Plogar Till Atv

Amish-lantbrukare brukar använda lag om ca sju hästar eller mulor vid plöjning och oftast i samarbete mellan gårdarna. Vid middagstid byts dragarna och på detta sätt plöjer de mellan 1 och 4 ha per dag beroende på om jorden är lätt eller tung. Som jämförelse kan sägas att en modern traktor på 100 kW med en fyrskärig växelplog plöjer mellan 1 och 2 ha per timme. Världsrekordet i plöjning av så stor yta som möjligt under 24 timmar är från 2005 och sattes i Frankrike med en 20-skärig vagnsplog av märket Gregoire Besson, dragen av en Case IH STX 500 på 500 hk. På 24 timmar plöjdes 321 ha (3,21 km).Tallriksplogen, eller ”the Stum-Jump plough” som den kallades uppfanns i Australien på 1870-talet. Den utformades för att kunna plöja land med många trästumpar och stenar på marken eftersom dessa var kostsamma att frakta bort. På plogkroppen satt en löstagbar vikt och när en sten eller ett trästycke kom i vägen för plogen lyftes vikten av så att plogkroppen kunde rulla över för att sedan tyngas ner i plöjningsläge igen.Tidiga järnplogar krävde en plöjare som hela tiden gick bakom och styrde plogen. Stålplogarna som kom på 1800-talet plöjde betydligt lättare och behövde inte ständig styrning för att parera rötter och andra hinder. Det gjorde att s.k. ridande plogar utvecklades. På dessa satt plöjaren på plogen. Djupregleringen hanterades av tre ställbara hjul. Vid vändtegen lyfte föraren upp plogkroppen med hjälp av en spak.

Den fasta jorden på USA:s vida slätter var som gjorda för plöjning med ångtraktorer, exempelvis ”The big Case”, ”Reeves” och ”Sawyer Massey”. Lag med 10-talet ångtraktorekipage utrustade med 14-skäriga plogar användes och flera hundra hektar kunde plöjas upp varje dag.

En tredje modern typ av plog skulle kunna sägas vara brysselplogen som utvecklats med direkt syfte att ersätta plogen i plöjningsfri odling. Den är inte någon plog i traditionell mening utan består väsentligen av en blandning mellan tallriksharv och kultivator. Även kultivatorer (med gåsfötter) och tallriksredskap används vid plöjningsfri odling.

Den första varianten av en plog med vändskiva återfinns på 500-talet f.kr. i Kina. De här första prototyperna till dagens plogar var en vidareutveckling av årdret, med fler delar, inte sällan gjorda i järn. Det är oklart om de första protoplogarna hade en plogbill i trä med järnöverdrag eller om billen var helt i järn, men åtminstone på 300-talet f.kr. (tack vare bättre järnteknik i Kina) började kineserna att använda en ny typ av bill – kallad kuan – som var helt och hållet gjord av järn. Andra nyheter som introducerades med kuan var en vändskiva över billen som hjälpte till att trycka undan jorden, och en ny typ av fyrkantig ram till plogen. Den nya ramen gjorde bland annat att bonden med större precision kunde styra plöjningsdjupet. Alla de här innovationerna innebär att man kan prata om den första riktiga plogen i världen, till skillnad från tidigare plöjningsredskap som alla varit olika varianter av årdret. Särskilt vändskivan skulle innebära en total revolution för jordbruket över hela världen. Man kan likna det med att plogen var böndernas motsvarighet till att gå från pilbågen till geväret.Plog är ett jordbruksredskap som används för en första kultivering av jord inför plantering av växter eller frösådd. Plogens tillkomst innebar möjlighet att luckra matjorden, att mylla ner skörderester och gödsel, att effektivt bekämpa ogräs och att ge förutsättningar för en bra såbädd. Dessa fyra komponenter anses tillsammans vara de viktigaste för en hög avkastning på den sådda grödan.Den grundläggande plogen, med rist, skär och vändskiva utvecklades tämligen litet fram till Upplysningstiden. Under 1730-talet utvecklade Joseph Foljambe från Rotherham, England, nya former för plogkroppen och järnklädda vändskivor för sin plog (Rotherham Swing). Den var väldigt lätt jämfört med befintliga plogar och hade inget hjul (därav benämningen ”Swing”) och blev väldigt populär i England. Rotherham Swing kan vara den första fabriksbyggda plogen. Utformningen av speciellt vändskivan i en plog har stor betydelse för hur lätt den plöjer och James Small använde matematiska metoder för sitt arbete med vidareutvecklingen och utvecklade sin ”Scots Plough”, den skotska plogen, med en gjuten vändskiva. Denna anses vara grunden till dagens vändskiva. Smeden Jethro Wood från New York tillverkade en ”Scots Plough” i tre delar. Det gjorde det möjligt att byta ut delar av en plog istället för att tillverka en ny, eller lämna in den till bysmeden då någon del blev utsliten. År 1837 introducerade John Deere sin gjutna stålplog. Denna plog var mycket starkare i sin konstruktion än de befintliga järnplogarna och gjorde det möjligt att plöja upp marker i USA som man tidigare inte kunnat. Ytterligare utveckling skedde på materialsidan och stål ersatte järnet i ristar och spetsar. Vändskivor i mjukare, ythärdat stål som inte så lätt gick sönder utvecklades och knivristen kunde tas bort så att plogen gick lättare.Vid nästa års plöjning måste man börja vid åkerns andra sida, så att tiltan vändes tillbaka. Om man inte gör så, kommer efter några år all åkerjord ha förskjutits åt sidan.

Vid nyodlingar, eller när odling skall återupptas på fält som inte brukats under lång tid, krävs en kraftig och stabil plog för att kunna skära av rötter och klara andra hinder i jorden. Dessa är oftast enskäriga och kan ställas in för stort plöjningsdjup. Idag används vanligen en speciell, mycket kraftig, jordfräs som lämnar efter sig en färdig såbädd.

Det första ärjningsredskapet var ett enkelt årder, som bestod av en vertikal träkäpp fastsatt i en ram som kopplades till dragdjuret. Ärjningen gick till så att man drog upp parallella fåror över fältet som skulle besås och mellan fårorna låg orörd mark. Därför korsärjde man ofta, dvs ärjde på nytt vinkelrätt mot de tidigare fårorna vilket gjorde att fälten blev kvadratiska. Inom arkeologin benämns sådana fält keltiska fält och har påträffats på flera platser i Nordeuropa med dateringar från tidig bronsålder (omkr. 1800 f. Kr.) fram till medeltiden.Till en början drogs plogen av oxar och senare i ökande utsträckning av arbetshästar och mulor. För att kunna hanteras av den som plöjer får plogen inte vara för tung. Därför var de länge byggda i trä, sedermera järnskodda. Den moderna plogen med gjuten vändskiva i stål utvecklades av John Deere i USA under 1830-talet. I Sverige var det Furudalsplogen från Furudals bruk som gjorde att typen fick sitt definitiva genombrott mot 1800-talets slut.

Rätt utfört ska inget av den ursprungliga vegetationen vara synlig efter plöjningen. Lämpligt plöjningsdjup beror mest på hur tjockt matjordslagret är. Vanligt djup i Sverige är 15–25 cm. Under senare år har plöjningsdjupet tenderat att minska något och idag rekommenderas inte normal plöjning djupare än 20 cm. Vid skumplöjning som är en form av ogräsbekämpning används ett plöjningsdjup på 8–10 cm. Efter lämplig tid, när ogräset har börjat gro plöjs fältet på vanligt sätt. Skumplöjning kan också användas för att mylla ner gödsel. Plöjning har historiskt varit ett kritiskt moment vid vallbrott – dåligt utförd kan den medföra att det blir svårt, även med mycket harvning, att åstadkomma en bra såbädd. Plöjningstävlingar är vanliga över hela världen och de skickligaste samlas i World Ploughing Organization.. I Sverige korar man årligen svenska mästare i olika typer av plöjning.En modern arbetshäst klarar av att dra en plog i lätt jord, men i tyngre jordar behövs två hästar, där ena hästen går i fåran och den andra på oplöjd mark (bilden till vänster). Större plogar med fler plogkroppar kräver fler hästar och några måste gå på den plöjda marken, vilket är tyngre förutom att jorden trampas. Tung vulkanisk lerjord (t. ex. på Nya Zeeland) kräver fyra stora arbetshästar för att dra en tvåskärig plog. Hästarna kan kopplas två och två efter varandra, men där fälten är korta finns fördelar med att koppla alla i bredd. Vanligt vid plöjning är att hästarna får vila ca 10 minuter varje halvtimme. Plöjningsekipage för fler än två hästar användes endast på större gods och gårdar.Syftet med att plöja är luckra upp jorden samt att påskynda förmultning av det gamla rotlagret och växtrester, bekämpa ogräs samt motverka spridning av växtsjukdomar. Det är också ett första moment för att skapa en såbädd. Åkrar är sällan alldeles horisontella. Därför måste fårornas riktning väljas med omsorg, så att det blir lämpligt med hänsyn till avrinning av regnvatten. På sankmark vill man bli av med vattenöverskott. På torrlänt mark vill man behålla så mycket vatten som möjligt. De tidigaste vändskivorna i Europa var i princip kilar som satt bakom knivristen och bände över och välte runt jordremsan. I Kina var vändskivorna krökta i princip från början, vilket gjorde att de på ett smidigare och säkrare sätt vände på tiltan. Det var först på 1700-talet som den krökta vändskivan dök upp i Europa. Med plogen med vändskivan var det plöjaren som styrde plöjdjupet genom att manövrera landsidan, i vinkel och vertikalt vilket medförde att de fick inte bli för tunga. Därför var de – i Europa – under lång tid byggda av trä, ofta ek till plogkroppen och alm till dragstången och med plogspets av järn. I Europa var det först när man började utrusta plogen med hjul som plogar helt i järn kunde börja utvecklas. I Kina såg utvecklingen annorlunda ut, där nya selar till dragdjuren tillät dem att dra större och tyngre plogar, vilket gjorde att man i Kina redan på 300-talet f.Kr. kunde ha helgjutna plogar i järn.Ett viktigt steg framåt i utvecklingen skedde i och med tillkomsten av plogen. Den stora skillnaden gentemot årdret var tillkomsten av vändskivan. Denna vände på jorden som skars upp av kniven (risten) och lade jorden åt sidan så att plogen kunde skära upp raka och prydliga fåror i åkern. Plogen med vändskiva fungerade så att kniven på plogen först skar ett snitt i jorden, varefter en remsa jord gled upp över skäret och vidare över vändskivan (ofta i trä) för att sedan vältas upp och ner åt sidan. Efter plogen lämnades en fåra som vid nästa drag med plogen fylldes med jord som hade vänts en gång till. Utöver vändskivan fanns även ett långt bakstycke – eller landsida – på plogen. Landsidan var till för att hålla plogen stabil. I stora drag fungerar den moderna plogen på samma sätt som den första plogen med vändskiva. Vid en jämförelse kan man se att den primitiva plogrekonstruktionen och plogen med knivristen, skäret och vändskivan i princip är likadana.Järnplogar insåg man dock snabbt var för tunga för hästar eller oxar att dra med den traditionella selen som fästes runt halsen på djuret. Därför uppfann man i Kina snart (300-talet f.kr.) också en sele (loksele) som fästes runt bröstet på djuret, vilket gjorde att de kunde dra tunga plogar och andra tunga laster. Årdret har sedan tidigt i vår kända historia varit ett grundläggande redskap och representerar en av de viktigaste innovationerna inom jordbruket. På bilden till vänster hämtad från faraos arkitekt Sennedjems gravkammare omkring 1200 f.Kr syns ett årder. Man vet inte när årdret uppfanns men troligt är att den sträcker sig tillbaka till åtminstone 3000 f.Kr. I Främre Orienten har järnskodda plogar funnits sedan omkring 1000 f.Kr. och den tidigaste järnplogen som hittats i Kina dateras till 200 – 475 f.Kr. Arkeologiska fynd visar att romarna använde tunga plogar med vändskiva av järn i England under 300-talet e.Kr. Under vikingatid/tidig medeltid börjar de tunga hjulplogarna förekomma i Danmark och Skåne. I övriga Norden börjar de modernare lättare plogarna att brukas i början av 1700-talet. Ännu i mitten av 1800-talet var dock årdret det främsta redskapet för jordbearbetning i Norden. Plöjning är en process för bearbetning framför allt av åkerjord. Den innebär att man genom att föra en plog framåt i jorden lyfter upp remsor (tiltor) av matjordsskiktet och lägger tillbaka dem upp-och-ned.Runt mitten av 1700-talet börjar dock flera nya plogtyper att dyka upp, den mellansvenska plogen i Närke, Västmanland och västra Södermanland och Nordsvenska plogen i Norrland och Dalplogen i Dalarna. Alla är så kallade högplogar med högt styre. Dalplogen, som var utrustad med järnvändskidor dyker upp en tid före 1700-talets mitt, det är okänt om det skett utifrån påverkan av utländska plogar. Under 1700-talet försökte flera personer konstruera nya plogtyper, ofta med mindre framgång. En plogtyp konstruerad
av Jacob Radhe Gripenstedt skall ha haft viss utbredning på de uppländska godsen men visade sig dock mycket klumpig i förhållande till traditionella konstruktioner. I stället blev det Dalplogar av Hedemoratyp, liksom plogar från Hälsingland som i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet öka i popularitet. Efter en sakta ökning av antalet plogar började årdret under 1800-talet att åter öka i popularitet, främst genom potatisodlingen.Tillkomsten av hjulplogen medförde dock inte att den hjullösa försvann från scenen. I medeltidens Frankrike fanns exempelvis två namn för plog beroende på om den hade hjul eller ej: araire var en hjullös plog och charrue var utrustad med hjul. Plogen nämns också i ett norditalienskt dokument från 643. Ordet plog förekommer i de fornslaviska språken vilket antyder ett tidigt bruk av sådana. I allmänhet verkar det som att med vändskivans intåg på scenen i Europa följde en övergång från två- till treskiftesbruk vilket medförde ökad jordbruksproduktion per brukad enhet.

Plogen fortsatte att utvecklas med flera uppfinningar och hade på 1200-talet nått en mycket hög teknologisk nivå, betydligt högre än i Europa. Bland annat uppfanns en tredelad plog, man uppfann även en modul till plogen för att kunna plöja och så, samt harven. Dessa uppfinningar introducerades från Kina under 1600-talet i Holland, för att därifrån sprida sig vidare i Europa. Under perioden fram till 1700-talet är det tydligt att det är Kina som driver på jordbruksutvecklingen i världen genom sina många innovationer.

Vändplogen var en slags föregångare till växelplogen i det att den kan plöja åt vänster såväl som åt höger. Plogen, vars vändskiva var av trä, vändes genom att vändskivan lossades och flyttades över till andra sidan. Detta krävde att plogspetsen och skäret var symmetriska i höger/vänster-led samt att vändskivan var ”spegelvänt” symmetrisk.

Balansplogen består av två uppsättningar plogkroppar, en för plöjning åt höger och en för plöjning åt vänster. Uppsättningarna balanserar på ett i mitten placerat hjulpar, härav namnet (bild 4). Den utvecklades efter det att ångmaskinen kommit i kommersiellt bruk, från ca 1850. Vid plöjning med en sådan plog placerades en stationär ångmaskin vid var ände av fältet och sedan drogs plogen med hjälp av vajer fram och tillbaka. Vajern var infäst så, att när den sträcktes åt ena hållet lyftes plogkropparna som vette ut mot fältet upp och de andra sänktes ner i jorden. Äran för denna ångmaskinsplog tillkommer engelsmannen John Fowler, ingenjör och uppfinnare.Djupkultivatorn används för att luckra och lufta jorden på djupet utan att förstöra markytan. De är utrustade med kraftigt fjäderstål och har vingar på spetsarna (gåsvingar). Vanliga arbetsdjup är 20 – 30 cm och avståndet mellan skären är 20 – 30 cm. Den används vid reducerad jordbearbetning (plöjningsfri odling) och som åtgärd mot markpackning. Djupkultivatorer för djup ner till 60 cm finns och kallas då även alvluckrare eftersom dess uppgift är just att luckra upp alven som åtgärd mot markpackning.

Växelplogen är uppbyggd på samma sätt som tegplogen men den har en dubbel uppsättning plogkroppar (se bild 10) där den uppsättning som inte används vänds uppåt genom att plogen roteras 180 grader. Det gör att man med en växelplog kan lägga tiltan både åt höger och åt vänster med följden att alla tiltor kan läggas åt samma håll och ryggar/slutfåror kan undvikas. Följden av det blir att antalet överfarter med harv kan minskas och dessutom minskas ofta belastningen på vändtegen. Plöjning med växelplog är alltså mer produktivt och dessutom enklare. Nackdelar med växelplogen är att den är väsentligt dyrare än en tegplog och kräver mer lyftkraft av traktorn. Växelplogen har funnits länge men försvann när traktorn tog över efter hästen som dragare, just på grund av sin större vikt. Idag är växelplogen en vanlig syn på våra åkrar.Plogen kom till Norden först under vikingatiden. Norrmännen tycks ha lärt känna plogen i England, och västskandinaviska plogar är nära besläktade med engelska plogar. Ungefär samtidigt kommer den tyngre hjulplogen från Tyskland in i Danmark, och hade på 1100-talet spritt sig till Skåne.

Plogen med vändskiva gjorde att tiden för att plöja ett fält minskade drastiskt vilket gjorde att lantbrukaren kunde ta större landområden i bruk med en ökad produktion som följd. På grund av plogens landsida blev den också svårare att vända vilket ledde till att fälten gick från att vara kvadratiska till att bli avlånga.På senare tid har allt fler bönder slutat använda sig av redskapet som en gång revolutionerade det moderna jordbruket. Detta till stor del beroende på att man vid plöjning förstör matjordlagrets makrostruktur (rotkanaler, maskgångar, etc.) och därmed rubbar näringsbalansen. Markpackning, speciellt packning av alvlagret är ett problem med dagens tunga maskiner. Denna reduceras vid plöjningsfri odling eftersom den inte kräver mer än en eller ett par överfarter. Alla typer av jordar och alla typer av produktion lämpar sig inte för plöjningsfri odling och en väl utförd och fungerande dränering av markerna är den enskilt viktigaste förutsättningen för en bra makrostruktur i jorden.

I takt med att länder industrialiserades, började man använda ångmaskiner som dragare, till en början stationära och sedermera rörliga i form av ångdrivna traktorer. Idag används traktorer med förbränningsmotorer och fortfarande är plöjning det vanligaste sättet att bearbeta jorden. Metoder för odling med reducerad bearbetning har dock, sedan 1970-talet fått ett ökande utrymme.När Furudals bruk på 1840-talet började tillverka amerikanska plogar kom modellen att introduceras i såväl Dalarna, Uppland och Västmanland. På 1850-talet slog även Åkersplogen, tillverkad vid Åkers styckebruk igenom i Sverige. Vid Ultuna konstruerades 1851 en ny plogtyp baserad på en engelsk konstruktion, vilken senare kom att introduceras vid Överum, Ankarsrum, Forsbacka, Forsvik och Nävekvarn. Andra betydande tillverkare under slutet av 1800-talet var Norrahammar, Västlandaholm och Vibergs i Ransta.

De fordon som allmänt kallas fyrhjulingar kan se relativt lika ut, men har helt olika regler. Du som förare måste känna till både vilket sorts fordon du kör och vilka regler som gäller.Du ska använda hjälm när du kör en fyrhjuling som räknas som terränghjuling, motorcykel, moped eller traktor b. Hjälmkraven för terränghjuling och traktor b är nya från 1 januari 2016.

Ja, om du kan få fram ett CE-intyg på fordonet. Kontakta ett besiktningsföretag som utför registreringsbesiktningar, och hör med dem vilka tekniska förändringar du behöver göra på fordonet för att de ska kunna godkänna den vid en registreringsbesiktning.Mycket förenklat är all körning på barmark i terräng med motordrivna fordon förbjuden, även om de flesta fyrhjulingar är konstruerade för att klara terrängkörning. Det finns några undantag från förbudet mot terrängkörning på barmark. Det kan vara tillåtet att köra i terräng om du:

Vi finns på Stallsiken i Skövde, granne med Jula och Elgiganten. I våra lokaler har vi en av Sveriges största och mest välsorterade butik inom skog, trädgård och ATV.

Genom lång erfarenhet av fyrhjulingar i hård terräng, lera eller hårt arbete har vi utvecklat ett tillbehörskoncept för ATV/fyrhjulingar som är starkt, säkert och innovativt. APG är ett varumärke inom Nordic Powersports som konstruerar och tillverkar ATV tillbehör som erbjuds konsument och företag via återförsäljare över hela Skandinavien.

Varor som har boka nu ikonen är på väg hem från någon av våra leverantörer och är möjliga att förhandsboka. Vi kommer då skicka varan så fort den kommer in till vårt lager.

På Superbilligt.se hittar du högkvalitativa snöplogar som passar till din ATV. Vi erbjuder snöplogar som är utformade för att göra snöröjning enkel och effektiv. Utforska vårt sortiment och hitta rätt snöplog för din ATV baserat på dina behov och förhållanden. Besök Superbilligt.se idag och förbered din ATV för snöiga dagar med en praktisk snöplog!En beställningsvara är en produkt som vi beställer hem på förfrågan från någon av våra leverantörer vilket innebär att leveranstiden kan variera. Vi kommer att meddela dig hur lång leveranstiden är för din order.

En snöplog till din ATV är en praktisk utrustning för att underlätta snöröjning under vintern. Det är enkelt att montera en snöplog på din ATV, och det är ett kostnadseffektivt alternativ jämfört med en separat snöplogsmaskin. En ATV med en snöplog kan användas för att röja snö på uppfarter, gångvägar och andra områden som annars skulle vara svåra att nå med en vanlig snöskyffel.

Under varan står datumet då varan förväntas att komma in i lager. (Detta datum kan komma att ändras då det kan ske förseningar i leveransen från leverantör.)

Plogramen är den del som länkar samman plogbladet med plogfästet som sitter fast i fyrhjulingen, en plogram kan vara av så kallad center eller front typ, en centermonterad plogram sitter fäst rakt under fyrhjulingen medans en frontmonterad sitter i fronten, ofta strax under vinschen.Plogbladet är delen som skjuter snön framför fyrhjulingen, ett plogblad består i regel av en välvd plåt med glidskor och slitstål i underkant. Plogblad finns ofta i bredder mellan 120-170cm till fyrhjulingar där 150 eller 152cm är den absolut vanligaste bredden.

Om du vill navigera runt bland reservdelarna på sidan kommer din sökning sparas och då endast visa matchande reservdelar tills du väljer att återställa den. Vid Sökning på registreringsnummer kontrollera att sökningen ger korrekt information om ditt fordon, du ser information om detta högst upp på sidan under menyerna. Kompletta plogpaket till fyrhjulingar från välkända tillverkare, plogar av hög kvalitet i flera olika utföranden för att passa alla behov. Här finner du kompletta plogpaket som innehåller plogfäste, plogram och plogblad för att du snabbt ska komma igång med snöplogning med din ATV. Bland våra plogar från Kimpex, Iron Baltic och Warn finns flera olika modeller med funktioner för alla typer av användningsområden.

När du söker på reservdelar via registreringsnummer eller modell visas passande delar till ditt valda fordon upp med information om delen passar eller är så kallad universal.

I våra kompletta plogpaket ingår samtliga delar som behövs för att du ska komma igång och ploga med din fyrhjuling, vi har modellanpassade plogfästen till de flesta fyrhjulingar på marknaden och universalfästen som passar nästan alla fyrhjulingar. Söker du en plog till din ATV och vill lära dig mer kan du läsa mer om olika plogtyper och smarta plogtillbehör i vår omfattande plog-guide, läs mer här!Hos oss hittar du produkter för årets alla årstider. Vi är återförsäljare för Ski-Doo, Lynx, Can-Am, Sea-Doo, Mercury, Nordkapp, Sting, Ockelbo Boats, 4P m.fl. Vårt stora utbud av utrustning, tillbehör och eftermarknadsprodukter gör att vi har allt du behöver, både för lek och arbete i naturen. Vi kan ATV och vi älskar ATV. GoOffroad är butiken för dig som söker delar och tillbehör till din fyrhjuling. Vi har ett brett sortiment kvalitetsprodukter till din ATV eller UTV. Vi kan ha Sveriges bästa utbud på ATV Däck & fälg och då vi även har en fysisk butik i Rönninge 25km söder om Stockholm har ni möjlighet att besöka oss för att klämma & känna på produkterna. Vår verkstad jobbar med alla fabrikat och utför service och reparationer på er fyrhjuling till ett mycket konkurrenskraftigt pris. Vi lagerför mycket eftermarknads reservdelar som drivaxlar, damasker och vinschar där priset ofta är en bråkdel av originaldelar kostar. Givetvis hjälper vi er även med montering av tillbehör som hasplåtar, vinschar och andra tillbehör.Thank you for signing up! You will now receive our mailings to the e-mail address you entered. You can cancel your free subscription anytime if you do not wish to receive any more e-mails.

Tack för din registrering! Du kommer nu att ta emot våra utskick till mailadressen du angav. Du kan avbryta din kostnadsfria prenumeration när som helst om du inte önskar fler e-postmeddelanden.Utbildningen ska ske hos en godkänd utbildare och den är minst tio timmar lång. Den består av minst tre timmars praktisk träning. Totalt kan det bli mer än tio timmar, beroende på hur du klarar de teoretiska och praktiska momenten.Om du ska köra terränghjuling behöver du ett förarbevis för terränghjuling. Du som har ett svenskt körkort som du tog före den 1 januari 2000 (även om det senare varit återkallat) behöver inte ett sådant förarbevis.

När du har blivit godkänd på utbildningen och provet, rapporterar utbildaren det till oss. Vi skickar sedan en ansökningsblankett och ett inbetalningskort för förarbeviset till dig. När ansökan och betalning har kommit in tillverkar vi förarbeviset och skickar det till din folkbokföringsadress.Om du gör dig skyldig till något trafikbrott, som till exempel fortkörning eller olovlig körning gäller samma regler som för körkort. Det innebär att vi kan återkalla ditt förarbevis eller ge dig en varning.

Du väljer själv var du fotograferar dig, det kan till exempel vara i en fotoautomat eller hos en fotograf. Du ska bifoga ett foto när du skickar in blanketten för tillverkning (grundhandlingen). Det är viktigt att fotot är av god kvalitet och det ska uppfylla dessa krav:

Du kan köra direkt när ditt godkända kunskapsprov har blivit registrerat hos oss om du har en giltig legitimation med dig när du kör. Efter två månader måste du ha med dig förarbeviset när du kör.

Plöjning med rätt inställd plog ger effektivare bekämpning av ogräs. Använd alltid rist, för att skära av tiltan och vända ner ytlagret av växtrester och ogräs. Skumristen är avsedd för plöjning av vallar. Skivristen skär loss tiltan vertikalt. En väl utförd plöjning är grunden för ogräsbekämpningen och en bra såbädd, som i sin tur ger en god uppkomst. Med rätt ploginställning sparar du även bränsle och får mindre slitage på såväl plog som traktor.Man brukar dela in plogarna i två kategorier; Tegplogar och växelplogar. Skillnaden mellan dessa plogtyper är stor i både utseende och hur man använder dem. Tegplogen har en uppsättning vändskivor och kan bara vända jorden åt ett håll, till höger. Växelplogen har en serie vändskivor uppe i luften vid plöjning. En skivrad plöjer åt vänster och den andra åt höger. Om man plöjer med en tegplog så kan man bara plöja runt en åker åt samma håll, medan med växelplogen kan man svänga runt plogen vid slutet av åkern och vända och köra tillbaka åt det hållet man kom från. Fördelen är att man slipper en massa onödig körning på vändtegen (ändarna på åkern).

Skumristens spets bör gå i skivristens snittlinje och dess bakre kant vara cirka 2 cm ifrån den. För maximal ogräsbekämpning för skumristens arbetsdjup vara 5 cm.

Avståndet mellan plogkropparna ska vara lika. Justera med förskruvning på baksidan av vändskivan. Utgå från första plogkroppen när du mäter avstånden och säkerställ att A2 är lika stor som A1 och B2 är lika stor som B1 etc etc etc.