Maison Belfort Mobili

Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för Kreativitet och kreativ problemlösning Del 1 Crister Skoglund 2015 Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse Tomas Tranströmmer Reaktioner man kan få om man föreslårKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon

29 ett fokus på en viss tidsperiod medför väl sällan att forskaren ignorerar föregående eller efterföljande historia. Vid närmare eftertanke bör det emellertid visa sig att min brännvidd är ganska begränsad. Det finns gott om detaljer och samband jag valt att inte uppmärksamma. Till exempel betydelsen av utomeuropeiska föreställningar om kulturpolitik; eller föreställningar om kulturpolitik som vetenskapspolitik eller utbildningspolitik utan anknytning till estetik och konst. 31 Mitt – som jag vill hävda – huvudsakligen konventionella vägval kan däremot ses som ett försök att inte glömma bort den komplexitet som det till synes banala ofta erbjuder. Mina konventionella fall utgör trots allt bara ett litet urval av europeiska länder under nyare tid. Mellan dessa fall har jag fun nit många samband, som jag emelle rtid inte alltid funnit anledning att försöka återskapa. Det handlar ju inte om att berätta den enda möjliga historien om en enhetlig utveckling. I fotnoter och andra redogörelser för läsningar pekar jag dock ut många hinder jag noterat, tagit mig över, eller undvikit. 32 Det kunde tyckas som om även daktylen publik borde ha ägnats ett eget kapitel. Att tänka sig att en publik spelar avgörande roll för en framställning, det är emellertid ofta en utmaning av mer konventionella tankar. Det finns ett samband mellan retorisk publik och demokrati. En ideal uppfattning av demokrati kan föreställas som ett slags kosmopolitisk upplysning. Varje representation av en politisk gemenskap skulle då utmanas av sin publik, trots att denna framträder och kanske rentav skapas först i mötet med försöket till representation. Osäkerheten om publikens identitet och vilja är en fundamental utmaning mot varje framställning, och en fundamental möjlighet till demokrati. Jag kommer därför att försöka ta hänsyn till publikens betydelse i varje kapitel. Utan att lägga alltför stor vikt vid skillnaden mellan politik, konst, och vetenskap vill jag dock inte här, som författare, göra anspråk på att arbeta annat än i den sistnämnda kategorin. Till skillnad från många konstnärer och politiker tror jag mig inte förmögen eller tvungen att skapa min publik, 33 utan förmodar att läsaren redan är villig att ta del av ett yttrande som varken erbjuder något egentligt nyskapande, faller avgörande domar, eller pekar ut nödvändigheten av särskilda beslut. Däremot vill jag förvisso reflektera över villkoren för sådana mer kreativa och mer beslutsamma framställningar. 15

47 att språkligt ta tillvara människans intellektuella förmågor. Kanske kan det överdrivet stiliserade uttrycket göra det enklare att urski lja människans förmåga att hitta nya regler, och att därmed sa mordna ordning och frihet. Ingen kunskap kan formuler as ur intet, utan även det nya måste bygga på vad vi reda n vet, eller tror oss veta. I de följande kapitlen ska ll jag undersöka de retoriska villkoren för att besvara fråga n ’vad är kul turpolitik?’, genom att betrakta en rad exempel. De fem daktylerna o ch deras manér är min förutsättning. 33Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel

Kunskap som praktisk klokhet – fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada 13 Vid halvtrefi kat här i Umeå har Tage Alalehto, Esa K Marttila och Agneta Stenberg hjälpt mig att dryfta vetenskapens och världens gåtor, vilket kanske försenade avhandlingsarbetet, men även hindrade mig f rån att förvirra mig bland de öppna hyllorna på universitetsbiblioken i Umeå och i Göteborg där annars bibliotekariernas vänliga bemötande gett mig anledning att dröja. Maria Göransdotter har hjälpt mig med att hävda stilens betydelse, både i denna text och i hemmet. Arbetsstipendier från Kempefonden vid Umeå universitet var en god hjälp tidigt under forskarutbildningen. Jag vill även tacka Statens kulturråd, som finansierade sex månaders forskning, och därmed gav mig tillfälle att skriva en uppsats som senare publicerades med titeln The Promise of Cultural Policy: A Reading of the Swedish Government’s Bill 1974:28′, s i François Colbert (red.) Selected Proceedings of the 22nd, Annual Conference on Sodai Theory, Politics and the Arts: CulUral Policy. Ecole des Hautes Etudes commerâales. Montréal 1997; denna artikel utgjorde ett första utkast till kapit el tre i denna avhandling. Även kapi tel fyra har en tidig förlaga, artikeln The Rhetoric of Abstract Goals in National Cultural Policies’. Cultural Policy, vol. 3, nr. 3 (1997): En något annorlunda version av kapitel fem återfinns under titeln Till kulturbegreppets politiska historia: Bismarck, Beethoven, Brecht’, Nordisk kulturpolitisk tidskrift, voi 1, nr. 2 (1998): Jag tackar de redaktörer som i dessa artikl ar hjälpte mig med att försöka formulera mina budskap. Jag är till sist mycket tacksam för att Vittorio Mienani och Roberto Fanini (för länge sedan: minns jag namnen rätt?) vid Dipartimento Istruzione e Cultura vid La Regione Toscana i Florens med öppna armar tog em ot en ung forskarstuderande, och hjälpte mig att hitta ett par första riktpunkter bland de skatter som förvaltas i europeisk kulturpolitik. Umeå, februari 2000 Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen [email protected] Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra GreklandKursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande

Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Sven Ove Hansson svarar Robert Callergård Jag vill börja med att tacka Robert Callergård för en tänkvärd och konstruktiv

97 därmed beroende av ett särskilt tänkande, där det gäller att engagera med hjälp av mål som strävar utöver vad som finns (för en bättre moral, en bättre ekonomi, en bättre natur). Kanske kommer vi i framtiden bli mer förmögna att urskilja vackra strategiska mål, slagkraftiga fiktiva löften, som aldrig styr, men ibland övertygar. 83Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens 53 Jfr. Lex. Burke, 1945, s 185: ’a ”good” rhetoric neglected by the press obviously cannot be so ”communicative” as a poor rhetoric backed by national headlines. And often we must think of rhetoric not in terms of some one particular adress, but as a general body of identifications that owe their convincingness much more to trivial repetition and dull daily reenforcement than to exceptional rhetorical skill’. Wittgenstein 1958, s 97, 203. Se Schräg 1992; Robert Wess, Kenneth Burke: Rhetoric, Subjectivity, Postmodernism Cambridge University Press. Cambridge 1996, s 12. Wess menar att bla. Ernesto Laclau och Chantal Mouffe missat denna poäng, och nar de insisterar på at t generalisera utifrån enskilda situationer, hamnar de i ett slags idealism. Ryk använder idén om denna typ av misstag som ett argument mot den cattesianska åtskillnaden mellan kropp och skäl Se Ryle, 1949, s Jfr. Parret 1993, s 26 f, som betonar betydelsen av en strategi som håller samman olika regler och normer i ett spel Giorgio Vasari, ’Proemio della terza parte’, s i Le vite de*più eccellenti architetti, pittori, et scultori italiani, da Cimabue, insino a’ tempi nostri(\550) voi 2. Einaudi Tascabili Torino 1986, s 540. Under 1900-tale t har en omvärdering skett. För en överblick, se Lex. Liana De Gtrohmi Cheney (red.) Readings in Italian Mannerism Peter Lang. New York 1997 (m. Vasaris Proemio i eng. övers.). Om manieris men som en estetik eller en etik som genom att betona det konstlade befinner sig i ett motsatts förhållande till en mer naturaliserande eller klassisk tradition, se Gustav Hocke, Die Weit als Labyrinth. Rowohlt Taschenbuch. Hambutg 1957; och idem. Manierismus in der Literatur. Sprach-Alchimie und esoterische K aminnationskunst Rowohlt Verlag. Hamburg Om litterär manierism uppfattad som klassicismens motpart, se även Ernst Robert Curtius, Europäisches Literatur und Lateinisches Mittelalter 2:a uppl Francke. Bern 1954, s För en mer politiskt orienterad tillämpning av begreppet mani e~ rism, se Roman Schnur, Individualismus und Absolutismus: Zur politischen Theorie vor Thomas Hobkes ( % Duncker Sc HumbloL Berlin Se även Christine Buci-Glucksmann, Tragque de (ombre: Shakespeare et k maniérisme Galilée. Paris Se även kapitel sju nedan. 39 o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

131 fascism’ (1990, s 316f). Fascismen är rimligen ett alltför stort ’men’ för att tillåta en positiv värdering av ett politiskt partis kulturpolitik. Friedrich Nietzsche, Zur Genealogie der Moral: Eine Streitschriß (1887), Insel Verlag. Frankfurt am Main 1991,11,13, s 72: ’definierbar ist nur das was keine Geschichte hat*. Nietzsche är här snarast kritisk till det formallogiska antagandet att definierbarhet skulle var a en egenskap hos ett ting eller ett diagram, istället för att vara en förmåga att säga något vid ett visst tillfalle (jfr. t.ex, Ong, 1958, sill: ’Formal logic, after a fashion, moves away from the act of predication itself). Nietzsches retoriska insikter (betydelsen av sägandet som en handling) diskuteras av Maikuma, 1985, s Se Ngugi wa Thiong’o, ’Enactments of power: The politics of performance space*, The Drama Review, vol.41, nr.3 (1997): Jfr. även Tony Bennett, ’Culture, government and the social’, Culture and Policy, vol.8, nr.3 (1997):

Arbetslag: Gamma Klass: 9A Veckor: 34-39 År: 2019 Chapter 1 : Who do you think you are?. Syfte Förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter. Formulera sig och kommunicera i talThis is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola UndervisningenHemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvisÖversikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad

Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför

Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) – 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou

Fritids- och friskvårdsverksamheter Vad innebär en meningsfull fritid för dig? Många skulle svara att fritiden används till idrottsutövande, att umgås med vänner, läsa en bok, arbeta i trädgården eller11 5 REFERENSER Tysk kultur och Verfremdung Från bildning till kulturkamp Estetik och våld Tradition och modernism Kulturbegreppets politiska historia 107 NOTER TILL KAPITEL FEM FÖRFATTARE Statlig kulturpolitik i republiken Frankrike Det minne som håller samhällskroppen vid liv En pedagogik som träffar hjärtat Den tredje republiken Mellankrigstiden André Malrauxs panegyriska kulturpolitik En revolutionär vänster? 136 NOTER TILL KAPITEL SEX MANÉR Reflexiv omdömesförmåga och politisk estetik 7.1 Den klassiska traditionen: prudentia Den barocka epoken och det franska statsförnuftet 7.3 Våld och kunskap: Naudé Figurerad frigörelse Den postmoderna meningsskiljaktigheten Kant och kritiken av omdömesförmågan Det sublima 174 NOTER TILL KAPITEL SJU 178 Summary 188 Litteraturförteckning 193 A. Svenskt offentligt tryck 193 B. Litteratur äldre än C. Litteratur yngre änDrivers of Climate Change? Political and Economic Explanations of Greenhouse Gas Emissions Ole Martin Lægreid Göteborg Studies in Politics 151 2017 DEPARTMENT OF POLITICAL SCIENCE 1 Distribution: Ole Martin

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

153 (delgivna) idén om ett universellt subjekt. Det är endast denna idé som kan ge Voltaire, Zola, Péguy och Sartre (för att dröja i Frankrike) den auktoritet de tillerkänts”. 103 Lyotard menade vidare att denna idé förlorat sin förmåga att övertyga: ”Alltså borde det inte längre finnas några ’intellektuella’, och om så är fallet beror det bara på att de är blinda för en ny begivenhet i den västerländska historien sedan 1700-talet: det finns inte längre något universellt subjektoffer som kan ge oss ett verkligt tecken, i vars namn tanken kan göra en önskelista som samtidigt formar en värld [conception du monde]”. m Lyotard förutser inte att det skulle saknas svar, eller finnas anledning att sluta ställa frågor, men han hävdade att det franska kulturministeriet inte borde förvänta sig att någon enskild författare kan övertyga genom att hänvisa till ett universellt förnuft. 105 Onekligen var det efter Sattres död 1980 svårt att hitta litterära aktörer som både ville och förmådde göra anspråk på att tala å världshistoriens vägnar. Jack Lang, känd som en ’festlig’ kulturminister, förmådde inte på samma sätt som sin illustre föregångare, motståndshjälten André Malraux, ta tillvara det intellektuella hjältemodets möjligheter. Den franska staten förmådde inte längre låta sin kulturpolitik bevara den intellektuelles kamp med meningen. 106 I och för sig tycktes den franska staten inte längre ha samma behov av att formulera sin legitimitet i termer av liv och död. Även om ett universellt förnuft inte kan urskiljas, även om det inte längre tycks möjligt att ta för givet att allt detta skall kunna passas samman i en enhetlig installation, saknas dock knappast intresse för förnuft, engagemang, gemenskap, och offervilja. Att vissa aktörer och vissa sätt att resonera endast tycks tillhöra det förflutna innebär inte att det förflutna förlorat sin aktualitet för gott. Historien kan som sagt väckas till liv

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. FörmågaLektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense206 a manner could rely upon an aesthetic and political faculty, namely judgement. Interestingly, judgement is an important aspect of practical political theory already in the roman and medieval tradition of prudentia or phronesis. With reference to Aristode and Kant, read through Hannah Arendt and Jean- François Lyotard, I explain how judgement could help us to handle possibilities and contingencies. I study the baroque epoch as a practical example, and I compare two moments of power: decorum lawful power, although often presented as rituals and ceremonies – and coup d’etat the violent effect of power. In these two moments of power, we can observe the characteristically baroque relationship between rules and cases, a relationship often dependent upon being represented in artistic works. However, to understand and not merely to be moved by this kind of relationship, we need reflective judgement, which according to Kant depends upon taste. Taste can of course not be disputed, but it could be cultivated in polite conversation. Following Lyotard and Arendt, I argue that such an aesthetical consciousness could be seen to have a moral edge. This edge is a kind of sensus communis, a faith in community, which is activated in the experience of the sublime. The sublime is not beautiful, and rational rules for understanding can not be established here: the sublime is an abyss of consciousness. Yet, if the audience is enlightened, it can avoid falling into the abyss. As long as the audience can imagine and judge, it can come to its senses again. At the limits of understanding we might thus experience the possibilities of the human condition. 192

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproduceraRegeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrundLokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolansen väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingenKONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra MIK i skolans styrdokument MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET Att förstå mediers roll Att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information Att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olikaVad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Att skriva en matematisk uppsats Del av kommunikationsspåret på matematikprogrammet. Tidigare har ni skrivit och presenterat kortare texter, nu ska vi fokusera på längre texter. Varför? Det räcker inte10 INNEHÅLL Förord 1 PROBLEMET Hur kan vi säga något vetenskapligt om kulturpolitik? Kulturpolitik som politisk föreställning Från vardag till vetenskap Vad är kulturpolitik?’: En fråga mellan det banala och det omöjliga Avhandlingens syfte: En fråga om retorik En försmak av retorik Avhandlingens disposition 13 NOTER TILL KAPITEL ETT 16 2 RETORIK Hur något kan sägas enligt Aristoteles Det ömsesidiga beroendet mellan det allmänna och det särskilda Fem daktyler och deras manér Manér, inte laganda 30 NOTER TILL KAPITEL TVÅ 34 3 YTTRANDEN Två statliga svenska propositioner Kulturpolitikens område Propositioner mellan utredning och debatt Mål eller medel? 54 NOTER TILL KAPITEL TRE 60 4 SYFTEN Vad tjänar målen till? PoHcyforskning och välfärdsstat Policyforskningens mål Strategi och taktik Kraftsamling till skillnad från styrning Europeiska staters mål för kulturpolitik 78 NOTER TILL KAPITEL FYRA 84FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 ForskningskommunikationHemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskickLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. ”Högskoleförordningen”) 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett Intuition kommer från latin och definieras av Nationalencyklopedin som ”förmåga till omedelbar uppfattning eller bedömning utan (medveten) tillgång till alla fakta; ofta i motsats till logiskt resonerandetidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 Bokförlaget thales svar till bauhn & demirbag-sten Torbjörn Tännsjö i vårt forskningsprojekt kring hedersrelaterat våld, och de problem sådant ger upphov