Miljöorganisationer För Unga

Din gåva är värdefull och bidrar till att vi kan fortsätta stå upp för natur och miljö. Du väljer själv om du vill stödja ett specifikt område eller där det behövs som mest. Varje gåva räknas!Här kan vi välja att besöka Venakärrets, Älvhytteängens, Vena hages, Näsmarkernas eller Bromänges Naturreservat. Vi samlas vid Kumla församlingshem kl.09.00. Medtag matsäck för dagen. Avfärd Coop Hallsberg kl. 08.45 Kumla församlingshem kl. 9.00

Lär dig slå med lie och få tips hur du ska sköta blommande gräsmarker. Du får också lära dig att slipa traditionellt smidda lieblad för att få bästa skärpa. Ta chansen att föra ett kulturarv vidare!Vi vandrar utmed kusten och genom tallskogen. För den som vill går vi upp på Smörkull. Vi får lyssna till Christina Lönnsjö då hon berättar om människorna som bott i området och sägner från trakten. Rundan är ca 4 km och tar ca 2 timmar. Vi avslutar med att bjuda på grillad korv och bubbel för att fira smörkulls jubileeum.

Läget för vår planet är akut. Men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen. Du behövs i det arbetet. För att vi ska kunna slå larm, pusha politiker, ge konsumentråd och skapa opinion i media behöver vi våra medlemmar.Eva lär oss att leva hållbart, Michael banar väg för skyddade skogar och Oskar bidrar till ett hållbart Göteborg. Möt några av alla engagerade naturskyddare runtom i landet.

Under våren och sommaren kommer Naturskyddsföreningen återuppta en gammal tradition och hjälpa till att vårda en äng på Vallby friluftsmuseum. Ängen ligger i norra delen av friluftsmuseet. Det är skyltat från Lanthandeln. Slåtterängar är en viktig miljö att vårda och bevara. Ängarna gav foder till djuren på gårdarna och när näring togs bort år efter år så minskade växter med stort näringsbehov och i stället gynnades många olika arter som trivs på den näringsfattiga marken. Eftersom slåttern har minskat så blir också dessa växter färre. Vi samlas i Skagerhults gamla kyrka kl. 10.00 för gudstjänst. Sedan vandrar vi en del av ”Prästastigen” över mossen. Medtag matsäck som intas halvvägs. Efter fikat vandrar vi tillbaka till kyrkan. Sverige har hundratusentals kilometer vägkanter som kan ställas om till blomrika vägkanter och samtidigt bli hem åt ängsväxter och pollinatörer. Hjälp oss nå vårt mål att skapa minst tusen kilometer blomrika vägkanter.

Vi behöver dig som vill ge naturen en röst, som vill se en miljöpolitik som tar naturkrisen på allvar. Tillsammans gör vi skillnad – för levande skogar, kvittrande fåglar, surrande bin och friska sjöar.Utöver de cookies och teknologier beskrivna ovan, använder vi också andra tjänster som hjälper oss förbättra din upplevelse av denna webbplats. Vi kan också tillåta vissa tredjepartsföretags (t. Ex. Facebook, Google) cookies för att hjälpa oss förstå mer om våra användares specifika beteende, demografi, och intresseuppgifter. Dessa cookies hjälper oss förstå hur besökare interagerar med vår webbplats (t. ex. besökta sidor) för att förbättra besökarnas erfarenhet, effektiviteten på denna plattform och våra kommunikationsstrategier.

Dessa cookies ger dig en bättre upplevelse av vår webbplats och hjälper oss förbättra prestandan på Greenpeace.org. Du kommer kunna gömma cookies-rutan och använda webbplatsens funktioner bättre. Vi använder också dessa cookies för att samla statistiska och anonymiserade data, till exempel hur länge användare stannar på en sida eller vilka länkar som är klickade.- Det ger oss hopp för miljön och framtiden att många unga säger sig vilja göra mer för miljön än de gör idag, säger Mats Wesslén, vd för Städa Sverige. Vi kan se att de miljöprojekt som vi på Städa Sverige genomför med unga bidrar till deras miljömedvetenhet genom att tydliggöra hur mycket skräp som slängs i städer och i naturen.

På frågan ”Upplever du nedskräpning av stränder som ett problem?” svarar över hälften (54 procent) av de tillfrågade 15-22åringarna svarar ”ja”. Det är fler än de som tycker att nedskräpning på övriga offentliga platser är ett problem (46 procent). Unga boende i Västsverige upplever nedskräpning av just stränder som ett större problem än unga boende i övriga delar av Sverige. Det kan ha att göra med Västkustens exponering för indrivande skärp från Nordsjön.Städa Sverige engagerar ungdomsidrotten i att städa upp skräp runtom i Sverige genom projekt som ”Städa Kommun” och ”Städa Strand”. För städningen får idrottsföreningarna ett bidrag till sin föreningskassa. I en nyligen genomförd undersökning om miljöengagemang hos unga gjord på uppdrag av organisationen Städa Sverige svarar 6 av 10 (64 procent) av de tillfrågade 15-22åringarna ”ja” på frågan ”Vill du göra mer för miljön än du gör idag?”. Idag är det främst pantning av burkar, sopsortering och att slänga skräp i sopkorgen istället för på marken som görs för att stilla miljösamvetet hos de tillfrågade. 84 procent pantar burkar, 74 procent slänger alltid skräp i papperskorgen istället för på marken, och 67 procent sopsorterar.Regional nivå: Naturskyddsföreningen har 24 länsförbund. De jobbar med länsövergripande miljöfrågor, till exempel att vara remissinstans vid vägbyggen och att ordna kurser och utbildningar. Ett länsförbunds styrelse väljs av ombud för länets kretsar. På länsstämmorna kan varje krets lägga fram förslag på hur verksamheten ska se ut.

Naturskyddsföreningen är en ideell förening för naturskydd och miljövård. Vi är Sveriges största demokratiskt uppbyggda miljöorganisation och vi är partipolitiskt och religiöst obundna. Så här organiserar vi oss.Ju fler vi är, desto mer nytta kan vi göra för natur och miljö. Bli medlem och månadsgivare idag så är du tillsammans med över 200 000 andra medlemmar med och kämpar för en hållbar framtid. Välkommen till Sveriges största miljöorganisation!I vårt utvecklingssamarbete går miljöfrågor och mänskliga rättigheter hand i hand. Dagens miljöförstörelse drabbar de fattiga hårdast som ofta är helt beroende av naturen i sin närhet för att överleva.

Riksstyrelsen ska mellan riksstämmorna se till att verksamhetsriktlinjerna och de andra stämmobesluten följs, samt att hela föreningens demokrati och organisation fungerar och utvecklas. För att de tagna besluten ska kunna genomföras finns rikskansliet som arbetar på riksstyrelsens uppdrag.

Miljöproblem känner inga landsgränser. Därför samarbetar Naturskyddsföreningen med ett 40-tal organisationer runt om i världen, allt från globala nätverk till lokala organisationer.

Kretsarna är självständiga med egen och varierande verksamhet som till exempel kurser, utflykter, debatter och andra aktiviteter. De jobbar ofta med att påverka kommunens lokala miljöarbete. Kretsen tar beslut om sin egen verksamhet och det är kretsens medlemmar som väljer ledamöter till kretsens styrelse på en kretsstämma. Som folkrörelse står vi upp för öppenhet, solidaritet och alla människors lika värde. De värdena är grundläggande värderingsmässiga utgångspunkter i varje demokratiskt samhälle. De år som det inte är riksstämma ordnas i stället en rikskonferens där alla medlemmar är välkomna. På rikskonferenserna ryms till exempel samtal, föredrag och olika aktiviteter som ska inspirera och utveckla nya idéer för hela föreningens verksamhet. Dessutom är rikskonferensen ett tillfälle att umgås, utbyta erfarenheter och ha roligt tillsammansRiksstyrelsen utser en generalsekreterare som högsta chef för ett rikskansli med anställda. Rikskansliet verkar inom Naturskyddsföreningens prioriterade områden och hanterar även föreningens ekonomi, medlemsregister, medlemstidningen Sveriges Natur, föreningsutveckling, kommunikation, remissvar och många andra frågor som berör hela föreningen.

Nationell nivå: Naturskyddsföreningen har en nationell riksstyrelse som väljs av ombud för kretsarna och länsförbunden på en riksstämma. Riksstämman är Naturskyddsföreningens högst beslutande organ och fattar även beslut om verksamhetsmål.Vartannat år samlas medlemmar och ombud från kretsar och länsförbund från hela landet till Naturskyddsföreningens riksstämma. Då väljs en riksstyrelse och beslut fattas om vilka sakfrågor som ska prioriteras i föreningens arbete. Alla medlemmar kan lämna in förslag, så kallade motioner, till riksstämman. Förslag från riksstyrelsen kallas för propositioner. Medlemmar får yttra sig på riksstämman, men det är bara ombuden som får rösta. Det är väldigt talande för samtiden. Folk som försöker göra något för miljön måste enligt dagens debattklimat leva helt fläckfritt för att slippa undan åsiktsmobben på nätet, samtidigt som klimatforskningsförnekande politiker slipper väldigt lindrigt undan. Fossilindustrin och dess lydigt viftande onlinesvans kämpar hårt med att stämpla alla som bryr sig om miljön som hycklare genom att förstora upp varenda detalj som inte är oklanderlig till orimliga proportioner. Det är inte enbart för att slippa bli påhoppade som budskap hålls noga inom gränsen för vad forskarvärlden kan skriva under på. Det är också rent strategiskt. Ett genomgående tema i miljöorganisationerna är att sprida hopp. De vill mycket hellre få folk att känna att vi kan vända utvecklingen än att skapa känslan av att det är kört. Positiva, hoppfulla budskap ska helst finnas med även i rapporter om allvarliga situationer. Att kalla miljöorganisationerna alarmistiska avslöjar bara att man inte har koll på vad en förkrossande majoritet av forskningen kommit fram till och som summeras i exempelvis IPCC-rapporterna.Egentligen hjälper det inte ens att leva oklanderligt eftersom fossilrörelsen visat tydligt att de inte drar sig för att även hitta på eller tro på allt skvaller de kan hitta på nätet.

Så ägna en stund åt att kolla miljöorganisationernas sociala medier-kanaler och besök deras hemsidor för att få en uppfattning om vad de gör och har gjort. Allt du hittar där är bara ett axplock av deras arbete för miljön och naturen. Väldigt mycket mer pågår som de inte hinner kommunicera om. Så även om du hittar något du inte gillar – var inte så småaktig att du därmed inte kan tänka dig att stötta dem för allt annat bra de gör. Låt inte en plump förmörka hela protokollet. KRÖNIKA: Om du bryr dig om naturen (och har råd) borde du vara medlem i flera naturorganisationer. De får ibland hård kritik för småsaker, enskilda händelser eller rena påhitten, men gå inte på försöken till ”greywashing”. Miljöorganisationerna gör garanterat långt mer än vad du tror för naturen och de behöver dig mer nu än någonsin tidigare. Jag har full förståelse för att du inte tycker varenda miljöorganisation är oproblematisk. Det finns saker som varenda en av dem skulle kunna förbättra och det händer att de gör misstag. Tyvärr hänger folk alldeles för ofta upp sig på någon enstaka miss eller fråga som de inte håller med om och låter det motivera ett avslutat medlemsskap eller att stämpla hela miljöorganisationen som förkastlig.Det slår mig också hur de alltid försöker basera sina uttalanden på bästa möjliga kunskapsunderlag. Allt som kommuniceras ska kunna backas upp av forskning. Eftersom de vet att de kommer bli påhoppade av industrier som tjänar pengar på att slippa miljöhänsyn, så planeras uttalanden noga för att inte överdriva. Det leder till att de över lag hellre håller igen mer än de tar i.

Universitetet/högskola – Pluggar du på högskolenivå? De flesta stora universitet brukar ha någon form av miljöförening. Googla! Här hittar du Lunds och Uppsalas grupper. Annars finns hållbarhetsplattformen Sustainergies som sammanlänkar akademi, studenter och näringsliv.Green Cross Sweden – Del av Green Cross International som verkar för att främja en hållbar utveckling genom ett helhetsperspektiv av fred, miljö och säkerhet.

Fältbiologerna – Naturskyddsföreningens fristående ungdomsförbund med lokalföreningar över hela landet. Bred rörelse med fokus på det mesta inom miljö.Alla kan göra något för miljökampen, vare sig det är att stötta ekonomiskt, sprida information eller sitta i styrelsen för en miljöorganisation. Huvudsaken är att alla försöker. Kom igen, let’s save the world together!

Klimataktion – Förening som arbetar för att få svenska politiker att föra klimatfrågan högre upp på agendan. Anordnar manifestationer och samhällsdebatterar.Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till [email protected] eller fyll i formuläret nedan.

Latinamerikagrupperna – Stödjer folkrörelser i Latinamerika i kampen mot stora multinationella företag. Ekologisk hållbarhet och mänskliga rättigheter i fokus.Skiftet och MinKampanj – Organisation som påverkar genom opinionsbildning och namninsamlingar. Skriv under och dela någon av deras miljörelaterade kampanjer – eller starta en egen!

Greenpeace – En av världens största miljöorganisationer som representerar många miljöfrågor, men främst fokuserar på att rädda haven och minska den globala uppvärmningen. Anordnar spektakulära aktioner och sprider information.Skriv! – Starta en egen miljöblogg, bombardera tidningar med debattartiklar och nyhetstips eller vässa din virtuella twitterpenna. Du kanske till och med är SMB:s nya stjärnskribent? Håll utkik på hemsidan och facebook för att veta nästa gång vi söker nya skribenter.

Med initiativet Klimatveckan vill projektet Sätt färg på Göteborg skapa en samtals-, inspirations- och mötesplats där unga kommer i kontakt med hållbarhetsfrågor.Med initiativet Klimatveckan vill projektet Sätt färg på Göteborg skapa en samtals-, inspirations- och mötesplats där unga kommer i kontakt med hållbarhetsfrågor. Ahmed Bayati (till vänster) är en av projektledarna.

– Det är en plattform som byggs. Ungdomarna kanske hör av sig till företagen efteråt och vill veta mer och får kontakt den vägen. Att skapa vägar och broar, det är tanken. WWF Sweden Youth (WWF:s ungdomssektion, reds. anm.) medverkar och där finns också en viktig kontaktportal, säger Ahmed Bayati.Världsnaturfondens motivering för priset lyder: “Med outtröttlig kraft sedan mer än ett halvt sekel tillbaka ger Fältbiologerna ungdomar kraft och styrka att göra det många vuxna inte klarar: att skapa förutsättningar, mod och verktyg att agera för en hållbar planet för kommande generationer. Vi säger – ni behövs, ni är starka, ni är vår framtid!“

– Vi är stolta och glada att motta detta pris till alla oss unga som kämpar för livet. Vi växer upp i en tid av skenande klimatkris och artdöd. Därför tar vi kampen – från hemmaskogens hotade dofttickor till Europas enorma kolgruvor. Detta pris visar att när vi barn och unga engagerar oss kan vi förändra världen, säger Tove Lönneborg, ordförande för Fältbiologerna.

– Den stora segern mot Preem efter flera års kamp visar att aktivism fungerar. Tillsammans kan vi göra skillnad. Nu fortsätter arbetet för att rädda de sista riktiga skogarna – både från industrins skövling och från Preems biobränslen, säger Lönneborg.– Vi lovar att fortsätta arbeta för att få ut unga i naturen och in i miljödebatten. Tillsammans kan vi rädda den biologiska mångfalden och klimatet, avslutar Lönneborg.

Vill du hjälpa vår planet? På WWF Agera utför du olika uppdrag för klimatet, den biologiska mångfalden och för att stötta WWF i vårt arbete. Skapa login, samla poäng och utveckla dig till en planethjälte! Du får en egen profilbild och samlar utmärkelser (stjärnor i din profil) efter hur många uppdrag du utför.

Pandaklubben är till för barn och unga som vill fördjupa sin kunskap och sitt engagemang för djur och natur. Medlemskapet är laddat med förmåner, rabatter och ett grönt medlemsbevis – ett litet träd som planteras på Borneo.

WWF finns i över 100 länder, har fler än fem miljoner supportar och driver tusentals projekt inom allt från att rädda utrotningshotade arter till klimatsmarta energilösningar.Den svenska delen av WWF stödjer och arbetar med hundratals projekt i över hundra länder. Här presenterar vi ett urval av projekten i Sverige och runt om i världen.

Följ både din egen och andras hållbarhetsresa och interagera med andra. Kolla in topplistor och välj attribut till din profil. Dela med dig av bilder & tips.WWF arbetar tillsammans med lokalbefolkningar, företagspartners, forskare och organisationer för att bevara vår fantastiska planet. Utan stöd från våra fantastiska supportrar hade det varit omöjligt att nå alla framgångar.

Sedan 1971 har vi, tillsammans med människor världen över, arbetat för att skydda vår planet. Vi tar inte emot bidrag från varken stater eller företag, utan stödet från miljontals människor världen över ger oss en oberoende röst som endast talar för miljöns intressen. Greenpeace använder fredliga, kreativa metoder och lösningar för att bana väg mot en mer grön och fredlig värld och för att konfrontera de system som hotar vår miljö. Vi tror inte bara att en bättre värld är inom räckhåll, utan att den byggs redan idag, av oss alla, tillsammans.Sparks hjälper unga att hitta sin grej och en meningsfull fritid! Genom digitala och sociala medier, ungdomsambassadörer och techplattformen sparksapp.se hjälper vi unga i åldern…

Fonden för psykisk hälsa (f.d. Psykiatrifonden) är en nationell, ideell skattebefriad fond som grundades 1993 för ändamålet att samla in medel till forskning och motverkande…The Hunger Project är en global organisation som finns för att avskaffa hunger genom utveckling ledd av människor som själva lever i hunger och fattigdom….

Framtidsjorden är ett ideellt nätverk av organisationer som verkar för socialt och miljömässigt hållbar förändring. Vi och våra medlemmar folkbildar och organiserar småskaliga jordbrukare, matkonsumenter,…Låt årets roligaste resa bli resan mot ett hållbart liv! Lyssna på vår poddserie Klimatskolan, där programledaren Fritte Fritzson tillsammans med olika gäster reder ut vad som händer med klimatet och vad vi – var och en av oss – kan göra åt det.

Många barn är idag oroliga för klimatförändringen. Genom att låta dem fördjupa sig i ämnet kan vi inge hopp och grunda för en hållbar framtid. Med gemensamma krafter kan vi hejda klimatförändringen.

Med enkla medel kan du spara energi och minska dina koldioxidutsläpp. Vi kan alla hjälpas åt att hejda klimatförändringarna! Läs här vad WWF gör i klimatfrågan. Nedan finns tips vad du kan göra.Minska din belastning på jordklotet genom att dra ner på onödiga eller ohållbara köp och överkonsumtion av prylar, som kläder, möbler och elektronikprodukter.Ät mindre men bättre kött, ät mer proteiner från växtriket (bönor, linser, ärtor) och sluta slänga ätbar mat – för då är både du, klimatet och den biologiska mångfalden vinnare!

Vi har samlat 50 små och stora förbättringar du kan göra för vår enda planet. Svara på tre enkla frågor, så föreslår vi de förbättringar som kan passa just dig.

När du sätter in pengar på banker, i fonder eller försäkringsbolag, används de till investeringar. Du kan till och med få mer pengar tillbaka. Men vad du kanske inte känner till är att en del av dina pengar kan hamn i företag som utnyttjar och förorenar vår planet. Som Planetfadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till arbetet för att bevara den biologiska mångfalden och kämpa mot klimatförändringarna. Dina val i vardagen spelar stor roll för hur mycket utsläpp du orsakar. Att äta mer vegetariskt, resa mer kollektivt, cykla mer och välja miljömärkt el i hemmet är enkla saker du kan göra för att minska utsläppen. Klimatkalkylatorn är framtagen av WWF i samarbete med SEI, Stockholm Environment Institute.Spara energi i din bostad och var med och hejda klimatförändringarna, samtidigt som du minskar elräkningen. Det här är en utmaning som passar även barnen.Välj klimatsmartare transportsätt när det är möjligt – som elbil, kollektivtrafik, tåg och cykel. Många av oss har alternativ och möjligheten att tänka till.Fråga efter investeringar som inte bidrar till den globala uppvärmningen eller utarmning av den biologiska mångfalden. Då visar du att det finns efterfrågan på gröna sparalternativ!

Som medlem i Klimatnätverket kan du hitta och träffa intresserade i din närhet eller i andra delar av landet. Tillsammans med andra aktiva i nätverket är du med och ökar trycket i klimatfrågorna!Klimatfrågan är global och Klimatnätverket nationellt, men då mycket av klimatpåverkan sker där vi bor, jobbar och handlar finns det lokala och regionala klimatgrupper. De driver på i kommuner och län kring klimatfrågor, ordnar utbildningar med mera. Finns det en grupp där du bor är det bara att hänga på! Du kan också tillsammans med andra medlemmar i nätverket starta en arbetsgrupp, lokalt, regionalt eller inom ett specifikt område som just du brinner för. Hör gärna av dig till nätverkssamordnaren för att få stöd eller om du har frågor. Naturskyddsföreningens klimatnätverk samlar klimataktiva över hela landet för att tillsammans arbeta för att Sverige ska bli en förebild i klimatomställningen. Du är välkommen att gå med oavsett om du vill engagera dig lokalt eller nationellt och inga förkunskaper krävs. Klimatnätverket är ett nationellt nätverk inom Naturskyddsföreningen där vi utbyter idéer och arbetar tillsammans för att hejda klimatförändringarna. Kom med du också!Brinner du för klimatet och vill engagera dig för en bättre värld? Känner du att lasset är för tungt för att dra ensam? Då kan Klimatnätverket vara något för dig!

Oavsett om din insats är liten eller stor är den betydelsefull. Inga förkunskaper behövs och det kostar inget att vara med, men du måste vara medlem i Naturskyddsföreningen.

Men i flera länder har den juridiska vägen lett framåt. Inte hela vägen, men framåt ändå. Klimaträttsgruppen Aurora hoppas ha sin stämningsansökan klar inom några månader. Då borde det kunna hända saker i lagom tid för att sätta klimatfrågorna i fokus inför valet. Håll tummarna för Aurora.Om det skulle visa sig fungera skulle det vara en seger på många plan. För klimatet, förstås, men också för tilltron till rättsstaten och demokratin, inte minst bland de unga. Även om Svenskt näringsliv snabbt skulle vara framme med en lobbykampanj för att ändra lagen. Men vad händer om regeringen vinner?

Jonas Ebbesson, professor i milj\u00f6r\u00e4tt, anser att det finns r\u00e4ttslig grund f\u00f6r att st\u00e4mma regeringen. Samtidigt p\u00e5pekar han att det inte \u00e4r meningen att domstolarna ska f\u00f6ra klimatpolitik \u2013 men de ska se till att lagar efterlevs och genomf\u00f6rs och s\u00e4kerst\u00e4lla att klimatomst\u00e4llningen sker inom demokratins och r\u00e4ttsstatens ramar, s\u00e4ger han till SVT.Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, anser att det finns rättslig grund för att stämma regeringen. Samtidigt påpekar han att det inte är meningen att domstolarna ska föra klimatpolitik – men de ska se till att lagar efterlevs och genomförs och säkerställa att klimatomställningen sker inom demokratins och rättsstatens ramar, säger han till SVT.

I Norge har det varit en liknande process, som den norska staten vann. Greenpeace och Natur og ungdom, de norska fältbiologerna, ville att högsta domstolen skulle stoppa Norges oljeborrning av klimatskäl. Domen, som kom i december 2020, säger också att Norge inte har något ansvar för utsläppen från norsk olja om de sker i andra länder.

Men i flera l\u00e4nder har den juridiska v\u00e4gen lett fram\u00e5t. Inte hela v\u00e4gen, men fram\u00e5t \u00e4nd\u00e5. Klimatr\u00e4ttsgruppen Aurora hoppas ha sin st\u00e4mningsans\u00f6kan klar inom n\u00e5gra m\u00e5nader. D\u00e5 borde det kunna h\u00e4nda saker i lagom tid f\u00f6r att s\u00e4tta klimatfr\u00e5gorna i fokus inf\u00f6r valet. H\u00e5ll tummarna f\u00f6r Aurora.Detta \u00e4r en argumenterande text fr\u00e5n Syres ledarredaktion med syfte att p\u00e5verka. Syres politiska h\u00e5llning \u00e4r frihetligt gr\u00f6n.

På Supermiljöbloggen jämför Iris Elmér, 20 år, Auroramålet med det så kallade Magnoliamålet för några år sedan, då Fältbiologerna och organisationen Push försökte stoppa Vattenfalls försäljning av brunkolsmålet. Då tog domstolarna inte upp målet, men det har hänt saker sedan dess, säger Iris Elmér. Dels de juridiska framstegen i Frankrike och Nederländerna, dels har samhället mognat, vi har sett mer av klimatkrisen. Därför tror hon att oddsen är bättre för Auroramålet.I Sverige förbereder den ungdomsledda klimaträttsgruppen Aurora en stämning av regeringen för bland annat brott mot FN:s barnkonvention och Europakonventionen. I nätverket ingår också juristnätverket Klimatjuristerna, och de har en forskargrupp till sin hjälp. Sverige har inte gjort nog för att nå klimatmålen, och därmed äventyrar regeringen barns och ungas framtid, säger de.

Om det skulle visa sig fungera skulle det vara en seger p\u00e5 m\u00e5nga plan. F\u00f6r klimatet, f\u00f6rst\u00e5s, men ocks\u00e5 f\u00f6r tilltron till r\u00e4ttsstaten och demokratin, inte minst bland de unga. \u00c4ven om Svenskt n\u00e4ringsliv snabbt skulle vara framme med en lobbykampanj f\u00f6r att \u00e4ndra lagen. Men vad h\u00e4nder om regeringen vinner?I januari i \u00e5r d\u00f6mdes den franska staten i domstol, st\u00e4md av fyra milj\u00f6organisationer, f\u00f6r att inte ha f\u00f6ljt Parisavtalet och f\u00f6r att vara delvis ansvarig f\u00f6r utsl\u00e4pp som f\u00f6r\u00e4ndrar atmosf\u00e4ren. Frankrike fick betala en euro i b\u00f6ter \u2013 det \u00e4r faktiskt sant. Inte f\u00f6r att brottet ans\u00e5gs s\u00e5 ringa, utan f\u00f6r att det inte kunde v\u00e4rderas i pengar. Den viktigaste p\u00e5f\u00f6ljden blev ist\u00e4llet att staten m\u00e5ste se till att utsl\u00e4ppen minskar mer. I januari i år dömdes den franska staten i domstol, stämd av fyra miljöorganisationer, för att inte ha följt Parisavtalet och för att vara delvis ansvarig för utsläpp som förändrar atmosfären. Frankrike fick betala en euro i böter – det är faktiskt sant. Inte för att brottet ansågs så ringa, utan för att det inte kunde värderas i pengar. Den viktigaste påföljden blev istället att staten måste se till att utsläppen minskar mer. Irland dömdes i augusti förra året att göra om sin klimatplan sedan en miljöorganisation hade stämt den irländska staten. Och i december 2019 dömdes den nederländska staten, stämd av 900 ungdomar, en miljöorganisation och stiftelsen Urgenda, att minska sina koldioxidutsläpp till 25 procent under 1990 års nivå under 2020. Bland annat fick man stänga ett stort kolkraftverk och satsa miljarder på solenergi.I Sverige f\u00f6rbereder den ungdomsledda klimatr\u00e4ttsgruppen Aurora en st\u00e4mning av regeringen f\u00f6r bland annat brott mot FN:s barnkonvention och Europakonventionen. I n\u00e4tverket ing\u00e5r ocks\u00e5 juristn\u00e4tverket Klimatjuristerna, och de har en forskargrupp till sin hj\u00e4lp. Sverige har inte gjort nog f\u00f6r att n\u00e5 klimatm\u00e5len, och d\u00e4rmed \u00e4ventyrar regeringen barns och ungas framtid, s\u00e4ger de.I Norge har det varit en liknande process, som den norska staten vann. Greenpeace och Natur og ungdom, de norska f\u00e4ltbiologerna, ville att h\u00f6gsta domstolen skulle stoppa Norges oljeborrning av klimatsk\u00e4l. Domen, som kom i december 2020, s\u00e4ger ocks\u00e5 att Norge inte har n\u00e5got ansvar f\u00f6r utsl\u00e4ppen fr\u00e5n norsk olja om de sker i andra l\u00e4nder.\u00a0

DEL 3 AV 3. Några av de viktigaste samhällsfrågorna för unga är brottsbekämpning, jämställdhet och klimat. I en serie på tre delar har unga korrespondenten Laura ställt samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund mot väggen: Vad är er plan? Sista delen handlar om klimatet.Trots att klimatfrågan blir allt viktigare kvarstår frågan: distanseras vi allt mer från naturen och i så fall varför? Kan det bero på vår klimatdebatt, där varje fråga tenderar att sluta med människa:

Miljövänlighet är att äta vegetariskt, att cykla, att avstå från resor och konsumtion, men det är också att hänga ut fågelholkar och låta gräsmattan växa. Det är att prata med sina vänner och kollegor om relationen till skogen och havet. Att besitta kunskap om naturen runt omkring dig och agera skydd för den om hot inbryter.En naturlös klimatdebatt tvingar in människor i en hjälplöshet där bidrag till miljöorganisationer tycks vara det enda som kan rädda klimatet. Vi lever i villfarelsen att det viktigaste vi kan göra är att minska användningen av energi och ändra vår förhållning till kost, konsumtion och resande, men det finns massor av annat vi kan och bör göra.

Invasiva arter. Är det farliga rymdvarelser vi pratar om? Man skulle kunna tro det, men tanke på hur mycket skada de ställer till med. Korrespondenten Elina har tagit reda på vilka växter vi ska sky som pesten, som till exempel lupiner.INTERVJU. Klimathjältar som använder civil olydnad för att rädda planeten, eller jobbiga typer som limmar fast sig i marken och stoppar biltrafiken? Unga korrespondenten Emilia träffar 24-åriga klimataktivisten Ellen Casey i Lund för att bilda sin egen uppfattning. Svensk politik har på sistone främst handlat om integration, trygghet, nationens säkerhet och hur man ska få bukt med unga kriminella. Självklart viktiga politiska frågor, men vad hände klimatfrågan? Korrespondenten Lissett diskuterar saken med två unga klimataktivister i Sundsvall. Omställningen kräver inte bara att vi förändrar vårt sätt att äta och resa. För att den ska genomföras krävs att vi förändrar vårt sätt att tänka och erkänner naturens egenvärde. Framför allt handlar det om att erkänna sin egen möjlighet att agera. Vi har alla en skyldighet att ta reda på vad vi kan göra för att hjälpa naturen vi har äran att få vara i närheten av. KRÖNIKA. Även om unga kanske har bäst koll på klimatfrågan, finns det inget som pekar på att ungas intresse för naturen är särskilt stort. Korrespondenten Elina Wahlund är kritisk till vår samtids naturlösa klimatdebatt. KRÖNIKA. Den 22 april varje år är det Earth Day, en dag som sedan 1970 uppmärksammat miljöfrågor. Emilija Nikolic skriver om en viktigt del i kampen mot klimathotet – källsorteringen. Hon föreslår ett system där man får pengar tillbaka för det man återvinner, för att uppmuntra fler till att sopsortera.

Du kan hjälpa till att ta bort invasiva växter, bygga hem åt flodkräftor, kratta alger och hänga ut fågelmat. Du kan plantera blommor vänliga för bin, bygga insektshotell och du kan ta reda på vad som går att äta i naturen för att kunna skippa grönsakerna från utlandet. Listan bara fortsätter.Miljövänlighet har blivit ett begrepp vi diskuterar i fråga om människans överlevnad och jordens undergång: alla de stora miljöfrågorna. Det gör att vi pratar alldeles lite, eller inte alls, om hur det levande i vår närhet ska hålla sig friskt och må bra.

Den som undrar vad miljövänlighet betyder ska fråga ungdomarna. Det är vi som cyklar och tar bussen, som äter vegetariskt och handlar second hand. Det är oss det hänger på. Klimatfrågan är vår högsta prioritet. Men har vi verkligen svaret på frågan om naturen? Faktum är att det finns undersökningar som visar att andelen barn som vistas varje dag i naturen har minskat kraftigt från 78 procent år 2003 till 49 procent år 2019. Kan det snarare vara så att det är den äldre generationen vi ska vända oss till den här gången?Fram till dess kvarstår främlingskapet – och hur ska vi då beskydda naturen från hot? Hur ska vi överhuvudtaget veta vad som är ett hot? Utan kunskap är vi enkelt förledda, som litar på ord som ”kompensation”. Då rycker vi på axlarna när skog skövlas till motiveringen att nya parker kan planteras, och samtidigt glömmer att inget kan leva där. Idrottsungdomar jobbar för miljön och projekten finansieras av näringsliv, kommuner eller andra organisationer. Städande förening och lag får ett viktigt bidrag till sin verksamhet och gör samtidigt en värdefull insats. Låt oss hjälpa er förening att tjäna pengar! Städa Sverige är idrottens miljöorganisation, med ideella idrottsförbund som medlemmar. Vi har som syfte att bidra till ungdomsidrottens finansiering genom att organisera och erbjuda städprojekt i utomhusmiljöer. Deltagarna får en utbildning inför arbetet och en ersättning för utfört arbete.Genom att ge oss dina kontaktuppgifter godkänner du att ta emot nyhetsbrev från oss. Du kan avsluta prenumerationen genom att följa instruktionerna i e-postmeddelandet som du tar emot. Städa Sverige skapar engagemang: Hos ungdomar, som gör en konkret insats för närmiljön och samtidigt tar ett steg mot förverkligandet av drömmar om resor, läger och fortsatt idrottande. Vi skapar också engagemang i de företag och organisationer som stöttar verksamheten finansiellt, och på det viset gör skillnad för närmiljön och bidrar till ungdomsidrotten. Sedan starten 1988 har verksamheten haft över 550 000 deltagare som plockat mer än 47 miljoner kg skräp. Detta har resulterat i mer än 270 miljoner kronor till den svenska idrotten.“Som många andra ungdomar är även jag orolig och rädd inför effekten av klimatförändringarna. Men samtidigt som jag tillbringar mycket tid med att oroa mig inför vad som ska ske, försöker jag också hålla hoppet uppe.”

Låter det här kanske bekant? Det stämmer. Greenpeace har tidigare varit med och drivit ett klimaträttsfall mot norska staten för deras fortsatta utdelning av nya oljelicenser i Arktis. Den gången handlade det om brott mot den norska grundlagens miljöklausul. Efter tre omgångar i norska rättssystemet avgjorde Högsta domstol 2020, i en oenig dom, att norska staten inte bröt mot grundlagen. Och faktum är att det här ger tyngd åt den nya ansökan: Det är nämligen betydligt större chans att få ett mål prövat i Europadomstolen för mänskliga rättigheter (EMD) om man redan genomgått alla möjligheter i det nationella rättssystemet.Ansökan om att få fallet prövat i Europadomstolen är inskickad, och nu återstår det att se om den går igenom. Oavsett utfall kommer vi, tillsammans med er, fortsätta arbetet för att stoppa ny olja och skydda vår planet. Vill du vara med och höja din röst för Arktis? Genom att skriva under och dela vår namninsamling kan du visa ditt stöd för att skydda Arktis sårbara natur och allas vår framtid. Använd din röst för att ge tyngd åt ungdomarnas budskap: Ja till ett oljefritt Arktis!