Trakasserier På Jobbet Av Kollega

Om chefen diskriminerar dig skyddas du av diskrimineringslagen. Om det till exempel är en resenär som diskriminerar en tågvärd så är det arbetsgivarens arbetsmiljöansvar att utreda och se till att det inte sker igen.

En fjärdedel av alla ärenden som kom in till DO mellan åren 2015–2021 handlade om jobbet. De flesta rörde då fall i samband med etnisk tillhörighet. Därefter kom diskriminering utifrån kön och funktionsnedsättningar.Artiklar och bilder är skyddade enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden. Citera oss gärna men ange källan. Personuppgiftspolicy

Du kan stötta din kollega genom att påminna chefen om att arbetsgivaren har ansvaret att göra något åt det. Du kan också kontakta facket och berätta vad som har hänt, eller anmäla händelsen till DO.

Arbetsgivaren kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till dig om du har blivit utsatt för diskriminering från arbetsgivaren eller från någon i chefsposition.Arbetsgivaren måste jobba aktivt för att motverka diskriminering och se till att alla får lika rättigheter på jobbet. Det gäller på alla arbetsplatser – från tågbolag till ungdomshem och kundtjänster.

Det gäller oavsett om det är en kollega eller exempelvis en resenär. Därför ska du polisanmäla brottsliga händelser, förutom att ta upp det med din chef.

Det är svårt att säga eftersom det beror på den enskilda situationen, men det måste vara en orättvisa utifrån diskrimineringsgrunderna som räknades upp ovan.Den eller dem som utsätter kollegor för trakasserier av olika slag kan även få tillsägelser, varningar, omplaceras eller till och med bli av med jobbet. Det är arbetsgivaren som avgör vad som behövs för att få stopp på trakasserierna.Väg och ban I maj omkom en broreparatör på Svevia i en arbetsplatsolycka i Piteå. I anmälningar till Arbetsmiljöverket ger företaget sin bild av vad som hände.

Om ditt vikariat till exempel inte skulle förlängas eller om du inte får lika stor löneförhöjning för att du har sagt ifrån så bryter arbetsgivaren mot lagen.Berätta för chefen, eller för någon annan i arbetsledande ställning. Vänd dig till facket om inget händer, eller om det är chefen som trakasserar. Du kan också kontakta Diskrimineringsombudsmannen. Skriv ner vad som hänt, när det hände, och var. Det stärker din berättelse om den som trakasserat nekar.

I diskrimineringslagen finns ett förbud mot repressalier. Det ska skydda dig som anmäler eller vittnar så att du inte straffas på något sätt på jobbet. Ja. Låt bli att trakassera! Dra inte sexskämt i fikarummet, anspela inte på sex på jobbet, ge inte komplimanger om någons utseende och var försiktig med fysisk beröring om du inte är helt säker på att det är välkommet. Se också till så att det finns skriftliga riktlinjer och rutiner för hur man förebygger och hanterar sexuella trakasserier på jobbet. Det är arbetsgivarens ansvar att sådana finns och hålls uppdaterade. Arbetsgivaren är skyldig att reda ut vad som hänt och se till att trakasserierna upphör. Arbetsgivaren ska agera direkt när hon eller han får veta. Det gäller även om du är tillfälligt anställd, inhyrd eller praktikant. Arbetsgivarens skyldigheter regleras i diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen.Om beteendet är ovälkommet så är det sexuella trakasserier. Hur du som drabbad upplever det är alltså avgörande. Samtidigt måste den som trakasserar förstå att handlingen är ovälkommen, så säg ifrån! Om personen ändå fortsätter är det trakasserier. En del handlingar är dock så uppenbart kränkande att det bedöms som sexuella trakasserier oavsett om du säger ifrån eller inte.

Sexuella trakasserier är ”ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”, enligt diskrimineringslagen. Det kan vara till exempel ovälkommen beröring, skämt med sexuella anspelningar, grov jargong, närgångna blickar, sms, flört och komplimanger som inte är önskade.

Om du vill lära dig att hålla svåra samtal kan du få hjälp från vår digitala föreläsning här nedanför. I den går vi igenom några typiska svåra samtal som man som chef kan ställas inför.Här får du råd om hur du som chef upptäcker och stoppar kränkande särbehandling. Bland annat ser du vad en handlingsplan kan innehålla. Som arbetsgivare ansvarar du för att ingen kränkande särbehandling förekommer.

Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem med samarbetet bör i allmänhet ses som normala företeelser, såvida handlingarna inte syftar till att skada eller medvetet kränka en person.I gruppen kan den kränkande särbehandlingen visa sig som försämrad effektivitet, ett extremt följande av regler eller upplösning av rådande regler, bristande förtroende, ökad kritik gentemot arbetsgivaren/arbetsledaren, ökad personalomsättning, samarbetsproblem.

Som arbetsgivare ansvarar du för att göra företaget eller organisationen till en trygg plats där ingen kränkande särbehandling förekommer. Det är du som arbetsgivare som är ytterst ansvarig för att det upprättas en handlingsplan. Handlingsplanen är ett viktigt dokument, men processen att ta fram planen är minst lika betydelsefull. Därför är det bra att så många som möjligt är delaktiga i processen för att höja kompetensen och starta nyttiga diskussioner på arbetsplatsen. Ett gott samarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare och fackliga representanter lägger en bra grund för det fortsatta arbetet.Om någon av personalen har råkat illa ut ligger ansvaret hos arbetsgivaren att se till att det finns tydliga åtgärder och att dessa vidtas. Ladda ner dokumentet ”Vad är arbetsgivarens ansvar?” längst ner på denna sida. I Sverige har vi en arbetsmiljölagstiftning som bygger på att arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och samverkar med sina arbetstagare för att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Skyddsombudet är arbetstagarnas representant i den lagstiftade samverkan. Arbetsmiljölagen gäller både alla arbetstagare, oavsett om man har en fast tjänst eller är inhyrd arbetskraft. Skyddsombud har även rätt att begära åtgärder om arbetsgivaren inte följer arbetstidslagens bestämmelser om mertid, extra övertid och nödfallsövertid, men bara om arbetstidslagens regler inte ersatts av kollektivavtal. Har reglerna ersatts av kollektivavtal är det istället de fackliga organisationerna och arbetsgivaren som ska bevaka att avtalet följs. Läs mer om skyddsombudets rättigheter på Arbetsmiljöverket.

Om du personligen har råkat ut för diskriminering, mobbning, trakasserier, hot, våld eller kränkande särbehandling så finns det fler saker som du kan göra. De viktigaste är att du tar din upplevelse på allvar, säger ifrån, dokumenterar och kontaktar din chef och/eller skyddsombud.Det är viktigt att du tar dig själv på allvar om du känner dig utsatt eller felbehandlad på något sätt. Det kan handla om allt från elaka kommentarer, orättvisa anklagelser eller att bli utfryst från gruppen. När det kommer till sexuella trakasserier kan det till exempel ta sig uttryck i skämtsamma kommentarer, någon som rör vid dig på ett sätt som inte känns okej, sms med sexuellt innehåll, blickar eller gester. Sådana händelser kan man alltså alltid anmäla till sitt skyddsombud eller chef. Dessa typer eller andra typer av kränkningar har din arbetsplats ett ansvar att försöka förebygga i sitt arbete för en bättre arbetsmiljö. För alla har rätt att känna sig trygga på jobbet.Kommunal jobbar för att alla arbetsplatser ska ha tydliga kris- och hanteringsplaner att följa om en anställd anmäler att hen blivit utsatt för en kränkande upplevelse. Det är arbetsgivaren ansvar att utbilda skyddsombud, chefer och arbetsledare så att de vet hur man förebygger och följer upp hot, våld och sexuella trakasserier på arbetsplatsen.Det kan vara svårt att veta vad man ska göra om man blir utsatt för hot, våld eller sexuella trakasserier på jobbet. Ibland kan man också börja tvivla på sig själv och inte ta sin upplevelse på allvar, men vi finns här för att stötta och påminna dig om att det är du som avgör var gränsen går för en kränkande upplevelse. Alla hot om våld eller kommentarer med sexuellt innehåll är skäl nog att kontakta din arbetsgivare eller ditt skyddsombud.

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

Du beskriver att du blir trakasserad av din kollega på jobbet då han sprider lögner om dig och spelar in dig via din mobil. Mitt första råd till dig är att vända dig till din arbetsgivare.I andra hand finns det så kallade arbetsmiljöombud på många arbetsplatser. Det är alltid en av de anställda som utses till ombud och blir då som en slags representant i arbetsmiljöfrågor för de anställda. Ombudet håller alltså reda på den psykiska och sociala arbetsmiljön och uppmärksammar arbetsgivaren om det (6 kap. 4 § AML) och (6 kap. 6a § AML). Mitt andra förslag blir då att du tar reda på om ni har ett ombud på jobbet och kontakta honom/henne med dina frågor (det är kostnadsfritt).

Hej. Jag undrar om ni kan hjälpa mig med en situation som pågår på jobbet. Jag har en kollega som jag misstänker använder sig av alla slag för att få mig att sluta på jobbet. Har har vänt alla på jobbet emot mig. Han sprider lögner om mig. Han använder sig av sin tro. Han bryter mot svensk lag på många sätt anser jag. Han spelar in mig via mobil. Vi har haft möten men människor som inte ser en person med personlighets störning kan inte lösa problemet. Hur ska jag kunna lösa detta?Det är alltid du som avgör om du känner dig trakasserad. Trakasserier kan yttra sig på olika sätt och vara av såväl fysisk, verbal som icke-verbal karaktär.

För närvarande är det många medlemmar som behöver komma i kontakt och vi har därför längre kötider än vanligt. Vi gör allt kan för att du ska få svar så snabbt som möjligt.Ofredande kan vara att någon kontaktar dig upprepade gånger via till exempel telefon eller e-post och lämnar oönskade meddelanden med trakasserande innehåll. Det kan också vara ofredande om du blir fysiskt antastad genom att någon knuffar eller håller fast dig.

Förtal kan vara att någon sprider uppgifter om dig som är nedsättande, till exempel att du har begått ett brott. Det kan göras på olika sätt, till exempel genom att någon säger eller skriver något nedsättande om dig. Andra exempel är att någon sprider bilder eller filmer.

Sexuellt ofredande kan vara när någon genom ord eller handling ofredar dig för att kränka din sexuella integritet. Det kan till exempel vara om någon tar kontakt med dig via telefon eller e-post och innehållet i meddelandet är tydligt sexuellt. Att någon blottar sig inför dig kan också vara sexuellt ofredande.Tystna inte använder kakor för att fungera bättre. Vill du inte använda kakor kan du stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om kakor Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Vid förtal inleder polis eller åklagare vanligtvis inte en förundersökning även om det är frågan om brott. Om polis eller åklagare inte kan driva ärendet finns det möjlighet för dig att stämma gärningspersonen på egen hand i domstol.Hatbrott är ett samlingsnamn för ett motiv att begå olika brott. Hets mot folkgrupp och olaga diskriminering är hatbrott i sig, men vilket brott som helst kan bedömas som ett hatbrott om gärningspersonens motiv har varit att kränka dig på grund av de grunder som räknas upp i lagtexten. Den som döms för ett brott med hatbrottsmotiv kan få ett strängare straff. Till exempel kan en gärningsperson som misshandlat någon på grund av en persons sexuella läggning få ett strängare straff.

Förolämpning kan vara om någon kränker dig genom till exempel skällsord eller öknamn och sårar din självkänsla. Det räcker att uttalandet riktas direkt till dig, det behöver inte spridas till någon annan.

Vid förolämpning inleder polis eller åklagare vanligtvis inte en förundersökning även om det är frågan om brott. Om polis eller åklagare inte kan driva ärendet finns det möjlighet för dig att stämma gärningspersonen på egen hand i domstol.

Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet.Den som, i annat fall än som avses i 1 eller 2 §, riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, för förolämpning till böter.

Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något döms för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. Om någon med sådan verkan utövar tvång genom hot att åtala eller ange någon annan för brott eller att lämna menligt meddelande om någon annan, döms också för olaga tvång, om tvånget är otillbörligt.Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående innehaft ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun, landsting, Sametinget eller Europaparlamentet.Olaga integritetsintrång kan vara att någon sprider bilder eller filmer på dig när du är naken eller har sex. Det kan också handla om att någon sprider uppgifter om sjukdomar från din patientjournal. Ett annat exempel är när någon sprider bilder eller andra uppgifter som visar att du utsatts för brott.

döms, om var och en av gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet, för olaga förföljelse till fängelse i högst fyra år.Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt berör ett barn under femton år eller förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet. Olaga hot innebär att någon hotar att skada dig eller din egendom. Hot som riktas mot dig kan också handla om andra personer, djur eller föremål som har stor betydelse för dig. För att hotet ska vara brottsligt måste det uppfattas som allvarligt. Olaga hot kan till exempel vara att någon säger att de ska döda dig eller att någon hotar dig med kniv.Misshandel innebär att någon utsätter dig för kroppsskada, sjukdom eller smärta. Det kan till exempel vara att någon slår, sparkar, river eller biter dig.

Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år.

Olaga förföljelse kallas i dagligt tal för stalkning och innebär att en gärningsperson begår upprepade brottsliga handlingar mot dig. De brottsliga handlingarna måste bestå av någon eller några av de brott som räknas upp i lagen och innebära en upprepad kränkning av din personliga integritet. Det kan till exempel handla om upprepade obehagliga samtal eller att en gärningsperson bryter sig in i ditt hem flera gånger.SVAR: Arbetsgivaren eller företagshälsovården ska prata direkt med den som blivit utsatt. Därefter med den som utsatt personen för sexuella trakasserier. Det ska aldrig vara så att de behöver sitta tillsammans, samtalen ska ske var för sig i enrum. Det är också bra att prata med andra anställda på arbetsplatsen, om det finns vittnen.SVAR: Arbetsgivaren är skyldig enligt diskrimineringslagen att göra en utredning. Det behövs ingen anmälan, arbetsgivaren ska utreda om något hänt även om det bara finns misstankar eller rykten. Om arbetsgivaren inte utreder – ta kontakt med ditt skyddsombud eller din fackliga sektion så kan de hjälpa dig att prata med arbetsgivaren.

Du har i de flesta fall rätt att ta med dig en stödperson vid besök hos polisen. Stödpersonen kan även finnas med som stöd genom hela rättsprocessen. Du bestämmer själv vem som ska vara din stödperson. Det kan vara en vän, en tjänsteman från socialtjänsten eller någon från en brottsoffer- eller kvinnojour. Stödpersonen får inte någon ersättning för att delta.Med begreppet olaga förföljelse menas att en gärningsperson begår upprepade brottsliga handlingar mot en och samma person. De brottsliga handlingarna måste bestå av någon eller några av följande brott: misshandel, olaga tvång, olaga hot, hemfridsbrott eller olaga intrång, ofredande, sexuellt ofredande, skadegörelse eller försök till skadegörelse och överträdelse av kontaktförbud.Du kan i vissa fall även få ett målsägandebiträde, ett så kallat juridiskt biträde. Om det beviljas är det kostnadsfritt. Målsägandebiträdet stöder dig genom hela den juridiska processen. Önskar du ett målsägandebiträde talar du om det för polis eller åklagare.Ändra dina vardagsrutiner: gå nya vägar, ändra dina tider, handla i nya butiker. Det kan också vara bra att byta telefonnummer och e-postadress. Var uppmärksam med användning av internet, se till exempel över dina säkerhetsinställningar om du använder sociala nätverk.

Om det sker i skolan eller på arbetsplatsen ska du först informera skolan eller arbetsgivaren (läs nedan om krav på chefen och skolan). Om det är en vuxen på skolan eller motsvarande en chef på arbetsplatsen kan du kontakta DO direkt (läs mer nedan om chefer och lärares direkta ansvar). Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om kommentarer, nedsättande skämt, gester eller utfrysning. Exempel på trakasserier kan vara: Om en chef (eller annan person som har en arbetsledande funktion) utsätter någon för trakasserier eller sexuella trakasserier kan arbetsgivaren hållas direkt ansvarig för den chefens agerande. Detta betyder att arbetsgivaren kan anses ha brutit mot diskrimineringsförbudet och att arbetsgivaren kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den utsatte.Trakasserier och sexuella trakasserier är diskriminering och förbjudet inom flera samhällsområden. Det finns särskilda krav på arbetsgivare eller utbildningsanordnare att agera när någon blir utsatt på arbetsplatsen, skolan eller högskolan.

Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska genomföra så kallade aktiva åtgärder för att förebygga alla former av diskriminering, till exempel trakasserier och sexuella trakasserier. Arbetet ska genomföras fortlöpande i fyra steg: undersöka, analysera, åtgärda och följa upp. Det kan till exempel handla om att se över samtalsklimat och jargong.Av riktlinjerna bör det framgå att varken sexuella trakasserier, trakasserier som har samband med någon av diskriminerings­grunderna eller repressalier accepteras i verksamheten.

Du som är arbetsgivare eller utbildningsanordnare ansvarar också för att det finns riktlinjer och rutiner i verksamheten för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

Det samma gäller om det är en lärare eller annan representant för en skola eller högskola som utsätter en elev eller student för trakasserier eller sexuella trakasserier.Om det är ett missgynnande eller kränkning som saknar samband med en diskrimineringsgrund så är det inte diskriminering. Undantaget är dock sexuella trakasserier som inte kräver samband med diskrimineringsgrund.

Trakasserier och sexuella trakasserier är beteenden som är oönskade av den som blir utsatt. Det är du som blir utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande.

Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att du som blir eller har blivit trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet.Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.

Diskrimineringslagen reglerar inte heller alla samhällsområden och inte heller det som händer mellan privatpersoner när det till exempel handlar om hur grannar eller släktingar behandlar varandra. Innehållet i reklam, TV, radio, sociala medier och tidningar omfattas inte heller av diskrimineringsförbudet.Din skyldighet träder i kraft så fort du på något sätt får veta om att någon på arbetsplatsen upplever sig utsatt för sexuella trakasserier. Det gäller händelser på arbetsplatsen men också sådant som händer utanför och på andra tider än ordinarie arbetstid om det finns ett samband med arbetet. Det gäller till exempel även händelser som inträffar under en tjänsteresa, på en fest som arbetsgivaren ordnar eller en utflykt som kollegor gör tillsammans.

Om det brister när det gäller att följa reglerna som omfattar kränkande särbehandling bör man i första hand ta upp det med arbetsgivaren. Man kan även vända sig till sitt skyddsombud som kan kontakta arbetsgivaren.Arbetstagare med personalansvar, chefer och arbetsledare, ska ha kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. De ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga att kränkande särbehandling uppstår. Det handlar bland annat om att organisera verksamheten så att arbetsfördelning, förväntningar på arbetsprestationer och arbetssätt är tydliga och förankrade hos alla på arbetsplatsen.

Om man som enskild arbetstagare vill tipsa Arbetsmiljöverket om att arbetsgivaren saknar eller har brister i sina rutiner för kränkande särbehandling, så gör man det via vår e-tjänst Tipsa om risker i arbetsmiljön. Ange att du arbetar på den aktuella arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket vill framhålla att kränkande särbehandling på arbetet i första hand är en fråga för arbetsgivare och skyddsorganisationen på arbetsplatsen. Arbetsgivaren behöver ha en beredskap för om det skulle inträffa. Genom att ha klara och tydliga rutiner kan detta tillgodoses. Skyddsombud och arbetstagare ska ges förutsättningar att medverka i arbetet med att ta fram rutinerna.Arbetsmiljöverket utreder alltså inte individärenden gällande kränkande särbehandling. Den enskilde individen kan inte få hjälp med skadestånd och upprättelse från oss. Om man som enskild vill driva sitt ärende så kan man kontakta sitt fackförbund eller ett eget juridiskt ombud. Mobbning definieras som återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp. I definitionen ingår också att det råder en obalans i makt mellan förövare och offer och att handlingarna leder till att offret ställs utanför den sociala gemenskapen. Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. Du kan läsa mer om detta under frågor och svar.Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. I värsta fall kan det utvecklas till mobbning.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) har arbetsgivaren ansvaret för att kränkande särbehandling förebyggs.

Skyddsombuden kan göra en framställan till Arbetsmiljöverket om inte bristerna rättas till. Kränkande särbehandling kan också vara en fråga för de fackförbund som organiserar arbetstagarna på arbetsplatsen.Hej Vi har polisanmält vår granne tre ggr på grund av trakasserier/ofredande. Denne har hällt tomatketchup på vår ytterdörr samt smetat in i klet på spröjs. En annan gång var det gegga i släpkärran vilket var havregryn samt vatten. Kletat ner bilrutor och nu sist öst grillkrydda på vindrutan med önskan att det skulle åka in i ventilationen??? Skriver vi är kriminella på FB. Dock inga namn. Polisen avskriver varje anmälan! Anser inte detta är något brott?! Vad är ofredande enligt brottsbalken?

Beteendet som ni beskriver skulle mycket väl, enligt mig, kunna vara att anse som ofredande. Särskilt med beaktande av att det verkar vara ganska besvärande gärningar, som dessutom verkar pågått under en längre tid. Skulle handlingarna förvärras och pågå under en ännu längre tid, menar jag att även ansvar för olaga förföljelse kan aktualiseras för er granne. Utifrån det ni beskriver delar jag alltså inte polisens bedömning att det inte skulle kunna vara ett brottsligt beteende som er granne gör sig skyldig till.Av 4 kap. 7 § brottsbalken (BrB) följer att den som utsätter annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst beteende som är ägnat att kränka annans frid på ett kännbart sätt ska dömas för ofredande. För att det ska vara fråga om ofredande måste det alltså ha varit fråga om ett visst beteende, som ska innebära en kännbar fridskränkning för den utsatte. Enstaka ageranden av fridskränkande natur kan därför, normalt sett, inte anses brottsliga. Här kan hänvisas till rättsfallet NJA 2000 s. 661, där en hyresvärd hade stått utanför en hyresgästs dörr och skrikit nedlåtande kommentarer; beteendet ansågs inte utgöra ofredande, eftersom det inte ansågs vara tillräckligt fridskränkande för målsäganden. Detta kan dock jämföras med rättsfallet RH 1997:114, där en person dömdes för ofredande när denne skickat tio försändelser med nedsättande och kränkande innehåll till brottsoffret. Vad som exakt utgör ofredande går därför inte att säga, utan får avgöras med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. Skulle en person upprepat utsätta någon annan för handlingar som är att anse som ofredande, kan även straffansvar för olaga förföljelse enligt 4 kap. 4 b § BrB aktualiseras (se p. 8) om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av den utsattes integritet.Hej Vi har polisanmält vår granne tre ggr på grund av trakasserier/ofredande. Denne har hällt tomatketchup på vår ytterdörr samt smetat in i klet på spröjs. En annan gång var det gegga i släpkärran vilket var havregryn samt vatten. Kletat ner bilrutor och nu sist öst grillkrydda på vindrutan med önskan att det skulle åka in i ventilationen??? Skriver vi är kriminella på FB. Dock inga namn. Polisen avskriver varje anmälan! Anser inte detta är något brott?! Vad är ofredande enligt brottsbalken?  En anledning till att polisen inte tagit ärendet vidare skulle kunna vara att de anser att det saknas bevis. Jag rekommenderar er därför att dokumentera er grannes beteende, så att det blir lättare för polisen att utreda brottet; detta kan göra dem mer benägna att utreda frågan. I er framtida anmälan bör ni framhålla att er grannes beteende hållit på under en längre tid, och att det rör sig om flera olika gärningar som i sin helhet upplevts som särskilt kränkande och besvärliga. Om ni bor i en hyresrätt och har samma hyresvärd som er granne kan ni även vända er till er hyresvärd och beskriva situationen, som då har en skyldighet att agera. Utifrån det ni beskriver menar jag att er granne eventuellt gör sig skyldig till brott. Jag rekommenderar därför att ni dokumenterar liknande händelser i framtiden, för att på så vis underlätta för polisen att utreda ärendet. Om ni bor i en hyresrätt och har samma hyresvärd som er granne, rekommenderar jag er att även vända er till hyresvärden och uppmärksamma denne på problemet.

– I min bransch är det uppdragsgivarna som sätter villkoren, så det är bara att rätta sig efter det som efterfrågas. För de uppdrag som ligger ute just nu vill de flesta uppdragsgivare att man ska vara på plats några dagar i veckan, vilket jag tycker är ytterst märkligt då allt samarbete ändå måste ske via Teams eftersom det nästan alltid är någon som är på distans.Pernilla Skeppström, som arbetar som konsult inom IT, menar att det är högst ologiskt att transportera nästan två miljoner människor genom en storstad för att alla måste ses i fysisk form på ett kontor två dagar i veckan. Enligt undersökningen så var möjligheten att flytta längre men behålla sitt gamla jobb, i högre grad gällande för en grupp egenföretagare och högutbildade, som kunde utföra sina arbetsuppgifter på distans. Calle Rosengren är docent i arbetsmiljöteknik på Lunds universitet forskar om digitalisering och arbetsmiljö. Han håller med om att distansarbetet är här för att stanna. Däremot anser han att den sociala interaktionen är viktig för individers välmående.Lisa Westerlund och hennes man Claes bestämde sig strax före pandemin att lämna lägenheten i Göteborg och bosätta sig i en prästgård vid Höga kusten. Paret är friluftsmänniskor och en önskan om att ha naturen in på knuten var en bidragande orsak till flytten.

– Det kan handla om att vi på våra arbetsplatser pratar mycket om diskriminering och mobbning, att vi är bra på att identifiera dessa situationer och att det känns självklart att reagera. Men när det handlar om exempelvis ekonomiska transaktioner kan man som anställd känna att det handlar om en gråzon som man inte känner sig ansvarig för att lägga sig i.Svenskarna undviker främst att agera om det handlar om stölder på jobbet, om favorisering och nepotism samt om företaget gör affärer med oetiska affärspartners. Däremot anmäler man gärna om det handlar om diskriminering och mobbning, liksom om det rör säkerhetsrisker på jobbet.

– Jag har kvar mitt gamla jobb som riskanalytiker i finansbranschen och åker till Stockholm några gånger i månaden. Resten av tiden arbetar jag på distans, vilket fungerar fint för både mig och min arbetsgivare, säger Behroz. – Jag har uppdragskontrakt till och med juni, därefter vet jag inte vad som händer. Det mest troliga är att jag skaffar mig ett helt nytt yrke för att kunna bo kvar här. Självklart kommer jag försöka få ett uppdrag på distans i första hand. I värsta fall får jag flytta tillbaka till Stockholm igen, jag måste ju försörja mig. – Det finns många jobb att söka söderut också, men samtidigt är det fler sökande där som konkurrerar om jobben. Det finns betydligt fler spännande och innovativa teknikjobb här i norr än vad folk söderöver förstår.

Behroz Yazdi tror att hela synen på arbetsmarknaden har förändrats efter pandemin, och att erbjuda distans och flex är viktiga faktorer för företag som vill vara en attraktiv arbetsgivare.

– Många chefer vet inte hur de ska leda personalen på distans, de känner sig tryggare om de har sina medarbetare på plats. Dessutom tror jag att många chefer inte orkar ta den individuella dialog som distansarbete kräver, därför säger de nej.

Undersökningen visar vidare att bara 23 procent av de svenska företagen har en visselblåsarfunktion, som anställda kan vända sig till för att rapportera oegentligheter.

– Det vi har sett vid distansarbete är att de kreativa mötena och mikropauserna, småsnacket vid kaffeautomaten försvinner. Det är lätt att bli sittande hela dagen och gränserna mellan privatliv och arbete flyter gärna ihop, vilket har visat sig att vara problematiskt för många. – Vi har naturligtvis funderat mycket på vad ökningen beror på. En tolkning är att det hänger samman med att många anställda redan i fjol svarade att det inte är någon idé att anmäla eftersom inget händer. Och ju färre som anmäler desto mindre händer, vilket gör att man ser ännu mindre anledning att anmäla överträdelser. – Efter att rekommendationerna om hemarbete släppts i februari 2022 ville min dåvarande uppdragsgivare att vi skulle vara tillbaka på kontoret två dagar i veckan, så det var bara att pallra sig tillbaka till Stockholm och kontoret.

Johanna jobbade tidigare som affärsutvecklare på H&M, men efter att familjen fått sitt tredje barn valde hon att söka ett nytt jobb på plats i Karlstad.– Det kan vara ett sätt att lyckas etablera rutiner och få en tydlig gränsdragning mellan arbete och fritid. Och en möjlighet att få småsnacka med andra jobb-hubbare. Oftast finns det även en bristande ergonomi i hemmet. De främsta anledningarna till att man valde att inte ingripa var i tur och ordning att man inte ansåg att det skulle göra någon skillnad, att man inte hade med saken att göra och att det inte kändes relevant. – Nu finns lantliga co-workers först och främst i turist-attraktiva områden. I framtiden kan vi förhoppningsvis befolka även andra delar av glesbygden. En annan vision är att engagera samhället, låta kommunen och lokala företag skapa nätverk och tillhandahålla lokaler, något som skulle minska både bilpendling och arbetslöshet.Det vanligaste beteendet när man blir varse etiska problem – allt ifrån ekonomisk brottslighet till sexuella trakasserier – på jobbet är att titta åt ett annat håll. Det var tydligt redan i den första undersökningen från Nordic Business Ethics som gjordes i fjol. I den svarade 44 procent av svenskarna att man valde att göra ingenting.