Ord På Latin

Klassiskt latin användes länge som vetenskapens internationella skriftspråk och som lingua franca i stora delar av Europa. Inom systematiken används latin tillsammans med grekiska för vetenskapliga namn på djur, växter och andra arter, och används också för namn på sjukdomar och inom anatomin. Dessutom är grundläggande kunskaper om latin fortfarande betydelsefulla för att förstå europeisk historia och europeiska språk.

När det Västromerska riket dog ut i slutet av 400-talet dog samtidigt det klassiska latinet ut. Men vulgärlatinet levde vidare och utvecklades så småningom till olika dialekter, och därefter till olika språk, de romanska språken. De romanska språken är bland andra italienska, spanska, portugisiska, franska och rumänska. Man kan säga att dessa språk är nutida former av latinet. Med sina tre genus, fem deklinationer, sex kasus, och trehundra olika böjningsformer för verben är latinet ett betydligt mer flekterande språk än de romanska språken.

De ord som inte betonas på näst sista stavelsen anges här med accenter. De ord som anges inom parenteser kan man välja om man ska använda dem eller inte. Sammanhanget kan avgöra om man vill använda dessa ord eller inte.

Personliga och även possessiva pronomen utelämnas i allmänhet i latin och tillsätts endast om de är betonade och behövliga. Normalt är amo, ”jag älskar”, mindre normalt är ego amo, som betyder samma sak.Det latin som talades i senantiken, ungefär tiden 200 – 700 brukar kallas senlatin. Detta övergick successivt till medeltidslatin, som med viss överlappning brukar hänföras till tiden ungefär 600 – 1 500.Utbildningar i latin finns i Sverige alltjämt både i gymnasieskolan och vid universiteten. År 2009 ägde den fjortonde internationella kongressen om nylatin rum vid Uppsala universitet, då 200 experter från många länder debatterade nylatinets senaste utveckling.Jämfört med moderna romanska språk är latinet mycket strukturerat och avancerat. Det har ett ganska rikt system av böjningar och därför en relativt fri ordföljd, på ett strukturerat sätt.

Latinska ord används ofta också inom läkaryrket för att benämna sjukdomar, kroppsdelar och dylikt. Härvid är det nylatin som gäller. För företeelser som inte fanns på romarrikets tid, skapar man nya ord ”på latinskt vis”, på samma sätt som Linné gjorde, när han namnsatte växter och djur. Se vidare läkarlatin.Klassiskt latin ses ofta som ett utdött språk, men i och med den obrutna förmedlingen över generationerna från vulgärlatin till de moderna romanska språken kan det ses som ett levande språk. Många studerar dock fortfarande latin, och det är officiellt språk i Vatikanstaten.

Latin var under lång tid det juridiska och administrativa språket i det romerska imperiet. Men samtidigt var klassisk grekiska ett andraspråk hos den välutbildade eliten, då stora delar av litteraturen och filosofin som studerades av överklassen var författad på grekiska. I imperiets östra halva – vilken skulle bli Bysantinska riket – efter Väst- och Östroms slutliga splittrande år 395, ersatte grekiskan i slutänden latinet som det juridiska och administrativa språket; det hade under lång tid varit lingua franca för österländska romarmedborgare av alla samhällsklasser.Latin är ett indoeuropeiskt språk inom språkgruppen italiska språk. Den äldsta formen av latinet kallas gammallatin eller fornlatin, och delades med tiden upp i överklassens språk klassiskt latin och de folkliga talspråken i romarriket, vulgärlatinet.

Även om överlevande romersk litteratur från antiken består nästan uteslutande av klassiskt latin, utgjordes det faktiska talade språket hos allmogen i det Västromerska riket av vulgärlatin. Det klassiska latinet var snarast en förfinad version av talspråket. Skillnaden ligger i stilnivå; i nästan alla språk uppstår ett officiellt språk efter en utbredd läsförståelse.Latin ingår i den italiska språkgruppen jämte bl.a. de utdöda språken faliskiska, oskiska och umbriska. Latin tillhör den latinofaliskiska språkgrenen. De italiska språken fördes till Italienska halvön av migrerande stammar under 800- eller 700-talet f.Kr. Den dialekt som talades i Latium runt floden Tibern – där den antika romerska civilisationen skulle uppstå – utvecklades till latin. Klassiskt latin brukar hänföras till den ungefärliga perioden 175 f.Kr. – 200 e.Kr.

Latinet har varken obestämd artikel (en, ett) eller bestämd artikel (den, det). Beroende på sammanhanget i en latinsk mening kan då silva, ”skog”, översättas till svenska som ”skog”, ”en skog” eller ”skogen” och silva magna, ”stor skog”, kan översättas som ”stor skog”, ”en stor skog” eller ”den stora skogen”. I vulgärlatin började räkneord ”unus, una, unum” fungera som obestämd artikel medan pronomenet ”ille, illa, illud” användes ofta som bestämd artikel.Följande tempus finns: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt, futurum simplex och futurum exaktum. Verben böjs också efter person och numerus. Verbböjningen har fyra konjugationer. Ett enda latinskt verb har trehundra olika ändelser.

En latinsk ordföljd är oftast subjekt-objekt-verb, som avis silvam videt, ”fågeln ser skogen” eller Aemilia silvam videt, ”Aemilia ser skogen”. Den här regeln följs vanligtvis, men man kan kasta om orden för att framhäva ett visst ord.Även sedan latin ej längre talades allmänt och i princip blivit ett dött språk, kvarstod det som ett lingua franca i vetenskapsvärlden i Europa. Därvid krävdes nybildningar för begrepp som inte fanns under romarrikets tid. Detta språk kallas nylatin, och var på sitt sätt levande inom vetenskap, litteratur och politik ända till början på 1800-talet. Än idag lever latin ett skuggliv inom medicin och biologi, när nya rön ska ges namn som ska vara entydigt begripliga internationellt utan förbistring av moderna språk

Latin, på latin lingua latīna eller latīnus sermo, är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa. Skillnaden mellan talspråk och skriftspråk i romarriket var redan tidigt stora och accelererade. Termen vulgärlatin används när man verkligen syftar på romarnas talspråk. De äldsta bevarade inskriptionerna är från 500-talet f.Kr. Språkets namn kommer av den italienska regionen som under antiken hette Latium (nuvarande Lazio).Latinska (romerska) tal skrivs även med versala bokstäver. I engelskspråkig litteratur används gemena tecken med samma betydelse; ibland skrivet inom parentes.Versalerna blev efter hand besvärliga att skriva. Romarna utvecklade då en kursiv stil som gjorde det snabbare att skriva och som även gav upphov till våra dagars gemener.Den mest omfattande analysen av det svenska nylatinets utmärkande egenskaper och bärande teman i den stormaktstida litteraturen återfinns i latinprofessor emeritus Hans Helanders Neo-Latin literature in Sweden in the period 1620–1720 (2004). Krister Östlund har sammanfattat nylatinska särdrag som vanliga stavningsvarianter och typiska formuleringar i svenska 1700-talsdissertationer i sin avhandling Johan Ihre on the origins and history of the runes (2000). En ordbok med nylatinska termer (som yrkesnamn och dateringar) och fraser från ca 1500–1800 är Latin för släkthistoriker (tredje utgåvan 2022). Dess introduktionskapitel behandlar bl.a. det äldre latinuttalet i Sverige och hur man latiniserade svenska ort- och personnamn och då särskilt en mycket vanlig typ av tillnamn som skapades utifrån ortnamn med hjälp av latinska och grekiska suffix.

På Tyda.se kan du hittar ord med dess synonymer, betydelse, användningsområden och få korsordshjälp. Här finns översättningar mellan svenska och engelska, tyska, franska, spanska, norska och danska.Redan här har vi ett viktigt skäl till varför kunskaper i latin är så värdefulla. Vi förstår helt enkelt de moderna språken bättre. Omkring 60 % av orden i engelskan kommer från latinet (eller grekiskan). Andra språk som franska, spanska och italienska är dotterspråk till latinet och med kunskaper i latin har vi nyckeln också till dessa språk. Även i svenskan finns det förstås gott om latinska ord.

Om du vill förena nytta med nöje (utile dulci på latin) är latin – språk och kultur ett självklart val. Kontakta mig gärna så berättar jag mer om ämnet: [email protected].

Latinet används inom många vetenskaper, bl a biologi, medicin, juridik och lingvistik (språkvetenskap). Många av de vetenskapliga latinska termerna studerar vi förstås i latinämnet. Några exempel: biologi: viola tricolor (styvmorsviol, eg. trefärgad viol), vespa (geting); medicin: clavicula (nyckelben), fractura (benbrott); juridik: alibi (annanstans); lingvistik: interrogativt pronomen (frågepronomen).I latinämnet läser vi naturligtvis också latinska texter på originalspråket. Det kan röra sig om kärleksdikter – vilken kultur klarar sig utan sådana? – sedelärande fabler, filosofiska skrifter, tal, brev, historiska skildringar, komedier, tragedier, myter, religiösa och vetenskapliga texter. I många av dessa texter spårar vi utvecklingen av tankar som fortfarande präglar vår världsbild.

Vad har ord som fönster, port, peppar, öre, lektion och president gemensamt? Svaret är att de alla ursprungligen är latinska ord. Men orden är så vanliga i svenskan att vi överhuvudtaget inte reflekterar över deras ursprung. Fortsätter vi gräva i vårt språk – eller i andra moderna språk – kommer vi snart att finna tusentals ord som har sitt ursprung i det språk som en gång var de mäktiga romarnas modersmål, alltså latin.

Avslutningsvis några ord från elever på Kitas gymnasium som läser eller har läst latin på skolan: ”Latin är ett allmänbildande ämne”, ”Särskilt roligt är att man får lära sig så många ords ursprung”, ”Man har stor nytta av latin också i andra ämnen”, ”Att läsa latin är en fantastiskt rolig utmaning”, ”Latin är inte så svårt som man kanske tror”, ”Vi får sjunga på latin”, ”Det är status att kunna latin”, ”När man läser latin lär man sig också väldigt mycket om andra språk”.Det är inte alltid så lätt att avgöra från vilket språk ordet har lånats, ord och uttryck kan ta många omvägar innan det landar i våra ordböcker. Ordet soffa till exempel, det finns belagt i Sverige sedan början av 1700-talet och kan närmast ha lånats in från tyskans Sofa eller franskans sofa. Ordet finns även i italienskan (sofà), engelskan (sofa) och turkiskan (sofa) men från allra första början är det ett arabiskt ord – suffa ’kudde, vilobänk’. De flesta lånorden i svenskan kommer från latin, tyska, franska och engelska men vi har även lånat in ord och uttryck från en mängd andra språk. Här kan du läsa mer om några av de språk som svenskan hämtat ord från genom tiderna. Sett över tid är det tyskan som haft mest inflytande på svenskan vad gäller lånord. Den första vågen av tyska ord kom från lågtyskan på medeltiden i samband med att många tyska hantverkare och köpmän invandrade till de svenska städerna. De tyska immigranterna utgjorde en stor del av befolkningen i flera städer, och fick stort inflytande. Många av de inlånade orden från lågtyskan är också knutna just till handel och stadsliv, till exempel stad (Stat), köpman (Kaufmann), borgmästare (Borgermester) och betala (betalen).Efter romarrikets fall på 400-talet behöll latinet en stark ställning i den kristna kyrkan, och när kristendomen kom till Sverige tog den med sig ett stort antal nya ord till svenskan. Några sådana exempel är kristen (från christiánus ’bekännare av Kristus’), präst (från présbyter), advent (från adventus ’ankomst’) och djävul (från diabolus ’förtalaren’). Flera av dessa kristna ord var från början inlånade till latinet från grekiskan.Mall Stålhammar (2002–2003): Engelskan i svenskan. 1. Engelska lånord under 1800-talet Länk till annan webbplats. och Engelskan i svenskan. 2. Engelska lånord under 1900-talet Länk till annan webbplats.. Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet.

Även om språken ovan står för de flesta lånorden har svenskan fått ord och uttryck från många olika språk runtom i världen. Här hittar du några exempel:Det här är inget nytt – att låna ord och uttryck från andra språk har varit en del av det svenska språkets utveckling i alla tider. När du i dag talar svenska är kanske mer än hälften av orden du använder från början lånord från andra språk. Vissa lånades in för tusentals år sedan, medan andra dök upp för några månader sedan. I dag är det engelskan som har mest inflytande, på medeltiden var det tyskan och på 1700-talet franskan.

Engelskan är i dag ett viktigt världsspråk och i Sverige, liksom i många andra länder, är det obligatoriskt att läsa engelska som första främmande språk (läs mer på sidan Engelskan i Sverige i kunskapsbanken om flerspråkighet).

Det är inte bara människor som migrerar, också ord kan flytta mellan olika språk. Svenskan rymmer i dag en mängd ord som i något skede av historien lånats in från ett annat språk.På 1800-talet ökade antalet engelska lånord i svenskan, men det riktigt stora genombrottet kom först efter andra världskriget. Under andra halvan av 1900-talet och 2000-talet är det engelskan som lånat ut flest ord och uttryck till svenskan. Bland de nyord i svenskan som varje år uppmärksammas i nyordslistan finns många lån från engelskan. Många av de inlånade orden stannar kvar i svenskan, medan andra är tillfälliga modeord som bara stannar en kort tid. Förmodligen precis som det var med tyskan på medeltiden eller franskan på 1700-talet.

Faktum är att du knappt kan säga en fullständig mening på svenska utan att använda ett eller flera ord som lånats in från andra språk. I dag tänker vi kanske framför allt på engelskan när vi hör om lånord i svenskan, och många av våra nya ord hämtas från just engelska ord och uttryck (titta till exempel på de senaste årens nyordslistor).På 1600-talet fick tyskan konkurrens av franskan som på 1700-talet blev det viktigaste främmande språket i Sverige. Den blev särskilt populär i hovet och högreståndskretsar där man hade täta kontakter med Frankrike och använde franskan som umgängesspråk. Franska lånord blev särskilt vanliga inom områden som mat, umgänge, kultur och inredning och några exempel på sådana lånord är populär (populaire), maskerad (mascarade) och byrå (bureau ’tyg­klädd skriv­pulpet; skriv­rum; kontor’).I historien har det funnits täta band och kontakter mellan Norden och de brittiska öarna, och svenska språket har tagit in ord och uttryck från engelskan de senaste tusen åren. Engelskan har också lånat in en del ord och uttryck från nordiska språk, något du kan läsa mer om i artikeln Svenska lånord i världen.Latinet har försett oss med nya ord i tusentals år. Några av de äldsta latinska lånorden, som vin (från vinum), lånades in till urnordiskan redan under de första århundradena e.Kr. Latinet ligger även bakom en del mer moderna ord, dator kommer till exempel från latinets dator ’givare’.

Från 1500-talet kom lånorden istället från högtyskan, några exempel är artig (artig ’väluppfostrad; behaglig, av god beskaffenhet’), skaffa (schaffen ’skaffa, vara verksam’) och främling (Fremdling). Tyskan var ett viktigt internationellt språk inom vetenskap och kultur, och fortsatte att ha en stark ställning i Sverige in på 1900-talet. År 1859 infördes tyska som första främmande språk i svenska skolor, och ersattes inte av engelskan förrän år 1946.

Martius – Mars var årets första månad. Mars var romarnas krigsgud, och man offrade djur till honom varje år under denna tid för att bringa tur i de krig som skulle komma under året.När fixa dagar fastställdes så inträffade nones den sjunde dagen i mars, maj, juli och oktober och ides den femtonde. Övriga månader inträffade nones den femte och ides på den trettonde dagen.

Den romerska kalendern var en lunisolarkalender. Den styrdes alltså av månen och solen. Den ersattes enligt påbud av Julius Caesar med den julianska kalendern år 46 f.Kr.Här har vi förklaringen till varför februari är den månad som får en extra dag under skottår. Det är helt logiskt att man lägger till en extra dag i slutet av årets sista månad. Då behöver man inte göra om hela kalendern.Maius – Maj. Markens och växternas gudinna hette Maia. När växtlighet och jordbruk tog fart på vårkanten, offrade man till henne för att få en god skörd.Februarius – Februari blev årets sista månad. Namnet kommer från ordet ”februare”, som betyder ’att rena’. Den 15 februari firade romarna en stor högtid för förlåtelse av synder. Februari var förlåtelsens, reningens och den nya börjans månad.

Aprilis – April har fått sitt namn efter två tänkbara ord. Antingen ordet ”apricus”, som betyder ’solig’. Eller ordet ”aperire”, som betyder ’öppna’ (till exempel blom- och bladknoppar som slår ut). Aprilis var tillägnad Venus.Sextilis, den sjätte månaden. Fick sedermera namnet Augusti efter den förste romerske kejsaren Augustus. Namnet kommer från ordet ”augere” (lat. öka) och översätts vanligen ’den lysande’ eller ’den upphöjde’.

Latin var länge medicinens språk och är det i stor utsträckning fortfarande. Elementära kunskaper i latin underlättar studier av medicin genom att termer och namn får betydelser som man annars vore omedveten om.Ett snabbt och praktiskt tips är att söka efter obekanta latinska ord i engelskspråkiga Wiktionary; ifall en sökning misslyckas för det latinska ordet så kan man även försöka med en anglifierad / amerikaniserad böjning (”ventralis” blir ”ventral”) för att på så sätt finna ordets betydelse. Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser, för forumet och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke. Den som förstår och kan använda latinska uttryck når en högre språklig nivå, både vad gäller lånade uttryck och ”fina ord” i det egna språket såväl som en mer intuitiv förståelse av de latinska dotterspråken – italienska, franska, katalanska, spanska, portugisiska, rumänska och deras engelska halvsyster.

Latinska ord och fraser är relativt vanliga i engelska texter. Här ges ett urval med förklaringar av betydelserna på svenska. Latin stavas likadant i engelskan där det uttalas ˈlætɪnEn regel, som tillämpades av romarna, var att ett mindre tal som sätts före ett större tal måste vara minst 1/10 av det större talet. Det vill säga I kan bara sättas till vänster om V eller X, X kan bara sättas till vänster om L eller C, och C kan bara sättas till vänster om D och M.

Romarna använde sig ofta av fyra likadana tecken som adderades, både för I (IIII), X (XXXX) och C (CCCC). Detta medförde att beteckningssystemet inte var entydigt och en siffra kunde skrivas på flera olika sätt. Betrakta 1999 som exempel.Det fanns för romarna inget tecken för noll. Senare har dock N använts. N kom från ordet (nulla/nullæ) som betyder inget. Dock kan N även betyda 90. Även 0 (vanlig nolla) har använts för 0. Negativa tal fanns inte heller. Negativa tal infördes efter medeltiden i Europa. För att till exempel beteckna ekonomiska förluster skrev man istället ordet förlust eller liknande, och talet som vanligt, eller hade olika kolumner för inkomster och utgifter, dubbel bokföring.

Man kan sätta ett streck ovanför en bokstav för att markera att den är värd tusen gånger så mycket, Ī är alltså samma sak som M. Ett vertikalt streck på vardera sidan av ett tal markerar att det är värt hundra gånger så mycket, |X| är alltså samma sak som M.Bokstaven S infördes för att beteckna 1/2. Vidare använde man ett streck (bindestreck) för att beteckna 1/12. Två streck (=) blev då 2/12 = 1/6 och så vidare. Följande tabell sammanfattar fraktionsbeteckningar:

Inom Unicode-uppsättningen är teckenplatserna U+2160 till U+2182 avsedda för romerska siffror. Dessa tecken är dock främst avsedda att användas i text med kinesiska tecken, som skrivs uppifrån och ner. Det är rekommenderat att skriva romerska siffror med vanliga bokstäver, om det går.Observera att mindre tal inte får subtraheras från större om skillnaden mellan dem är för stor. I (1) får exempelvis bara subtraheras från V (5) och X (10), inte från L (50) och högre. Som i exemplet nedan kan 1999 alltså inte skrivas MIM (1000 + 1000 − 1) utan måste skrivas MCMXCIX = 1000 + (1000 − 100) + (100 − 10) + (10 − 1).

Inom statsvetenskapen brukar man skilja olika regeringar i samma land åt genom att benämna dem med namnet på regeringschefen. Om samma person är regeringschef flera gånger, lägger man då till en romersk siffra i kronologisk ordning för att skilja ministärerna från varandra, till exempel Kekkonen I, Fälldin III. Siffran uttalas då inte som ett ordningstal utan som ett grundtal (”regeringen Fälldin tre”, INTE ”regeringen Fälldin den tredje”.).

Inom sport används i bland annat Sverige romerska siffror vid numrering av divisionerna. Division 1 blir till exempel Division I. Siffran uttalas som grundtal (”Division ett”). Eftersom romerska tal har ett fast värde (alltså inte olika värde för olika position som de arabiska talen i decimalsystemet = våra tal), sker sammansättningen till andra tal efter följande regler: Romerska siffror används också som sidnumrering i böcker för de sidor som föregår förstasidan (såsom förord och innehållsförteckning) och skrivs då ibland som gemener, vilket aldrig annars förekommer.En bokstav får inte stå före en bokstav som är mer än tio gånger så stor. Till exempel får C inte stå efter I eller V, utan bara X och bokstäver högre än X. Denna regel följs inte alltid, XCIX kan förkortas IC. När man skriver 1999 skriver man MCMXCIX, men det kan också förkortas mot reglerna till IMM eller MIM. Dock, om man vill skriva ett negativt tal så skriver man talet positivt följt av tecknet för 0.

Det tredje och längsta skrivsättet är det som alla kunde förstå genom att bara addition tillämpades. Det andra skrivsättet kan förkastas på grund av den ologiska blandningen av addition och subtraktion. Det första skrivsättet kan också anses som hållbart.Efter romartiden fastlades principerna för att skriva romerska tal med att man alltid skulle använda sig av subtraktionsprincipen. Av denna regel följer att 1999 ska skrivas enligt MCMXCIX, men detta var alltså inte en regel från romartiden.

Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror I (1), V (5), X (10), L (50), C (100), D (500) och M (1000). Ytterligare tecken brukades i ett utökat system, som romarna införde under 200-talet f.Kr. enligt tabellen nedan, men också för att beteckna större tal samt bråk. Romarna inkluderade aldrig noll i sitt talsystem och kunde aldrig hantera noll i sin aritmetik.Det har ansetts att när subtraktionsmetoden användes av romarna och man behövde subtrahera från en del av talet (inte från hela talet) så undvek man att lägga subtraktionen på slutet. Alltså skrev man XLIIII för 44, men inte XXXXIV. Med denna regel bortfaller fem av skrivsätten och följande tänkbara skrivsätt kvarstår för 1999: CIƆ betyder 1000, som man sätter ett till C på vänster sida och ett Ɔ på höger sida så multipliceras talet med tio, alltså CIƆ = 1 000, CCIƆƆ = 10 000, CCCIƆƆƆ = 100 000, och så vidare. Om man har mer Ɔ på höger sida än C på vänster sida (det kan inte vara tvärtom) följer regeln: Förr användes romerska siffror i upphöjd position efter gatunumret i adresser, för att ange antalet trappor upp som en lägenhet låg på. Detta bruk har upphört med införandet av lägenhetsregistret, eftersom varje lägenhetsadress nu innehåller ett fyrsiffrigt nummer skrivet med arabiska siffror, som bland annat innehåller trappantalet.Idag används de romerska siffrorna för att ange regentnummer i bland annat kunganamn (till exempel Karl XII och Gustav III) och påvenamn (till exempel Benedictus XVI). I vissa länder, kanske särskilt i USA, brukar ett barn som får precis samma namn som en förälder åtskiljas från föräldern med romersk siffra efter hela namnet, särskilt om personen har samma namn i tredje led eller senare (medan den första som får samma namn brukar benämnas ”junior” i stället för II). I vissa språk (som bland annat danska och isländska) används i stället arabiska siffror för att ange regentnummer.

Du kan avregistrera dig från våra utskick när du vill genom att klicka på en länk i vårt nyhetsbrev. För mer information om våra policy om personuppgifter, läs mer på vår hemsida och hos Mailchimp som vi använder som plattform för utskick av epost. Nyfiken på ljudböcker? Boktugg har gjort stort test: Jämför Storytel, Bookbeat, Nextory, Bokus Play och Audible. Välj rätt app för ljudböcker och bästa abonnemang och pris för dig. Sara är ett bibliskt namn av hebreiskt ursprung med betydelsen ’furstinna’. I bibeln är Sara namnet på Abrahams hustru, som vid 90 års ålder blir havande och föder Isak.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om hur vi använder cookies och hur du kan ändra dina inställningar.Ja, det är fantastiskt vilken nyckel latinet är till många språk och ord. Mina latinstudier på gymnasiet underlättade mycket inför universitetsstudierna..

Kul att du gillade det, detta är ett sånt inlägg som uppstått från ”promenadprat” 😉 Ryska pluggade vi (Peter och jag) inför resan med Transsibiriska järnvägen och resor i Ukraina. Håller med om att det var väldigt svårt, och jag kan inte så mycket idag. MEN jag kan bokstäverna och en rad ord och fraser, och det hjälper trots allt en del. Att kunna bokstäverna hjälper massor när man t.ex. åker tunnelbana eller läser skyltar och faktiskt kan se vilken station man är vid 😉Jag (Helena) är språkintresserad och jag har läst ganska många språk (engelska, franska, spanska, ryska, isländska och danska) men jag pratar inte så många. Mitt favoritämne i gymasiet var varken franska eller spanska … utan ”allmän språkkunskap”. Jag tror att andra tyckte att det var ett ganska torrt ämne. För mig var det nyckeln till allt.

FREEDOMtravel är ett digitalt resemagasin, som startades 2009, och drivs av FREEDOMtravel AB. Magasinet har cirka 90 000 unika läsare/månad enligt Google Analytics.Använd sökrutan eller leta i kategorier och arkiv. Du kan också scrolla till menyn i toppen på sidan, där du hittar reportage om resmål land för land, och landskap för landskap, liksom temavägar, ställplatser och mycket annat.Roligt att det uppskattades! Visst hjälper kunskaper i latin mycket, även om det inte är ett språk man talar. Kul att du läste latin! Håller i övrigt med om att man behöver underhålla språk. Jag har glömt en hel del när det gäller de flesta språk jag pluggat, tyvärr, eftersom jag inte praktiserar. Babbel har vi testat vid tillfälle, kul och bra!Vilket trevligt inlägg! Språk är jag väldigt road av och det är ju nyckeln till mycket. Jag läste latin i gymnasiet och det gav mycket även om det är ett språk man inte direkt talar. Men språkförståelsen ökade och även förmågan att härleda ord som här i inlägget. För att behålla ett främmande språk är det ju viktigt att ha och hålla det levande. Inte så lätt om man inte omges och hör språket dagligen. Jag försöker att läsa böcker, förutom på engelska, också på tyska och lite på franska. Jag har ett språkprogram som heter Babbel som jag prenumererar på under ett år i taget och där kan jag också jobba med de språk som jag vill hålla levande. Har fungerat bra för mig. (Har här satsat på spanska och mandarin)

Ännu ett lite extra roligt inlägg. Jag känner precis lika. Jag läste till läkarsekreterare en gång på Hedenhös tid. I utbildningen ingick latin och grekiska förstås. Det har jag haft jättemycket användning av. De språken (även om det till största delen var sjukdomar och kroppsdelar) tillsammans med engelskan och den lilla tyskan i högstadiet gör att jag faktiskt förstår både franska och spanska till viss del. Kan oftast lista ut vad man pratar om. Känns lite kul faktiskt.Så härligt med lite språknörderi! 🙂 Själv är jag fascinerad över att ju fler språk man lär sig grunderna i, desto fler språk får man också halvt på köpet då de är besläktade med varann och har ord och uttryck som är ungefär likadana eller känns igen. T.ex. nederländska känns inte alldeles hopplöst att läsa om man kan tyska. Och jag brukar försöka känna igen så många rumänska ord som möjligt som jag även kan på italienska 🙂 Vi fick lära oss ett antal prefix (förleder) och suffix (efterleder) och sedan blev alla språk i Europa som ett roligt pussel. Ta en förled, en mittendel och en efterled. Skapa och skapa nytt! Plötsligt såg jag hur latinet fanns överallt, och allting blev så enkelt. Kanske är det likadant för dig, men om inte, så vill jag gärna dela med mig av några trix för att förstå krånglig svenska (kan nästan utlova många rätt på högskoleprovets språkdel) och ord på andra språk. Latin i vardagen, låter det tråkigt? Tvärtom, du kan redan mer latin är du anar! Både svenskan och andra europeiska språk dryper av latin och om man lär sig några få stavelser och uttryck kan man plötsligt förstå väldigt mycket … på väldigt många språk!

Medlemspriserna på Vardagen.se är endast för medlemmar. När du handlar till medlemspris skapar du också ett medlemskap til 139,00 SEK/månad som automatiskt fortsätter. Det finns inget åtagande efter den första månaden och du kan säga upp ditt medlemskap när som helst. Minimipris 139,00 SEK.En liten bok för dig som vill bredda dina språkkunskaper med att kunna latinska uttryck. Att kunna ord och uttryck på latin är en konst som kommer och går i popularitet. Nu är tid för latin igen. Boken är i fickformat. Du ska kunna bära den med dig vart du går. Du breddar dina språkkunskaper och tänk så stiligt att kunna imponera med ett latinsk uttryck! Carpe diem!

Silver heter Argentum på latin och är ett grundämne. Ädelmetallen används i smycken, matsilver och prydnadsföremål men mer än 60% av det tillgängliga silvret förbrukas inom industrin.Silver är en mycket mjuk metall. Därför blandar man ofta ut silvret med andra metaller för att göra det mer hållbart för tillverkning av smycken och produkter. Den vanligaste silverkvaliten i Sverige består av 92,5% silver och kallas för Sterlingsilver. Gränsen för för vad som får kallas för silver ligger på 83 %, resterande procenten består vanligtvis utav koppar.

Kursen ”Latin I,1” kräver inga andra förkunskaper än de allmänna som gäller för studier på universitetsnivå, samt Engelska B/ Engelska 6. Du kan uppfylla grundläggande behörighet på olika sätt, men det vanligaste är en avslutad utbildning på gymnasienivå. Mer information om vad som gäller för just dig, utifrån vad du har studerat tidigare, finns på antagning.se. Latin I,1 ger behörighet till Latin I,2 som är fortsättningen på Latin I,1.