Torkrum För Malt

Jag brygger i sommarstugan vid 5-7 grader. Har inte haft tid att smaka på dem eftersom jag har haft fullt upp med att tömma de tre fat jag har för att få plats. Från en av brygderna tappade jag upp två flaskor och primade litet slarvigt med en halv sockerbit. Det blev inte så mycket kolsyra av det, men det blev gott.Men, kommer en pilsnermalt+humle+jäst bli ett bättre resultat än en cooper/muntons sats? För då är jag nämnligen på rätt väg, känns det som ialla fall.

Är grönare än en ny golfbana på det här med hembryggning. Har kört en bryggd med muntons färdighumlat och spraymalt som står för klarning. Men jag skulle vilja göra en helmaltsbryggning. Så till frågan:Det kommer säkert att bli mycket gott. Om det inte går helt åt pipsvängen vill säga men det är ju som tur är mycket ovanligt. Se bara till att ta det lungt och metodiskt.Tänkte att jag skulle prova att göra en på helmalt med en 5kg pilsnermalt här från humlegården, en lämplig humle samt jäst. Känns lite tungt såhär i början av karriären att köpa ihop massor för 200gram av det ena och något kilo av det andra nämnligen.Håller på att prova göra malt samtidigt och det går fint än så länge. Första batchen vart lite stor på 5kg och det tog sån j-vla tid att torka så jag lackade ur och slängde det. Nu kör jag en enkilos med lite andra tider. Första satsen grodde väldigt ojämt nämnligen också. Har dessutom ordnat torkrum/skåp för mina försök!

Överjäst öl är den äldsta metoden att producera öl på. Den står för 5 – 10% av all ölproduktion. I överjäst öl stiger jästen till ytan vid avslutat jäsning. Jäsningen sker vid 15 – 25° C och tar cirka fem dygn.Det finns även spontanjäst öl, där jästsporer som finns naturligt i luften används. Smakresultatet från denna process varierar från ett öl till ett annat.Välkommen till Bajen Internationals ölakademi. Det händer att vi dricker en och annan öl (och eventuellt någon ytterligare vätska) under våra resor. Denna sida kommer innehålla diverse information om olika gyllene drycker.Lösningarna på korsordfrågorna/ledtrådarna är ibland helt enkelt bara en synonym till ledtrådsordet men oftast är det lite mer klurigt än så. Det kan vara ordlekar och lite mer långsökta lösningar. Ju fler korsord du löser och desto duktigare du blir, desto snabbare och bättre korsordslösare kommer du att bli.

I fråga om de olika byggnadernas utseende och exteriörer fanns noggranna föreskrifter. Till en början påverkades utformningen av innehavarens status. Regementsofficerarna skulle ha både manbyggnad och ladugård ”överallt färgad”. Överofficerarna (kompaniofficerarna) skulle endast få manbyggnaden ”överallt färgad” och ladugårdar endast på knutarna. På underofficerarnas boställen överströks endast knutarna samt kring fönster och dörrar. Korpralen och knektens hus färgades allenast på knutarna men inte runt fönster och dörrposter. I ett avseende var militärbostäderna lika – färgen skulle vara röd. Det blev en gradbeteckning på vad slags befäl som bodde på gården. Åtminstone blev det så till en början.

Björn Traung har från 1938 tjänstgjort vid Värmlands regemente och är väl mest känd under sitt tidigare namn Björn Lindgren. Efter förvaltningstjänst i Karolinen från 1974 avgick Björn Traung från aktiv tjänst 1981 med kaptens grad. Efter pensioneringen började ett intensivt arbete med att forska och sammanställa uppgifter främst om underofficerare vid Värmlands regemente. Detta utvidgades snart till att omfatta även regementets historiska bakgrund.

ett våningshus, helst av sten eljest av trä ”i de bygder, där sten ej fanns” en murad källare, ett visthus (matförråd), en sädes- och mjölbod i tvenne underbodar och loft över, ett hemlighus (utedass), ett vagns- och redskapshus, helst sammanbyggda, ett stall med fyra knutar ett fähus med skulle, en foderlada, ett brygghus (tvättstuga), ett svinhus samt utom gården kölna (torkrum för t ex malt eller lin), badstuga och ängslador där dessa var brukliga. Om svinstia, hönshus, gåshus, smedja och sjöbod samt humlegård och trädgård hade den tillträdande bostadsinnehavaren att ”förlika sig” med den avträdande.Fasta boställen för befälet går tillbaka till Karl XI:s indelningsverks dagar. Allt befäl fick sin avlöning från gårdar som låg inom regementets och kompaniets område. En av gårdarna utsågs som boställe åt dem. Fanns ingen lämplig gård lät man bygga sådan. Övergångsvis kunde inkvarteringsersättning i pengar eller ”naturapersedlar” utgå.

Nytt från Värmlands Släktforskarförening har läst delar av avhandlingen som är omfattande. ”Boställen, leverne i helg och söcken på Trossnäs fält och kasern” berättar just det som titeln anger, människans förutsättningar i krigaryrket. Texten i detta kapitel är i en lätt flytande prosa, fylld med sakuppgifter om trossnästiden 1834-1912, ritningar till byggnader och med i vissa fall unika bilder och teckningar. Det rikhaltiga bildmaterialet fordrar dock en god tryckteknik och vi hoppas att författaren ska kunna finna förlag som kan ge ut materialet i bokform. Från 1833 begränsades tilldelning av boställen radikalt. Endast regementschefer, majorer, skvadrons- och kompanichefer, regements- och mönsterskrivare samt fanjunkare och två sergeanter på varje kompani eller en sergeant och en furir (den äldste) tilldelades boställe. Alla övriga boställen utarrenderades och inkomsterna gick till löner för indelta befäl som inte hade boställen. Boställestilldelningen som lönesystem upphörde 1875. Systemet hade betytt mycket för underofficerarna. De blev ett med bygden och folket där de bodde. De skötte sina gårdar väl och var relativt välbärgade genom den inkomst bostället gav.

Husesyn förrättades vart tredje år och vid från- och tillträde. Alla skavanker som upptäcktes fick ”avgående” betala. Vid tillbyggnad fick han ersättning för kostnaderna av ”tillträdande” Många exempel belyser invecklade spörsmål som rättsmyndigheterna hade att ta ställning till i boställefrågor.