avgjord, till vidare åtgärd anmälas.

Herr Prosten af Kongl. Majts. i nåden viljade, derest han uti de honom före byggnadsskyldigheten skulle brista, ansvara undertecknade och gå derför i full borgen.Prosten m.m. Herr Leastadius, L.L. xe ”Laestadius, L.L. ” allenast fullgör de byggnads samt odlings skyldighet, vilka enligt Kongl. Majts. Respective Befallningshafvandes Imissons Refolution af den 20 mars 1846 åligga honom att verkställa å Kronobygget Nr.1 vid Kummavuopio, utan äfven åtgälda till Kronan de 500 Riksdaler Banco vilket i och för detta Nybygges anläggande blivit.

Samt att sökanderna skulle vara pliktiga att å dessa Nybyggen åt Postförare samt andra resanden och vägfaranden där i nejden lämna härbärge och förplägning, efter den taxa som av Länsstyrelsen, efter Tings Rättens hörande kunde varda bestämd.Gift 1827 (Svenska ättartal 1898) med Brita Catharina (Brita Kajsa) Alstadia. Född 1805 . Död 1888. Far: Olof Eriksson Alstadius. Född 1758. Död 1839. Mor: Katarina Govenius.

Den svaranden bestred, sägande att han ännu ej kunnat instämma äganderättsfrågan, emedan ännu nödiga upplysningar saknas, samt att käranden vid Synen givit ängen ett annat namn för att därmedelst sätta svarande bakom ljuset, och Därpå käranden, efter därom anhållen anmaning inlämnat denna Rätts Domboks Utdrag av den 22 februari förlidit år, varav inhämtades att Härads Rätten uti tvist parterna emellan om ersättning för 3:ne lass myr hö från ifråga ställda äng, Att han nu besett de till dessa Nybyggen ämnade hus som ännu finnes här i kyrkobyn och funnit stallet som skall höra till Nybygget Nr. 1, vara 5 alnar 3 tum långt, 5 alnar brett och syntes vara något över 2 alnar eller 2½ alnar högt till undertaket, men av så omåttligt smått timmer att väggarna icke äro fulla 5 tum tjocka och hygget med laxstjertar och kåtan 6 alnar mätta i kvadrat och 3 alnar högt av samma sorts timmer;

Ävensom hö därtiden av Mämmi bärgats från stränderna av en liten på sidan av Hämhenjärvi belägen pöl eller insjö, utan att vittnet kan erinra sig huru den må hava benämnts;…………….. Efter antecknandet härav invände Käranden att han icke trodde att nu omtvistade ängarna hört eller hörde under Enontekis gamla Prästebohl, samt att Herrar Präster som bo inom olika riken icke kunna äga rätt verkställa några byten eller eljest avhandla om nyttjorätt till jord som ligger uti det ena eller andra riket.

Undfått tillstånd att vid Kilpisjärvi i Karesuando Lappmark anlägga och vartill Statsbidrag blivit dem lämnat, och Hackzell över vad vid berörde undersökning förekommit erhållit bevis genom Protokolls Utdrag; Som Herr Pastor Laestadius ej kunnat inbära något emot Åhlins fröjd eller Rätten förnummit några sådana åtbördor eller övrig sinnestämning, som utmärka att Åhlin är överlastad, så och den omständigheten att Åhlin ej må vara i Skatte skriven, ej utgör Laga jäv; Varefter ock då vidare ej anfördes, Herr Ingeniören Hackzell underrättades att över vad sålunda förekommit, skulle bevis genom Utdrag av detta Protokoll honom meddelas.

Att för några år tillbaka sedan vittnet genom Nämndemannen Hendrik Josefsson fått höra att sägas, skulle finnas uti den ifrågaställde qvarnbaken, eftersett huru sig därmed förhålle och erfarit att säd verkligen varit i baken och såsom vittnet ansett, hade det varit rågsäd.

Härefter uppgjordes sådant förslag till taxa, varefter härbärge och förplägning blev å förberörda Nybyggen, Nr.1 och 2 Kumma, åt postförare samt andra resanden och vägfarande tillhanda hållen, nämligen:

Käranden gjorde anspråk å den ängelägenhet som svaranden under benämning Pitkälompolo låtit insyna samt ville med de åberopande vittnen styrka att den är densamma som under namn av Hämhenlompolo, prästbohlet underlyder, varå

År 1830 den 11 oktober inställde sig undertecknad att till följe af Konungens Höga Befallnings Havandes av den 3:dje sistlidne juli, avgivna befallning och efter vederbörlig Kunggjord Termin, Syna och beskriva de ängeslägenheter vilka Niva, Hendrik Nilsson i Karesuando by, till sitt innehavande Hemmans förmering begärt tillstånd få intaga och uppodla.Och vid upprop av detta mål inställde sig parterna, av vilka käranden, sedan skriftliga stämningen blivit uppläst, anförde att svaranden förehaft den olaga bärgningen de trenne sista åren och är således skyldig 15 renlass hö. Johannes Nicolai Læstadius. Född 1615 i Lästa, Ytterlännäs. Död 1697-03-13 i Arjeplog. Kollega Herr Johannes Nicolai bodde 1652-1659 i Staden, Piteå lfs (Olof Andersson 1999). Varuppå käranden ansåg att svaranden från kärandes äng Pitkälompolo, sistlidne sommar bärgat uppgivne skrind antal hö och vid sista Ting svarande Pastorn kärat till käranden om avkastning från samma äng, men ej kunnat styrka att ängen tillhört prästebohlet,Samt att Hendric och Pehr Nilssöner Niva aldrig fullföljd deras ovanomförmälda påstående, utan hade Lägenheterne stödde och jämväl under kärandes besittnings tid bärgats under prästbohlet, utom de trenne sista åren.

Tillstädes komne vittnena Gunnari och Lainio, emot vilka jäv ej förekom fingo vittnes eden avlägga, anmodades till sann utsago, samt berättade därå uti med dem särskilde förhör.

Johan Laestadius. Logarvare i Falköping (Västergötland). Född 1777. Död 1826 i Falköping (Västergötland). Enligt Falköping stadsförsamlings personregister dog en garvare Johan Laestadius, änkling, i september 1828 57 år gammal.

Svaranden gjorde hemställan om saken nu kunde behandlas, då ej Consistoni Ombud vore förordnat och om käranden förfallit sin talan, då han ej enligt Härads Rättens å förra Tinget medelande beslut, uttagit stämning så tidigt att nämnde Ombud hunnit förordnas.Fähuset som skall vara ämnad till samma Nybygge, hade Herr Prosten Leastadius Dräng sagt vara 8 varv till röstet och står timrat i skogen, men vore det nu ej av större timmer än stallet, så vore det endast 2½ alnar högt och hade Hackzell hört att den uppförda kammaren skall vara av gammalt och uppnött timmer;

Att under Mämmis tid både på övre och nedre ändan av Hämhenjärvi ängar bärgats under nuvarande prästbohlet, utan att någon då ägt ängar därstädes eller i närheten;S. D. Sedan Härads Rätten nästl. gårdag under § 6 av detta Protokoll, på anmälan av Herr Ingeniören H. W. Hackzell som därtill blivit av KB-havande i Norrbottens län beordrad förehaft undersökning rörande fortgången av åbyggnadernas uppförande å de 2:ne Nybyggen, som Herr Prosten m. m. Leastadius, L. L.xe ”Leastadius, L. L.” Och Krono Nybyggaren Mämmi, Olof Anundssonxe ”Mämmi, Olof Anundsson”, jämlikt KB_havandes Utslag den 20 mars 1846;Att det Nybygge som svaranden innehade, blivit av hans fader Niva, Pehr Hendrikssonxe ”Niva, Pehr Hendriksson”, små roten upptagit, det ock svaranden vidgick att Hemmanet nyligen ingått i skatt;

Varå Hackzell under förmälan att byggnaderna komma att synas på stället år 1850, anförde vidare; att Mämmis pörtbyggnad till Nybygget Nr. 2, ännu ej timrats till takbandet och vore 10½ alnar i fyrkant med 5 alnars bred förstuga till 10 varvs höjd, samt att timret däri vore fällt av omkring 5 tums tjocklek och med korta stockar, vilka ej voro hopskurna utan stötta ända mot ända och således illa timrade.Därå Herr Prosten Leastadius anförde att timret i uppförda fähusbyggnaden vore grövre än stallet och att det timmer varav kammaren uppförts vore omtrent 10 år gammal och hade förut uppförts av Herr Erik Josefsson Lainio åt prästen i Fjällnäs;

Eleonora (Nora) Laestadia. Född 1827-07-09. Död 1874-07-22. Gift 1850-02-06 med Henrik Johansson Mäkitalo. (Hemmansägare i Kangos, Pajala socken. Född 1828.Att vittnet jämte svarandes svärfader Olof Anundsson Mämmi, vandrat över denna äng, då Mämmi yttrat: ”Här skulle man få en god äng, men därå synas stackställen”, samt att vittnet denna vinter besökt ängen och funnit att svaranden därifrån avfört höet.

Avhörde vittnet Åhlin kunde ej heller minnas om vittnet Holm närvarit, då Åhlin hört svaranden hava omnämnt tillvitelsen, men tillade att då käranden hustruns man samma år kommit från fjället och besökt svarandens gård, så hade svaranden sagt åt honom att han borde lära sin hustru och sina barn att icke stjäla.Carl Laestadius (Lars Levis far) Smältare och bergsfogde vid Nasafjäll. Född 1746-06-06 i Arjeplog (Michel Nelson). Död 1832-03-17. I Gammelstad i Luleå socken avlider frivolontär Carl Laestadius son Carl Johan i lungsot 5 år gammal 1773 23/2. Gift 1:o omkring 1774 med Brita Ljung. (Född 1746. Död 1798.) Gift 2:o 1799 med Anna Magdalena Johansdotter (Lars Levis mor) (Född 1759-06-.. i Gautsträsk (Örnäs), Sorsele. Död 1824.) Far: Johan Hansson. Född 1730-03-.. i Stensund, Sorsele. Död 1811-07-13 i Gautsträsk (Örnäs), Sorsele. Lät insyna Gautsträsk (Örnäs) 1755 i Sorsele. Mor: Catharina Laestander. Född 1736-08-20 i Arjeplog. Död 1828-03-24 i Gautsträsk (Örnäs), Sorsele.

Fredrika Wilhelmina (Mina) Laestadia. Född 1865. Levde 1890 i Soppero, Jukkasjärvi. Gift 1889 med August Lundberg. (Skolföreståndare i Lannavaara. Född 1863.Johan Wilhelm Laestadius. Lantbrukare. Född 1842-01-29 i Framnäs, Öjebyn, Piteå lfs (Piteanor 2000). Äger hemman i Lannavaara samt i Neder- och Över-Soppero (alla i Jukkasjärvi socken). Bor i Lannavaara. Gift med Helena Persdotter. Född 1846. Fosterdotter till Ragnar Laestadius, farbror till Helenas make.)

Svaranden anmärkte än ytterligare att han icke ville tillägna sig de sålunda beskrivna ängar och dem icke heller bärgat, men den trakt han upptagit vore avskilt ifrån prästebohlets ängar genom Hämhenjärvi, ett landsrör och en mindre insjö;

Att då svaranden låtit insyna en trakt på nedre ändan av Hämhenlompolo, hade han velat att den skulle kallas Pitkälompolo, men huruvida den må hava lytt under prästbohlet var ej vittnet bekant. Uppläst, erkänt.Nils Olofsson. Bonde i Lästad, Ytterlännäs. Nämnd från 1597 till 1629 i Lästad, Ytterlännäs (Skattelängder, Constantinus Lindfors). Gift med Agata Sjulsdotter.

Käranden uppgav sig under sista marknad i Pajala, hava hos Extra Ombud Notarien A.M. Euren, som varit förordnad att förrätta förra Tinget begärt stämning, men ej sådant erhållit.Förövrigt avstod även övriga Byamännen ¼ av rödningsmarken under Prästbodet och överenskommo att inom den hägnad som går under Nilima backe och även Saxajoki som kommer till älven vid östra ändan af änget Nr. 3, får ingen delägare släppa sin boskap förrän efter slutat höbärgning, men sedan äger var delägare fritt det för sin boskap, dock icke förrän sådant tillkänna gives.Varmed käranden sade sig med vittnen vilja styrka att just de Lägenheter som svaranden bärgat redan i Mämmis tid och jämväl av käranden blivit hävdat under prästbohlet, samt åberopade till vittnen Fjärdingskarlen Olof Johansson Gunnari, Kyrkovaktaren Magnus Magnusson Maunu, drängen Aron Johansson Närvä och Nämndemannen Hendric Josefsson Lainio samt Nybyggaren Olof Pehrsson Niva, därav endast Gunnari och Lainio voro tillstädes, men övriga vittnen läto sig ej avhöras ehuru Maunu och Niva intygades vara stämda av Nämndemannen Hendric Josefsson Lainio och Närvä, skulle vara kallad genom Nämndemannen Nils Nilsson Idivuoma, som är sjuk.Förklarat att käranden Niva ägde att styrka sin stämning om bättre rätt till ängen då Härads Rätten i sammanhang med äganderätts tvisten, ville pröva sagde ersättnings fråga, men stämningen borde i så god tid uttagas att Domhavanden kunde å vederbörlig ort anmäla behovet av allmänna Ombud.S.D. Behandlades härtill instämda målet mellan Nybyggaren Niva, Johan Pehrssonxe ”Niva, Johan Pehrsson”, kärande, samt Herr Pastor Leastadius,L.L.xe ”Leastadius,L.L.”, svarande,

Varvid parterna sig infunne av vilka käranden inlämnade uppskovsprotokollen och framställde till vittnet i målet Fru Laestadius, Pastorskanxe ”Laestadius, Pastorskan”, Åhlin, Kronolänsmannenxe ”Åhlin, Kronolänsmannen”, Mämmi, Isac Olofssonxe ”Mämmi, Isac Olofsson” och Holm, Johan Johanssonxe ”Holm, Johan Johansson”, som då något jäv emot dem icke förspordes, fingo avlägga vittneseden, varnandes för missbruk därav och hördes var för sig, berättade:

Varå svaranden genmälde att han ej stämt om äganderätt och att om målet nu kunde tagas under prövning, begär svaranden avhöra vittnen därom att ängen rätteligen heter Hämhenlompolo, medgivande att han sista året låtit bärga denna och hemställer i övrigt om icke Consistioni Ombud för denna tvist bör sökas;

Således påstod de det, hela Saxanranta bör delas lika emellan prästbodet, Olof Pehrsson, Johan Pehrsson och sökanden Hendrik Nilsson Niva. Anmärkte även att Rödningsmark ej finnes annorstädes på Kongl. Svenska sidan, än på de utsynta ställen, varemot Sökanden anmärkte att de ifrågavarande Lägenheterna äro af honom för flera år sedan uppodlat, utan att något anspråk gjordes och således vägrade lämna del av de under Nr. 3, 4, och 5 beskrivna ängar.

Muonionniska församling, Herr J. J. Liljeblad, som gör anspråk på desamma emedan de skola underlyda Prästebohlet uti Finska Enontekis förra Lappmarks församling, som blivit till Kyrkoherden i Muonionniska begagnande överlåtet;Som Lagen uti 10 Cap. 6 § Byggnings Balken stadgar, att om någon kärer till annan för åverkan, Rätten pröva vilken den lägenhet då innehaft och bärgat och av det till Rätten ingivna Protokoll upplyses att parterna ömsom innehaft och bärgat ängen, samt då svaranden för det han bärgat ängen sista året, ej kan anses hava densamma innehaft, ansåg Rätten ej säkerhet vara utredd, vilken av parterna må anses såsom innehavare, utan må käranden stämma om bättre rätt till ängen;

Samt att därefter och sedan utslaget därom vunnit laga kraft, efter befogenhet härstädes åter till fortsatt behandlig i laga ordning åverkans målet emot svaranden Herr Prosten anmäla.

sökanderna före utgången av innevarande år 1849, å de därtill utfärdade platser för Nybyggena skola hava uppfört och inredd följande åbyggnader, nämligen:

Så förekom nu åter efter gjord anmälan bemälde Hackzell samt i närvaro av Herr Prosten Leastadius och Olof Anundsson Mämmi anhöll att i förrberörda hänseenden få göra följande tillägg, nämligen;