Tjejer Med Slöja

”Att, som Ulla Gustavsson gör, dra kopplingar mellan slöja och allvarliga former av hedersrelaterat våld såsom könsstympning och barnäktenskap är inte bara okunnigt och drastiskt utan också islamofobiskt”, skriver artikelförfattarna, som arbetar med jämställdhetsfrågor på Make Equal och Skiftet.I måndags gick ordföranden för Svenska simförbundet, Ulla Gustavsson, ut med ett facebookinlägg där hon riktar stark kritik mot en bild Riksidrottsförbundet lagt ut på sin hemsida.

Dessa uttalanden är helt oacceptabla. Att, som Ulla Gustavsson gör, dra kopplingar mellan slöja och allvarliga former av hedersrelaterat våld såsom könsstympning och barnäktenskap är inte bara okunnigt och drastiskt utan också islamofobiskt.Riksidrottsförbundet gick under tisdagen ut med ett ställningstagande om att tjejer med slöja ska vara välkomna i idrotten, men har också valt att plocka ner den aktuella bilden med hänvisning till att den väckt provokation, samt sagt att ”Kombinationen slöja och gevär är inte den bästa fingertoppskänslan”.

Slöjan som klädesplagg är inte förtryckande – däremot är alltid tvång det, oavsett om det handlar om hur flickor/kvinnor ska eller inte ska klä sig. Och ett samtal om det ska i så fall föras oavsett religion.Företräder du en idrottsförening och håller med om att alla Sveriges barn och ungdomar, oavsett etnicitet och trosuppfattning, ska tillåtas delta i idrott utan att diskrimineras eller exkluderas?

Gustavssons huvudsakliga kritik bygger på att flickan i bilden bär hijab och både hon och Lars Liljegren – en topp inom idrottsrörelsen och före detta förtroendevald på Riksidrottsförbundet – menar att publiceringen av fotot är en provokation.Vi har arbetat med stora delar av idrottsrörelsen och hävdar att denna debatt inte är representativ vare sig för svensk idrottsrörelse eller för svensk simidrott.

Du väljer själv var du fotograferar dig, det kan till exempel vara i en fotoautomat eller hos en fotograf. Du ska bifoga ett foto när du skickar in ansökningsblanketten för tillverkning (grundhandlingen). Det är viktigt att fotot är av god kvalitet och det ska uppfylla dessa krav:Kvinnor som bär slöja får ofta möta kommentarer och underliga frågor. I en Facebook-grupp i en stor tjejgrupp gick tjejer med slöja ihop och diskuterade vilka frågor de fick ofta och som de är trötta på.

– Att bära slöja som är någon slags markör av religionstillhörighet omfattas inte av religionsfriheten men däremot av yttrandefriheten. Enligt svensk rätt så kan man begränsa yttrandefriheten, men det måste göras i lag.

Skurup är en av kommunerna som ville ha ett förbud. Moderaten Christian Sonesson är kommunstyrelsens ordförande i Skurup. Han säger att kommunen har gjort allt den kan för att få ett förbud. Nu vill han att riksdagen ska ändra lagen.

Två svenska kommuner ville ha förbud mot slöja på förskolor och grundskolor. Men nu säger Högsta förvaltningsdomstolen att ett sådant förbud inte är lagligt. Yttrandefriheten gör att man inte kan förbjuda slöjor och liknande kläder.Yttrandefriheten gör att man får ha på sig slöja för att till exempel visa att man är muslim. Det går att ändra på det, men då måste man ändra lagen. Det säger Ulrik von Essen som är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Vi ses på Järvaveckan! 🚀 En panel tillsammans med fantastiska Omar Maslah & Linn Ney om hur vi kan förbättra förutsättningarna för dagens och morgondagens entreprenörer.Ramadan (muslimers fastemånad) börjar om 2-3 dagar. Du som arbetsgivare har en viktig roll i att skapa en inkluderande miljö som respekterar och underlättar för anställda som fastar. Här är tips på hur: 1. Flexibilitet: Ge anställda möjlighet att anpassa sina arbetstider eller ta korta pauser under dagen för att kunna bryta sin fasta. 2. Respekt för bön: Visa respekt för anställdas behov av att be under dagen och ge dem möjlighet att göra det vid lämpliga tillfällen. 3. Respekt för mat och dryck: Förstå att anställda som fastar inte kommer att äta eller dricka något under dagtid. Om arbetsplatsen tillhandahåller gemensam mat, se till att det finns alternativ för de som fastar. 4. Kommunikation: Kommunicera tydligt med dina anställda om eventuella förändringar i arbetstider eller arbetsbelastning under Ramadan, så att de kan planera sina dagar bättre. 5. Firande: Fira Ramadan med anställda som vill och bjud in dem till en gemensam måltid efter solnedgången när de bryter sin fasta.

Jag har jobbat med fantastiska människor på Mathem, men tyvärr tror jag det här är en följd av bristande mångfald såväl inom Mathem som hos deras reklambyrå. När ett företag använder mångfald i sin marknadsföring utan att ha en djupt förankrad strategi (inifrån ut) kring mångfald blir det lätt att man vänder kappan efter (där man tror) vinden (kommer ifrån). Intersektionalitet innebär att se mer än ett perspektiv; att hålla två eller fler tankar i huvudet samtidigt.

As Malala Yousafzai said: ”Whatever a woman chooses to wear, she has the right to decide for herself. As I have said before: If someone forces me to cover my head, I will protest. If someone forces me to remove my scarf, I will protest” Exactly 👌🏼👌🏼👌🏼 Personally, I wear a cap 🧢 and it is my free will and no one can command me to take it off. It’s just up to me😌It’s a wrap 🚀 Igår avslutade vi årets omgång av Shift på Norrsken. Rummet fylldes med pitchar, skratt, mingel och massor av firande. Stort grattis till MeCovers som fick investerarnas investering, Fatma Guettou som tog hem priset ”Folkets röst” och Berkeh Nasri som blev vinnare av Ingager SoMe pris. Tack till alla investerare Pär Svärdson Jennie Sinclair TOMMY J. Per Josefsson Susana Meza Graham Joo Sundström Mikael Wintzell Anders Jacobson och våra otroligt stöttande partners SEB Alfvén & Didrikson Almi Invest Volati AB Hansen Advokatbyrå Swedia Capital Ingager Nyvik Group AB NovaxLiberalerna lyckades stoppa ett förslag om slöjdförbud i förhandlingarna av Tidöavtalet. Stöttar man alla kvinnor och flickor på vår planet så är man varken för slöjtvång eller slöljförbud. Alla kvinnor och flickor ska ha rätt till valfrihet. Almedalen Debut 🌟 Mitt team och jag är otroligt glada att meddela att vi debuterar på Almedalen den 29:e och 30:e juni. Vi ser fram emot att fördjupa oss i diskussioner och utbyta idéer med alla inspirerande personer som närvarar. Men vi behöver er hjälp! Vi vill göra det mesta av denna fantastiska händelse och vänder oss därför till er för rekommendationer. Har ni varit på Almedalen tidigare? Har ni några sessioner, workshops eller nyckeltalare som vi inte får missa? Vi är öppna för alla förslag! Lämna era rekommendationer i kommentarerna nedan eller skicka mig ett direktmeddelande. Värt att lyfta! Jag hade en ”dialog” med Faw Azzat som säger att hon kommer kämpa för att få bort normaliseringen av ”symbolen” hijab för hon inte vill leva där det normaliseras. Ska man motverka förtryck genom att skapa nya? Mathems reaktion är under all kritik, att lägga problemet i Iran på en kvinna som själv valt slöjan genom att ta bort videon, kommer endast bidra till att öka hatet och islamofobin. Stigmatiseringen ökar och skulden lägga nu på kvinnor med slöja som själva valt det. Gör om och gör rätt både hos mathem men även den bidragande faktorn till det Faw azzat.

Hela rörelsen kring Kvinna liv frihet bygger på just det! Att vi ska ha lika rätt att välja. Det får absolut inte misstolkas till något annat. Vi har starka hijabitjejer som är ute dagligen och protesterar sida vid sida. Människors rätt till att leva fritt före allt annat. Mathem som en iransk kvinna som står bakom tjejer överallt i världen som kräver sina fundamentala rättigheter ber jag er att tänka om. ✌️📣Investment News! We at BLING Capital are thrilled to announce our recent investment in Stylee led by Sofie Perslow & Louise Torehall. In the world of e-commerce, customer acquisition costs (CAC) are rising, while influence marketing and social media targeting are becoming less efficient. That’s why we are proud to partner with Stylee, as they offer a time-efficient and cost-effective solution to increase conversion rates and enhance the shopping cart value. Stylee is revolutionizing the recommendation engine market by presenting products based on individual style preferences, rather than just relying on hard data. This personalized approach has the potential to transform the entire buying journey, providing customers with a tailored and seamless shopping experience. With the recommendation engine market projected to reach a staggering $54 billion by 2030, we are excited about the possibilities that our investment in Stylee brings. Together, we can lead the way in delivering an exceptional online shopping experience that surpasses customer expectations. Stay tuned for more exciting updates as we embark on this journey with Stylee! 🌟

Välj Acceptera för att godkänna eller Avvisa för att neka icke-nödvändiga cookies för den här användningen. Du kan ändra dina val när som helst i inställningarna.LinkedIn och tredje parter använder nödvändiga och icke-nödvändiga cookies för att tillhandahålla, säkra, analysera och förbättra våra tjänster och för att visa dig relevanta annonser (inklusive yrkes- och jobbannonser) på och utanför LinkedIn. Läs mer i vår cookiepolicy. På Mathems FB sida ! Roligt att hon vill stå upp för kvinnors rättigheter när det gäller att kvinnor ska ta av slöjan i Iran. Är oroad över spöstraff och dylikt men när det gäller kvinnor som bär hijab då går man ta av den om man vill slippa sånt. Blir så trött på falska, hycklande människor. Antingen står man upp för att kvinnor ska få bestämma själva över sin kropp och klädsel oavsett eller så gör man inte det. Vi som står upp för ALLA kvinnors rättigheter stöttar iranska kvinnors rätt att gå utan slöja och vi stöttar svenska kvinnors rätt att gå i Slöja! ᴘᴏᴡᴇʀ ɪs ᴏғ ᴛᴡᴏ ᴋɪɴᴅs: ᴏɴᴇ ɪs ᴏʙᴛᴀɪɴᴇᴅ ʙʏ ᴛʜᴇ ғᴇᴀʀ ᴏғ ᴘᴜɴɪsʜᴍᴇɴᴛ ᴀɴᴅ ᴛʜᴇ ᴏᴛʜᴇʀ ʙʏ ᴀᴄᴛs ᴏғ ʟᴏᴠᴇ. ɪ ᴄʜᴏᴏsᴇ ʟᴏᴠᴇ ᴏᴠᴇʀ ғᴇᴀʀ❤✊🏼 ʟᴏᴠᴇ ᴡɪɴs, ʟᴏᴠᴇ ᴀʟᴡᴀʏs ᴡɪɴs ❤🌈🌍✌🏼Jag är oerhört hedrad över att ha blivit utnämnd till Årets Inspiration av Femina. Jag är övertygad om att inspiration spelar en avgörande roll för att skapa något positivt i världen. Genom att dela mina egna erfarenheter och utmaningar strävar jag efter att ge andra hopp och förtroende för sina egna drömmar. Ingen dröm är för stor och ingen resa är för liten! Jag vill tacka er alla för ert stöd. Det betyder mycket för mig och jag ser fram emot att fortsätta inspirera och påverka positivt ✨Burka: Burkan är ett ytterplagg som täcker hela kroppen och ansiktet – inklusive ögonen. En form av tyggaller sitter över ögonen för att bäraren ska kunna se sin omgivning.

Bulgarien förbjöd under 2016 användandet av niqab och burka på offentliga platser. Flera bulgariska städer hade sedan tidigare infört lokala förbud. Lagen innefattar alla kläder som helt eller delvis täcker ansiktet.

I Sverige är det tillåtet att bära niqab och burka på offentliga platser. Däremot har enskilda arbetsgivare rätt att förbjuda anställda att bära religiösa, filosofiska och politiska symboler under arbetstid. Enskilda skolor har också rätt att förbjuda elever att bära burka eller niqab om kläderna kan försvåra kontakten mellan lärare och elever.

I Österrike förbjöds förra året användandet av heltäckande slöjor som niqab och burka på offentliga platser. Där inkluderas även universitet, rättssalar och kollektivtrafik. Lagen innefattar även masker eller andra plagg som täcker ansiktet.Sedan 1975 har det i Italien varit förbjudet att täcka ansiktet på offentliga platser – med undantag för niqab och burka. Men i dag har flera städer och regioner förbjudit specifikt niqab och burka på offentliga platser, däribland Novara, Lombardiet och Veneto.

Det land som senast införde ett förbud mot niqab och burka är Danmark. Den nya lagen trädde i kraft den 1 augusti och riktar in sig på alla slags plagg som täcker ansiktet. Det innefattar även lösskägg, masker och en del mössor.Frankrike var det första europeiska landet att förbjuda niqab och burka på offentliga platser. Det är också det land i Europa där det bor flest muslimer. Det började med ett förbud i statliga skolor år 2004 och sedan 2011 har det varit förbjudet på offentliga platser. Förra året infördes en lag som förbjuder användningen av niqab eller burka under tiden man framför ett fordon. Det är även förbjudet för militärer och statstjänstemän att täcka ansiktet, oavsett plagg. SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Att gå på bio med en kille är okay, om han är min pojkvän, svarar Melika, men berättar sedan mer utförligt om det regelverk som gäller. Är han inte det ska man umgås med killar i tjejvänners sällskap. Helst ska man ha en tjejvän med under ett biobesök. Att träffa en kille helt ensam går inte för sig. Och att sova över hos en kille – inte en chans!

Om jag gillar en kille och jag på något sätt talar om för honom att jag är intresserad av honom eller gillar honom, då tycker killarna att jag uppträder respektlöst, men om en kille gör samma sak mot en tjej är det helt okay. Det gäller olika regler för killar och tjejer. Det gör det i många sammanhang och det är fel.

Melika berättar att hon i sitt hemland en tid gick i amerikansk skola. Där bar ingen slöja. Det ansågs opassande där. När hon var hemma bar hon däremot slöja. Hon berättar emellertid att hennes föräldrar inte bryr sig om om hon bär slöja eller inte.Melika menar ändå att hon inte bär hijab för att anpassa sig till omgivningen. Istället menar att hon gör det eftersom slöjan har blivit en del av hennes personliga identitet och hon är van vid sin slöja sedan hon var nio år. Jag är osäker, man kan inte veta något om livet efter detta, men jag är i så fall inte rädd för honom för slöjans skull. Jag tror inte att han skulle bestraffa mig om jag struntade i att ha hijab. Jag har inte hijab av religiösa skäl. Jag har det för att slippa höra dåliga saker om mig. Min pappa sa till mig igår att om jag bär hijab så ska jag inte göra det för Guds eller någon annans skull utan bara för min egen skull. När man betänker Melikas belägenhet blir frågan om man ska bära slöja eller inte något som kan besvaras tvärsäkert och kategoriskt. Men man måste fortsätta att – både bland män och kvinnor – ställa sig frågan. Varför ska kvinnor bära ett visst bestämt klädesplagg för att anses som ”godkända”, Och vem står för detta ”godkännande” – Gud, den sociala omgivningen eller individen själv. Jag tänker inte i framtidsdrömmar, svarar Melika. Jag försöker undvika framtidsfantasier och tänker mer på vad jag vill bli för sorts människa. Jag vill vara en människa med starkt självförtroende. Jag skall kunna stå för det jag tänker, gör och tror på. När jag bodde i mitt hemland var jag kär i en kille. Vi var tillsammans i flera år. Det accepterades så småningom av våra föräldrar. Våra familjer träffades och umgicks. Jag förlovade mig och var typ gift med honom. Vi hade alla ett gott förhållande till varandra. Han var fem år äldre än jag.Melika berättar att han inte finns längre och efter något ögonblicks tankfull tystnad berättar hon att hennes trolovade drabbades av cancer och dog och att det tog henne ett år att komma över hans bortgång.

Detta är inte den typ av svar man förväntar sig av en ung människa. Vanligtvis börjar unga människor, särskilt flickor, tala om sina förhoppningar när det gäller en framtida yrkeskarriär, om friheten av leva livet, var och hur de vill bo, kanske till vill de tala om antal barn och val av partner osv. De presenterar inte sällan en sorts önskelistor. Men det gör inte Melika. När hon förklarar varför hon inte tänker på det viset svarar hon att det inte ett framtidsperspektiv hon anlägger. Hon vill direkt tala om sin konkreta, vardagliga situation

Man hänvisade naturligtvis till religionsfriheten och att man ska ha rätt att på detta sätt manifestera sin religiösa tro. Lika självklart svarade genast en rad feminister med att FN:s kommitté för mänskliga rättigheter inte var något att bry sig om, eftersom det i den kommittén satt företrädare för de värsta kvinnoförtryckande regimerna i världen.

Här kan man undra en del över vem det är som ytterst bestämmer om Melika skall bära slöja eller inte: Är det Melika själv eller är det omgivningen – killarna i skolan – som genom som sitt ständiga skitprat om tjejer och ryktesspridning – som är en del av hederskulturen som får henne att bära slöja. Melika säger dock att hon inte bryr sig. Hon säger att hon är van vid slöjan och vill för den skulle inte ta utan den.Melika går i en skola där majoriteten av eleverna är pojkar. Det är 90 procent killar i skolan. Och killarna är till 100 procent invandrarkillar. De flesta kommer precis som Melika från Mellanöstern och från Afghanistan. Några av dem från afrikanska länder.

Men tror du på en Gud som bestraffar syndare. En del imamer och präster talar om att man kommer till helvetet om man inte följer föreskrivna regler, säger vi.Om jag tror på Gud, så tror jag inte Gud bryr sig om ifall jag bär hijab eller inte. Religionen, den religiösa tron, sitter ju inte i kläderna man har på sig. Gud måste ju vara något större.

Det Melika berättar är normalt att höra från många vanliga förortsflickor. Hon bär uppenbarligen inte slöja av rädsla för att Gud skulle vredgas om hon lät bli att göra det. Hon tycks däremot bära slöja mer av sociala skäl. Hennes erfarenhet att man kan få ett dåliga rykte för att killar på ett så tanklöst och nästan rutinmässigt sätt snackar skit om tjejer. Med slöjan på hoppas hon att de snackar lite mindre skit om just henne. Hon tänker sig att omgivningens möjligheter att förtala henne minskar något med slöja.Debattvågorna har gått höga sedan en busschaufför i Stockholm i förra veckan smygfotograferades under en bönestund på rasten. Att ägna rasten åt att be är naturligtvis fullt tillåtet, förklarade mannens arbetsgivare – Stockholm är ännu inte Bromölla – men med understöd från rasistiska nätsajter gick spinnet i gång, och med det en diskussion om hur mycket religionsutövning människor egentligen ska behöva bevittna i samhället.Sydsvenskan, grundad 1848 av Bernhard Cronholm (teckningen), är Sydsveriges ledande morgontidning. I papperstidningen, på webben, i läsplattan och i mobilen förmedlar tidningen händelser och nyheter i närmiljön, men också i Sverige och världen. Sydsvenskan granskar, berör, underhåller och tar ställning. Det har vi gjort i över 170 år.

En dag öppnade jag Youtube och sökte: “Why do women have to wear the hijab and not men?”. Första träffen var från den världskända muslimska predikanten Zakir Abdul Karim Naik. Någon som vid första anblicken tycktes åtnjuta stark respekt bland andra muslimer, men som jag idag vet är en hatpredikant. Han berättade hur en kvinna inom islam var en diamant som måste skyddas, att hennes skönhet inte borde vara för allmän beskådan. Hur hon får mer respekt om hon inte använder utseendet för att visa på sitt värde. Trots att han använde exakt samma ord som mamma, koranskolan och alla andra beslöjade kvinnor hade gjort hela mitt liv kändes ställningstagandet plötsligt helt annorlunda. I publiken satt hundratals män och nickade med som om de förstod. Men jag visste att de inte gjorde det, för de behövde inte ha på sig slöjan. Hur kunde de hålla med om att jag som kvinna blir smutsig om jag inte täcker mig, medan de har frihet att ta på sig vad de vill? För första gången såg jag en hyckleri som jag tidigare missat.

Jag började fundera på om vi kvinnor tog på oss slöjan för vårt eget bästa, eller om det var något som i praktiken fråntog män eget ansvar. Jag tänkte tillbaka på alla gånger kvinnor snabbt gick för att ta på sig slöjan så fort en man kom in i huset. Hur ofta de klagade på hettan och på att deras hår föll av. Om kvinnan är en diamant som behöver täckas, var inte alla de kvinnor jag läste om på nätet och i böcker, värda respekt?Segregationen i Sverige är huvudskälet till att många av dagens unga tjejer inte presenteras några alternativ. Att ta på sig slöjan blir en självklar del av att växa upp. Men jag tittar idag på mina systrar som också lyckades ta sig ut från förorten. Storasyster som aldrig tog på sig slöjan för att hon kunde gå i en annan skola. Lillasyster som än idag har på sig slöjan, men som har gjort det till sin egen stil. Hon bär den som en turban, för att matcha t-shirts med metal-band och korta byxor. Hon har fått hantera två sidor som kritiserar henne för detta: muslimer som ser det som oacceptabelt att tolka hur man kan ha på sig slöjan, och rasister som skriker åt henne att åka hem till sitt land.

I förorten finns det normer som inte finns någon annanstans i Sverige. Det var inte konstigt att jag kände behovet att bära slöja tidigare än vad mamma gjorde. Attacker som riktades mot kvinnor i slöja skapade en stark solidaritet: jag ville inte att mina systrar skulle stå ensamma. Därför blir jag orolig när jag hör kritiken riktas mot kvinnor i slöja, snarare än mot de strukturer och miljöer som leder dem till det beslutet. För jag vet att jag skulle ha haft det svårare att ta av mig slöjan om majoritetssamhället diskuterade mitt val var och varannan dag i medier, på TV och i kommentarsfältet på sociala medier. Jag kunde själv tänka igenom mitt beslut eftersom jag sakta började röra mig från ett strikt segregerat område, tack vare möjligheten att välja gymnasium. Från tvåan fram till sjuan fortsatte viljan att ta på mig slöjan växa. Allt fler släktingar, vänner och klasskamrater gjorde det, och snart bar den stora majoriteten av de kvinnor och tjejer jag kände slöja. Under högstadiet var vi tre tjejer i klassen som inte täckte håret. Varje gång någon valde att ta på sig den kändes det som om de blev mindre barnsliga, och bättre på allt som betydde något; att vara goda muslimer. Jag minns första gången en klasskamrat tog på sig slöjan. Det var i tvåan och hon kom in i klassrummet, och jag minns hur avundsjuk jag var. Alla i klassen ville höra hur det kom sig att hon tog på sig den, och hon berättade att hon ville och att det var hennes val. Hon var övertygad att det var hennes val, som åttaåring. Hon var övertygad att hon ville tillhöra en religion med strikta regler och vara en aktiv representant för den grupp hon växt upp i. Även som åttaåring visste jag att detta var ett stort beslut, men jag kände mest respekt över att hon kunde ta steget redan då. Att någon skulle känna sig tvingad att bära slöjan eller på något sätt se negativt på den föresvävade mig inte.Inas Hamdan valde att börja bära slöja i åttonde klass. Men mötet med världen utanför den segregerade förorten fick henne att ifrågasätta sitt beslut. ”Jag vet att jag skulle ha haft det svårare att ta av mig slöjan om majoritetssamhället diskuterade mitt val var och varannan dag.”

Samtidigt började min lillasyster uttrycka en vilja ta på sig slöjan och jag upptäckte att hon inte var redo. Under flera månader höll jag dessa tvivel för mig själv. Men ju mer jag tittade på slöjan med kritisk blick, desto fler problem upptäckte jag. Jag tänkte på alla de barn som hade på sig den från lågstadiet, och aldrig riktigt fick göra ett självständigt beslut. Jag tänkte på alla de män jag hörde kalla kvinnor utan slöja för slampor. Jag tänkte på alla de kvinnor som valde att ta på sig slöjan på ett unikt sätt, och hur de blev attackerade för att ha uttryckt sin individualitet. Och jag kom fram till slutsatsen att det omöjligt kunde vara deras självständiga val. För om det var det, så skulle den inte innebära så många begränsningar och krav.Hela hennes liv hade bestått av begränsningar av vad hon kunde ta på sig, men huvudbonad eller inte, detta fick hon välja själv. Mormor var från en tid då det koloniala modet stod i centrum och hade aldrig känt något tvingande behov av att täcka håret. Men från släktingar och familjevänner i Libanons flyktingläger fanns tydliga förväntningar, och trycket på min mamma var hårdare, och även om hon inte hade på sig slöjan fanns det strikta begränsningar på vad hon fick ta på sig. Under min uppväxt återkom hon ofta till att beslutet ändå var hennes eget: hur hon äntligen valde att ta på sig slöjan, och aldrig ångrade det.

Under nian bar jag fortsatt min slöja och kände mig för första gången inlåst. Samtidigt vågade jag inte ta av mig den. Jag självidentifierade mig som en “duktig flicka” och ville inte förstöra det. Jag försökte övertyga min lillasyster om att hon kanske ville vänta, men mötte samma motstånd från henne som det jag själv hade uttryckt. I slutet av nian kom jag fram till en slutsats. Slöjan är ett patriarkalt, teokratiskt verktyg för att kontrollera och begränsa kvinnor.

När jag äntligen bad om att få ta på mig slöjan försäkrade sig mamma om att jag visste att det var ett permanent beslut. Efter en påtvingad betänketid kunde jag ta klivet efter sommarlovet i åttan. Under en tid var jag mer stolt än jag någonsin hade varit. När en lärare frågade om jag verkligen kände att detta var rätt beslut för mig, kände jag mig kränkt. Jag förstod inte varför hon försökte förminska ett så stort steg i mitt liv, och antog att det var för att hon inte var muslim. Ibland fick jag höra om Frankrikes lag mot att bära slöja inom offentliga verksamheter, eller om personer som blivit attackerade på grund av att de hade den på sig. Historierna fick mig att hålla hårdare i slöjan och ökade behovet att försvara den. Alla försök till påverkan från det jag uppfattade som “utevärlden” såg jag som en attack mot min tro – en hållning som koranskolan jag gick på varje helg bekräftade. Min familj hade från tidig ålder lärt mig att respektera alla, vilken tro de än hade, och jag kunde inte förstå varför vissa inte ville respektera mig.Att slöjan är en så självklar norm i delar av Sverige kan verka orimligt. Även om jag bodde i en segregerad del av Malmö och sällan lämnade området så hade jag en familj som prioriterade utbildning över allt kulturellt och religiöst. Men i verkligheten var segregationen inte bara fysisk. På TV hade vi en parabol som visade arabiska barnprogram, på helgerna gick jag till en koranskola, och i grundskolan var de enda icke-muslimerna lärare. I förorten var det en minoritet som inte var muslimer, och allt omkring mig reflekterade detta.I Sverige, när jag sedan upptäckte att allt fler av mina klasskamrater började bära slöja ville jag också det. Jag var 13 år gammal och var så övertygad som jag någonsin hade varit om att detta var rätt beslut för mig.

När jag började gymnasiet kunde jag för första gången ta steget utanför förortens segregerade gränser. Där fann jag människor med alla möjliga sorters bakgrund och fick för första gången se hur annorlunda min uppväxt var från majoritetssamhällets. Samtidigt upptäckte jag att slöjans ställning inte förändrades där. Även här var den något man inte skulle förminska: dock från icke-muslimer som ville vara toleranta. Från de sidor jag hörde kritisera slöjan förstod de sig inte på den. För dem var det orimligt att en individ väljer slöjan utan tvång, och att konversera med dem om komplexiteten verkade meningslöst. Jag gick från att vara ensam med min kritik till slöjan, till att vara ensam med att förstå slöjan. En ny ensamhet infann sig. Jag gick i förskolan när mamma valde att börja bära slöja. Hon var i trettioårsåldern och kände att det nu var dags för henne att fullborda ännu ett steg mot vägen att bli en god muslim. I dagens diskussion finns det två sidor som helt ignorerar den upplevda verkligheten för beslöjade kvinnor. Den ena sidan blundar helt för hederskulturen och de patriarkala normer som ligger bakom slöjan, vilket sviker alla de unga tjejer som försöker ta del av de friheter som Sverige lovar är en rättighet. Den andra sidan vill förbjuda, begränsa och kontrollera i motsatt riktning, som om det dessa utsatta tjejer behövde var mer av hårdhänta inskränkningar av vad de får ha på kroppen.

Jag har aldrig känt mig så fri och skamsen samtidigt, som när jag till slut upphörde att täcka håret. Vänner från grundskolan vände sig mot mig och familjevänner gav mig missnöjda blickar. Mamma accepterade snabbt mitt val, men jag kände att jag för första gången hade gått emot den bild hon hade av mig. Storasyster hade inget intresse av att börja bära slöja än, men hon hade i alla fall aldrig tagit av sig den. En släkting tog mig åt sidan och frågade om jag visste att kvinnor utan slöja hamnar i helvetet. Varje gång jag såg henne från den dagen kunde jag känna hennes dömande blick följa mig.Jag förstår viljan att vara tolerant. Beslöjade kvinnor är en skottavla för hatbrott mot muslimer. Jag har själv sett detta under min uppväxt och ingen kvinna borde behöva känna sig osäker på grund av hur hon klär sig. De har rätt när de påpekar att en tygbit kan betyda mer än en sak, men glömmer samtidigt vad den enligt min mening är: ett verktyg för kontroll. När de ska göra patriarkala analyser av omvärlden hittar de det i språk, populärkultur, ja snart sagt i allt, bortsett från i en religion.

Detta förändrades när jag fick en allt större tillgång till nätet och till böcker. Jag hade alltid älskat att läsa och från sjuan och framåt fick jag äntligen läsa böcker från skolbibliotekets vuxenhylla. I böckernas värld förekom inte förortens segregation, och jag kunde plötsligt läsa om personer med alla möjliga sorters bakgrund. Jag lärde mig om andra kulturer, om sexualitet, och upptäckte min kärlek för vetenskap, politik och filosofi. Det stannade inte där, för vi hade fått skoldatorer och smarttelefonen började bli allt mer effektiv. En värld av kunskap öppnade sig för mina fötter.Mamma var orolig när jag berättade om mitt beslut. Hon förstod inte hur jag kunde vilja ta på mig slöjan från en sådan ung ålder, till och med innan min storasyster hade gjort det. Att jag skulle välja en mer konservativ väg än vad både hon och mormor gjort verkade orimligt när jag växt upp i ett land som Sverige. Men jag var övertygad om att det var det bästa valet för mig, för jag trodde att slöjan var en självklar del av att bli vuxen, och jag ville hemskt gärna vara vuxen. Hur skapas en kvinna? Hur skapas en kvinna med hijab? Genom de andras blickar? Scenen ur America Vera-Zavalas pjäs bygger på tankar av filosofen Franz Fanon. Med Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour. Saker folk säger till tjejer i slöja. Scen ur America Vera-Zavalas pjäs. Med Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour.

Det är riktigt att det inte är ett direkt påbud i Koranen att bära slöja. Den text som man ofta hänvisar till, när det gäller slöjor, är Koranens sura 24, vers 31, som påbjuder muslimska kvinnor ”att sänka blicken, vara anständiga, täcka sina bröst och inte framhäva sina behag för främlingar.” I sura 33, vers 59 rekommenderas kvinnorna likaledes att ”dra sina kappor omkring sig, när de går ut”. Själva traditionen att bära slöja inom islam är yngre än religionen, men långt före islam fanns traditionen, bland annat i Syrien och i Mesopotamien, dagens Irak. I ett kodex från omkring 1100 f Kr framgår att gifta kvinnor och anständiga döttrar skall bära slöja utomhus. Hidjab, som är en muslimsk beteckning för gränslinje, förhänge och slöja, blev under loppet av 1900-talet ett omdiskuterat ämne i många muslimska samhällen. I Egypten uppstod en feministisk rörelse, som fick många kvinnor att själva förkasta slöjan, medan de västerländskt orienterade regenterna i Iran och Turkiet helt enkelt förbjöd kvinnor att bära slöja, som de ansåg vara ett tecken på efterblivenhet.

Ja tack, jag vill gärna få mejl från Illustrerad Vetenskap (som ges ut av Bonnier Publications International AS), med artiklar, erbjudanden, tävlingar, m.m. Läs mer. Jag kan avregistrera mig när som helst via länken i mejlet. Läs personuppgiftspolicyn här. Helsingborgs Dagblad grundades, under namnet Helsingborgs Tidning, av boktryckaren Nils Jönsson. Redaktionen låg bara ett stenkast från platsen där den nu ligger, vid Rådhustorget. HD:s uppdrag är att rapportera om lokala händelser, med utblick mot Sverige och världen. Det uppdraget har vi tagit på största allvar i över 150 år. Ja, inte helt omöjligt. men förmodligen inte. Jag stöter inte på så många med slöja i min sociokulturella grupp. Tyvärr. Det torde ju vara möjligt att få känslor ändå, trots att man inte ser hela ansiktet. Via det man ser, rösten, lukten, närheten osv.Nej, då personen ifråga högst troligt är religiös, och då har vi alldeles för fundamental skillnad i värderingar och synsätt, Tex om man skaffar barn, hur ska de uppfostras? Jag är inte ett dugg intresserad av att ge mina barn en religiös uppfostran, vilket troligen hon är. Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd! I Egypten drev kvinnorörelsen i början av seklet krav på att avskaffa slöjan, och menade då mer än själva plagget – man avsåg hela systemet med segregation mellan könen. Shahen av Iran förbjöd bruket av slöja under 1930-talet, men under ayatollah Khomeinys regim tvingades kvinnorna att täcka sina huvuden.

De tidigast kända ikonografiska bilderna av kvinnor som bär slöja härrör från 100-talet och staden Palmyra i nuvarande Syrien. I Palmyra började Sidenvägen som ledde romerska handelskaravaner mot Persien och Asiens inre. Jesu moder, Maria, har alltsedan kyrkans första århundrade avbildats med en sjal över huvud och axlar. Kanske var det därför som nunnor i de tidiga klostren antog detta bruk.

Slöjans historia är flertusenårig. Så tidigt som på 1200-talet f Kr föreskrev assyrisk lag att fria kvinnor skulle bära slöja utomhus, medan slavinnor och prostituerade inte fick beslöja sig. I antikens Grekland skulle gifta kvinnor vara beslöjade, medan ogifta kvinnor, prästinnor, prostituerade och slavinnor var förbjudna att bära slöja.

Vi var tvungna att klä oss som muslimska kvinnor för att inte väcka de israeliska soldaternas uppmärksamhet. Den traditionella klädedräkten fungerade som skydd. Vi avidentifierades. Ordet slöja för tanken till ett tunt, florliknande tyg. Ett lätt genomskinligt tygplagg som kan svepas kring håret eller axlarna. I en annan sura, 24:59, står även att kvinnor ska ”svepa sina kläder omkring sig”. Vad som menas med ”behag” är öppet för tolkningar. De flesta muslimska uttolkare är överens om att det inte finns ett entydigt stöd i Koranen för att dagens muslimska kvinnor måste bära slöja. Då talibanerna tog makten i början av 1990-talet lagstiftade de om att afghanska kvinnor måste bära burka utanför hemmen. I Koranens sura 24:30 står att rättrogna kvinnor ska ”behärska sina blickar och akta sin lem och ej visa sina behag undantaget vad som alltid är synligt därav. Och de må kasta sin slöja över sin barm och ej visa sina behag annat än för sina män eller sina fäder eller sina mäns fäder.”I det bysantinska riket utvecklades en haremskultur som bland annat byggde på kvinnors avskildhet i hemmen. Stadspalatsen i Konstantinopel och Kairo var inredda med avgränsade rum för kvinnor, medan männen och gästerna vistades i andra rum. Denna arkitektur blev en av förutsättningarna för att sprida bruket av purdah, då islam expanderade. Profeten Muhammeds förkunnelse på 600-talet gav dåtidens kvinnor större frihet och mer inflytande. Islam förbjöd till exempel flickmord och månggifte och gav kvinnor rätt att äga och ärva.I Nordafrika och i Mellanöstern har slöjan under postkolonialismen åter tagits i bruk. Skälen är komplexa. Iran, Afghanistan och Saudiarabien är exempel på länder där religiösa diktaturer påbjuder kvinnor att bära slöja, och straffar dem som trotsar lagen. Även om stödet i islams lag är mycket svagt, har slöjans symbolvärde knutits till religionen. Att unga muslimer i det sekulariserade Europa väljer att bära slöja, har flera skäl. De rymmer ett avståndstagande från västvärldens kommersialiserade och sexualiserade kultur, och en djup identifikation med den muslimska kulturen. Unga kvinnor som bär slöja, uttrycker ofta en vilja att värna sin integritet och frihet. De känner sig fredade i sjal. Andra ser slöjan som symbol för förtryck.Men inomhus, bland familjemedlemmar och i kvinnors slutna gemenskap, åker sjalen av. Då vi skulle gå ut i lägret igen kom husets äldre kvinnor med svarta kjolar och vita tygsjok till mig och min väninna.

På ett sigill från 1300-talet ser vi drottning Blanka, Blanche av Namur, Magnus Erikssons gemål, klädd i lång böljande klänning och med utslaget hår. En

Hijab betyder egentligen ”barriär” eller ”skilja av” på arabiska. Hijab är den vanligaste beteckningen på huvudduken, slöjan, som även täcker panna och hals och som bärs av kvinnor i Mindre Asien och Nordafrika. Hijab kan också betyda ”förhänge” och referera till en moralisk gräns mellan människa och Gud.Renässansen var omvälvande för kulturlivet. Boccacios Decamerone lade grunden för novellen, klädmodet och arkitekten såg dagens ljus och centralperspektivet förändrade konsten för alltid.

Det är svårt att föreställa sig att de gamla egyptierna brydde sig lika mycket om sitt utseende som vi gör idag. Men faktum är att hudvård i stort sett alltid har varit en hög prioritet för människor, särskilt kvinnor. Vetenskapen om hudvård har emellertid förändrats drastiskt under de senaste årtusendena, liksom hudvård ser annorlunda ut idag än för bara tio år sedan.

I antiken, liksom i vårt nordiska bondesamhälle, var slöjan/huvudduken främst en klassmarkering. Slöjan markerade att en kvinna tillhörde en enda man, medan den obeslöjade kvinnan var tillgänglig för alla. I Gamla testamentets berättelser anges att dåtidens kvinnor bar slöja. ”Då dolde hon sig i en slöja”, berättas till exempel om Rebecka i Första Moseboks 24:e kapitel. Men bruket att bära slöja plockades upp och spreds även till Asien på 1200-talet, där det antogs främst av religiösa medel- och överklasskvinnor i städerna. När landsbygdens kvinnor kom till stan tog de med sig traditionen dit. Under 1900-talet har slöjan i flera delar av världen åter blivit politiskt laddad. Slöja har blivit ett samlingsnamn för det plagg som kvinnor av religiösa, politiska eller andra skäl använder för att täcka håret – och ibland hela kroppen. Slöja och huvudbonad som tecken på fromhet och dygd finns i flera religioner. Under 1900-talet blev användandet politiskt.

Chador namaz kallas den bönesjal som bärs av kvinnor i Iran och som endast lämnar ansikte, fötter och händer synliga. Chador namaz påbjöds av ayatolla Khomeynis regim under 1980-talet och är alltjämt genom lag påtvingad de iranska kvinnorna.Den egyptiska författarinnan Nawal el Saadawi, som talat och skrivit för kvinnors rättigheter vägrar att ingå i en diskussion om slöjan, utan brukar hävda att det är makten som ska avslöjas – inte kvinnors ansikten.

Första gången jag mötte beslöjade kvinnor var på Gazaremsan under den första intifadan på 1980-talet. Det var uppror och flyktinglägrens gränder vibrerade av tårgas. Zeinab, som jag intervjuade för en bok om det palestinska upproret, och hennes väninnor, bar hijab och pratade om motstånd och rättigheter.

Purdah är ett vidare begrepp som betecknar kvinnors avskildhet, eller åtskillnaden mellan män och kvinnor. Att iaktta purdah innebär bland annat att kvinnor tilldelas särskilda rum i bostaden dit främlingar inte har tillträde. Då kvinnorna lämnar hemmets avskildhet ikläder de sig detta rum genom en slöja.Huvudbonader har uttryckt status och tillhörighet i alla kulturer och tider. Långt in på 1900-talet bar gifta kvinnor på den svenska landsbygden huvudduk eller sjalett för att markera ärbarhet och dygd. I vissa delar av Sverige tvingades ogifta flickor som blev med barn att bära en röd så kallad horklut. De fick inte gå barhuvade som ungmöerna, och inte bära den huvudduk som gav de gifta kvinnorna status.

Budskapen om kvinnors täckande klädsel i islams religiösa texter har tolkats på många sätt runt om i världen. Lokala kulturer och traditioner spelar stor roll för hur kvinnorna klär sig.Niqaben kommer ursprungligen från de arabiska områdena och täcker hela kroppen och ansiktet, men har en liten öppning för ögonen. Niqaben vållar stor politisk debatt och är förbjuden i ett antal länder – även i muslimska länder som Marocko, Tunisien och Azerbajdzjan.Hos assyrierna var sjalar och slöjor dock förbehållna samhällets övre skikt och fick endast användas av fina kvinnor. Slavar och prostituerade riskerade hårda straff om de använde slöjor.Nästan 1 400 år efter profeten Muhammeds död år 632 debatterar religionshistoriker och religiösa lärda fortfarande om denna och en rad andra suror påbjuder att muslimska kvinnor ska bära slöja.Att kvinnor måste skyla sig är dock ingen muslimsk uppfinning. Mesopotamiska statyetter från 2500 före Kristus visar täckta kvinnor, och forntidsfolket assyrierna hade stränga regler för kvinnors klädsel.