Vad är Kapprustning

Idag har dock det statliga säkerhetsbegreppet breddats och man talar också om mänsklig säkerhet med betoning på individens säkerhet som tillgodoses med utveckling och mänskliga rättigheter snarare än med vapen.Nedrustning är en process för att minska storleken på och utgifterna för väpnade styrkor, att förstöra befintliga vapen, att successivt avskaffa möjligheterna att tillverka nya vapen samt att demobilisera militär personal och integrera dem i det civila samhället. På grund av säkerhetsriskerna med total nedrustning talar man också om vapenkontroll som innebär en reglering av vapen men ej total nedrustning av vapenarsenaler.

När FN bildades diskuterade man säkerhet ur ett statligt perspektiv, eftersom det är stater som är medlemmar i FN. Säkerhet är ett tillstånd då stater känner sig skyddade mot faktiska, potentiella eller upplevda hot mot deras självständighet, suveränitet och politiska institutioner. I brist på en effektiv säkerhetsgaranti, fortsätter länder att söka säkerhet i militära termer, genom kalla kriget talade man om militär kapprustning vilket innebar att större militär kapacitet i förlängningen uppfattades som mer säkerhet. Idag är kapprustningen inte lika påtaglig men stater har fortfarande nationella försvar i syfte att försvara sig vid väpnade angrepp. FN:s arbete omfattar till större delen fred och säkerhet. FN har ansvar för att bevara internationell fred och säkerhet i enlighet med FN-stadgan kapitel (1). FN arbetar med förebyggande diplomati, fredsoperationer samt återuppbyggande av stater efter konflikt. För FN har ett centralt mål alltid varit att bevara världsfreden. FN har bidragit till lösningar av tvister mellan nationer, minskning av spänningar, förebyggande av konflikter och stopp för strider. Världsorganisationen har genomfört komplicerade operationer som inneburit fredsskapande åtgärder, fredsbevarande insatser och humanitärt bistånd. FN har även spelat en viktig roll vid lösningen av några av de mest långdragna konflikterna under senare år.

I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om USA:s atombomning av Hiroshima den 6 augusti 1945 och den efterföljande kapprustningen under kallakriget. Här presenteras en samling program ur radioarkivet om atombomben, om kapprustningen, provsprängningarna och den skräck för ett tredje världskrig som följde i skuggan av bomben.För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna material i olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.Läxhjälpsfilm (27:45 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om kalla krigets slut och Sovjetunionens upplösning. Här berörs även några konsekvenser av kalla kriget.

”Lär om kärnvapen” är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess historia. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet är indelat i följande avsnitt: ”Det första kärnvapnet”, ”Hiroshima och Nagasaki”, ”Spridning av kärnvapen”, ”Kalla krigets upprustning”, ”Avtal och nedrustning” samt ”Kärnvapenarsenaler idag”.Det var med största sannolikhet just detta system – Mutually Assured Destruction (MAD), den ömsesidigt garanterade förintelsens terrorbalans – som var den viktigaste anledningen till att det aldrig blev ett kärnvapenkrig mellan de båda maktblocken under 1900-talet.

Lär om Kärnvapen är ett webbaserat utbildningsmaterial från Svenska Läkare mot Kärnvapen. För dig som vill lära dig mer om kärnvapen och dess konsekvenser.SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Jorden har troligtvis aldrig varit så nära att sprängas i bitar som under några dagar i november 1983 då supermakternas kärnvapenkapplöpning nådde sin kulmen. I den här artikeln kan du läsa om vad som hände och orsakerna bakom. Här berättas också om det ödesdigra dramats följder. Tillsammans utgör händelserna en av historiens stora vändpunkter i modern tid.Under 1960-talet började Sovjetunionen kommit ikapp USA ifråga om massförstörelsevapen. Det ledde till att det hädanefter rådde en s.k. terrorbalans mellan de båda supermakterna – varken USA eller Sovjetunionen kunde räkna med att vinna ett krig mellan sig om den ene angrep den andre.På kalla-kriget.se kan du läsa om det mesta som har med kalla kriget att göra. Här berättas om dess rötter i andra världskriget, kärnvapen, ideologier, konflikterna, totalförsvarstanken m.m. Webbsidan belyser kalla kriget ur både ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Du kan läsa om de stora konflikterna under perioden, samt om händelseutvecklingen i många enskilda länder runt om i världen.Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om efterkrigstidens koloniala frigörelse, kalla krigets slut, Sovjetunionens sönderfall och terrorsattacken mot World Trade Center den 11 september 2001.Om det ena landet anföll skulle det andra landet slå tillbaka lika hårt med kärnvapen. Atomubåtarna och de atombombskyddade avskjutningsbunkrarna garanterade vedergällningsförmågan.

Tyvärr bara upprepade sig mönstret beträffande Sovjetiskt spioneri. Mindre än ett år efter USA:s första vätebombsprängning, i augusti 1953, kunde Sovjetunionen tack vare spioneri spränga sin första vätebomb. Det strategiska övertaget var återigen brutet.Från 1945 och ett tiotal år framåt var bombflyg det sätt på vilket kärnvapnen främst tänktes levereras till fiendesidan. Båda sidor byggde ut sitt strategiska bombflyg för att öka sin både förstaslags- och andraslagsförmåga.När utvecklingen av kärnvapen och interkontinentala robotar nått så långt att ingendera sidan kunde förgöra den andra utan att själv förgöras, inträdde det stadium som brukar kallas terrorbalansen. Jag har skrivit en separat sida om terrorbalansen. Dessutom har jag skrivit en sida om automatiska avskräckningssystem, så kallade domedagsmaskiner.Genom kommunistisk spioneri, bland annat genom makarna Julius och Ethel Rosenberg, kunde Sovjetunionen bygga kopior av de amerikanska atombomberna. År 1949 sprängde Sovjetunionen sin första kärnladdning. Makarna Rosenberg avslöjades och dömdes till döden för spioneri, men då var skadan redan skedd. Kärnvapenmonopolet var brutet.Utvecklingen av interkontinentala robotar sammanföll väl med behoven av stora raketer för utforskning av rymden. En speciell del av kapprustningen blev därför rymdkapplöpningen. Jag har skrivit separata sidor om rymdkapplöpningen.

En möjlig kärnvapenbärare som utvecklats redan under andra världskriget var dock raketen. Det tyska vedergällningsvapnet V-2 var en vapenbärare som saknade motmedel. Båda sidor insåg redan vid krigsslutet att den tyska raketkunskapen skulle vara viktig i en kommande kapprustning.Under andra världskriget hade såväl Sovjetunionen som USA byggt upp stora rustningsindustrier. Till skillnad mot kommunistdiktaturen Sovjetunionen kunde demokratin USA dock inte motivera en fortsatt massproduktion av konventionella vapen. I och med krigsslutet ställdes produktionen i USA därför tillbaka till den fredstida produktionen igen.

Det tyska V-2-vapnet hade dock en räckvidd på endast omkring 300 kilometer. Utvecklingen av kärnvapenrobotar kom därför mycket att handla om att kunna bygga robotar med så stor räckvidd att det gick att hota hela fiendens territorium, så kallade interkontinentala robotar.Det fanns flera problem med att inneha en enorm kärnvapenarsenal. Det var kostsamt, och det var farligt. Dessutom fanns det egentligen ingen anledning att kunna spränga jorden i bitar många gånger om. Båda sidor kom därför fram till att terrorbalansen fungerade bra även med något mindre kärnvapenarsenaler. Därför inleddes förhandlingar om nedrustning, vilka har lett till flera nedrustningsavtal, det första redan år 1972 (SALT I).

Atombomber av den storlek som använts i kriget mot Japan hade strategisk nytta mest som avskräckningsvapen och då framför allt mot en fiende som inte förfogade över samma typ av vapen. I ett storskaligt krig där båda sidor tagit bruk av atombomber av denna storlek, var den strategiska nyttan däremot begränsad. I ett sådant krig skulle atombomber snarare utgöra ett kraftfullt taktiskt stridsmedel än ett krigsavgörande strategiskt vapen. USA hade en stark flotta och ett starkt flygvapen, och dessa kunde med existerande materiel och relativt små personella medel hållas i en rimlig beredskap. USA hade genom Manhattanprojektet utvecklat kärnvapen, Manhattanprojektet har fått en egen sida, och jag har även en egen sida om kärnvapenteknik. År 1945 var USA världens enda kärnvapennation. USA:s kärnvapenmonopol kom dock inte att bli särskilt långvarigt.På armésidan var det däremot sämre. Den stora armén från andra världskriget hade till största delen demobiliserats, och det fanns ingen möjlighet för USA att hålla en så stor stående armé som skulle krävas för att effektivt kunna försvara Europa mot ett sovjetiska anfall.

För att återigen få ett strategiskt övertag och kunna avskräcka Sovjetunionen från att starta ett krig, behövde USA framställa kärnvapen med radikalt större kraft. Principen för vätebomben var redan känd, men det praktiska framtagandet av fungerande bomber var en stor utmaning.Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa. Genom Koreakriget kom USA och FN att konfronteras med Nordkorea och Kina. I samband med det startade kapprustningen på allvar. De båda supermakternas militära kostnader sköt nu i höjden. Kärnvapenupprustningen blev hädanefter den viktigaste delen i USA:s och Sovjetunionens rustningsprogram. Samtidigt ledde närmandet till väst och förtrycket av folken i öststaterna till en allt mer öppen konflikt mellan Sovjetunionen och Kina, där Kina (som också var kommunistiskt) anklagade sin gamla bundsförvant för att ha svikit sina kommunistiska ideal.Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om USA:s fiasko vid Grisbukten 196. De fick aldrig någon egentlig chans, exilkubanerna som i april 1961 inledde sitt försök att störta Castros styre på Kuba. CIA hade skönmålat verkligheten bortom igenkännlighet och USA:s regering vingklippte den förberedande flygbombningen. Efter tre dagar av förtvivlade strider på stränderna i Grisbukten ger sig exilkubanerna tillfånga och president John F. Kennedy tvingas bortförklara pinsamheten offentligt.

Kapitalism: Ungefär samma som marknadsekonomi. Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.Åren efter krigsslutet skärptes därför motsättningarna mellan stormakterna. I de delarna av Central- och Östeuropa som Sovjetunionen tidigare hade ”befriat” från den tyska ockupationsmakten, installerades nu kommunistiska regimer.

Konflikten mellan stormakterna flyttade under slutet av 1950-talet ut i rymden. I och med det blev kapprustningen också en rymdkapplöpning där de båda supermakterna strävade efter att nå tekniska framsteg i rymden för att öka sitt lands prestige.Följderna av det kalla kriget var många. Efter kommunismens fall var det överhängande hotet om kärnvapenkrig och ett nytt världskrig borta. Världspolitiken gick därefter in i en mindre konfliktfylld fas.

För att kunna möta det uppkomna kommunistiska hotet i Europa svarade USA med att skapa den s.k. Trumandoktrinen som i grunden var en handlingslinje som syftade till att hjälpa utländska regeringar som hotades av kommunismen.Berlinblockaden var ett försök från Sovjetunionens sida att få västmakterna att ge upp Västberlin. Västmakterna lyckades häva blockaden genom att flyga in förnödenheter till Berlin.

I grannlandet Afghanistan fick samtidigt den kommuniststyrda regimen alltmer problem med den muslimska rörelsen inom Mujahedin (som stöddes av USA), varefter Sovjetunionen inledde en invasion som utmynnade i ett långvarigt krig.Läxhjälpsfilm (19:34 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om andra världskrigets slut och kalla krigets början. Första halvan utgör en introduktion till vad Kalla kriget är, inklusive olika aspekter av kriget och kort om några konflikter inom ramen för kalla kriget. Andra halvan fokuserar på Tyskland: de allierades ockupation efter andra världskriget, hur ockupationszonerna blev två olika Tyskland samt Berlinmuren.

Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?I USA:s nya handlingslinje ingick den s.k. Marshallplanen som var ett ekonomiskt lån- och biståndsprogram som skulle användas till att återuppbygga det krigshärjade Europa. USA:s nya målsättning gick i stora drag ut på att skapa ekonomisk och politisk stabilitet i syfte att inlemma Västeuropa i den marknadsekonomiska och kapitalistiska sfären och därmed samtidigt stödja demokratin.

Försöket misslyckades men resulterade i att Västtyskland bytte huvudstad från Västberlin – som låg långt inne på östtyskt territorium – till den västtyska staden Bonn vars geografiska läge var mindre sårbart för utländsk inblandning.

Alltsedan den s.k. Monroedoktrinen där den amerikanska presidenten James Monroe 1823 hade uttalat att all europeisk inblandning i Amerika var oacceptabel, och att USA samtidigt inte skulle ingripa i konflikter mellan europeiska stater, hade det funnits en motvilja hos USA att engagera sig i europeisk politik. Ett sent engagemang i första världskriget hade följts upp av ett sent och motvilligt engagemang under andra världskriget, och efter detta krig var det inte självklart hur USA skulle ställa sig till ett fortsatt engagemang i världen.

Ett nytt hot mot stormakterna dök upp i samband med den iranska revolutionen 1978-1979 då Islam steg fram som en maktfaktor i Asien. Detta skedde efter att det iranska folket hade störtat den av USA stödda shahen (härskaren) av Iran.

I samband med de båda mötena kom motsättningarna mellan stormakterna upp till ytan. Det var under de här båda politiska toppmötena som det kalla kriget inleddes. Kalla krigets drivkraft låg i stormakternas ideologiska olikheter – USA och västvärlden stod för en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, medan Sovjetunionen höll fast vid en statligt styrd planekonomi och diktatur. På samma sätt försökte de också förhindra sin motståndare från att nå alltför stort inflytande. Detta framgick tydligt i Koreakriget (1950-1953) och Vietnamkriget (1957-1975) som vid sidan av att vara blodiga inbördeskrig i avkoloniseringens kölvatten också blev en storpolitisk kamp mellan ideologier, där den ene parten ville införa kommunism, medan den andre försökte förhindra det.Detta framgick inte minst i Mellanösternregionen där USA och Sovjetunionen stödde varsin sida i den alltjämt pågående Mellanösternkonflikten. Israel backades upp av västmakterna, medan de omgivande arabstaterna vanligtvis stöttades av Sovjetunionen.

Terrorbalans och kapprustning skulle hädanefter bli de mest utmärkande dragen för kalla kriget. Båda maktblocken samlade på sig tillräckligt med atomvapen för att förinta hela världen. Trumandoktrinen innebar en omsvängning av USA:s utrikespolitik i världen. Från att tidigare ha haft begränsade utrikespolitiska intressen, blev USA nu en aktiv och mäktig aktör på den storpolitiska internationella arenan (se fördjupning i faktarutan längst ner). I början av 1980-talet valdes Ronald Reagan till USA:s nya president. Reagans hårda och oförsonliga förhållningssätt gentemot Sovjetunionen och kommunismen, i kombination med hans kraftiga ekonomiska satsning på USA:s försvar, medförde att konflikten trappades upp.De stora skillnaderna inom de politiska och ekonomiska områdena framgick tydligt när de allierade stormakterna möttes under konferenserna i Jalta och Potsdam 1945 för att planera för Europas framtid efter andra världskriget.

Tankar på fredlig samexistens fanns även på det storpolitiska planet. Efter Stalins död 1953 följde en period av politiskt tövädret under Chrusjtjovs tid vid makten. Chrusjtjov slog fast att en konfrontation mellan samhällssystemen inte var nödvändig. Han menade att de kapitalistiska och kommunistiska systemen borde kunna leva fredligt sida vid sida och att historien senare skulle avgöra vilket system som var det bästa.Det afghansk-sovjetiska kriget blev både blodigt och kostsamt för Sovjet, och kan liknas vid ett ryskt Vietnamkrig. Konflikten fick långtgående konsekvenser för Sovjet och bidrog till att försämra förhållandet med västmakterna. Den ökade kapprustningen mellan maktblocken skapade en slags terrorbalans, där de båda sidornas kärnvapen hindrade den ene från att anfalla den andre eftersom de då också skulle utplåna sig själva. Modern historieforskning framhåller däremot att konflikten var alldeles för komplicerad för att vara frammanad av någon enskild sida. Istället pekar man idag på de ideologiska skillnaderna mellan de båda parternas samhällssystem som gjorde att en konflikt blev oundviklig i längden.Gorbatjovs liberala politik skapade förutsättningar för spridandet av demokratiska idéer. Det hela fick snart enorma konsekvenser för Sovjetunionen, Östeuropa och övriga världen, då Gorbatjovs politik ledde till en demokratisk revolution i Östeuropa som ledde till att Berlinmuren föll.NATO (North Atlantic Treaty Organization): Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, bildades 1949 och är en militär försvarsallians som bl.a. bygger på ett kollektivt försvar där medlemmarna förbundit sig att hjälpa varandra om något medlemsland blir angripet.

Efter andra världskriget växte USA fram som världens mäktigaste stat – både militärt och ekonomiskt. Men Sovjetunionen hade skaffat sig en stark militär position i Central- och Östeuropa och var fast besluten att befästa och stärka den.

För Finlands del medförde grannskapet med Sovjetunionen och de förlorade krigen mot Röda armén under andra världskriget, att landet inte hade möjlighet att bedriva en självständig utrikespolitik. Istället tvingades Finland att underteckna ett vänskapsavtal med Stalin och Sovjetunionen som innebar att deras möjlighet att föra en egen utrikespolitik begränsades. I gengäld fick landet behålla sin självständighet.Avsnitt (22:27 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om en mur som kom att dela ett folk och en stad i två delar under 28 år. För att hindra det kommunistiskt styrda Östberlins medborgare från intryck och utbud från det kapitalistiska Västtyskland och Västberlin byggdes en hög och bred mur runt hela Östberlin. En sinnebild för ”det kalla kriget”, som man brukar benämna spänningarna efter andra världskriget. I början av 1960-talet stod det klart för kommunistregimen i Östtyskland (DDR) att massflykten av ungdomar och utbildade människor till Västeuropa måste stoppas. Infarten till Västberlin och landgränsen mot väst skulle i fortsättningen kontrolleras hårdare. Natten mellan 12 och 13 augusti 1961 byggdes därför en mur runt Västberlin. Med Berlinblockaden ville Sovjetunionen tvinga USA och västvärlden att ge upp sina ekonomiska och politiska planer för den dåvarande västtyska huvudstaden.

Demokratin kom nu att spridas till långt fler länder än tidigare, och för de kapitalistiska länderna i västvärlden öppnades nya marknader i Östeuropa och Asien.

En brännpunkt mellan stormakterna var Tyskland, speciellt Berlin som vid krigsslutet hade delats i två halvor – Västberlin som kontrollerades av västmakterna och Östberlin som kontrollerades av Sovjetunionen.Som svar på USA:s ökade inblandning i Europa försökte Sovjetunionen 1948-1949 stänga ute västmakterna från Västberlin (som stod under deras beskydd). Händelsen har i historieböckerna fått namnet Berlinblockaden.[su_highligh
t background=”#00ACED” color=”#FFFFFF”]Samma mönster gällde även i Afrika och Asien där de båda supermakterna aktivt försökte utöka sitt ideologiska och ekonomiska inflytande genom att stötta olika länder i deras befrielsekamp.[/su_highlight]I mars 1947 gjorde USA:s president Harry S Truman ett uttalande som markerade en vändning i den amerikanska utrikespolitiken. I detta tal förklarade presidenten att USA hädanefter överallt skulle hjälpa ”fria folk som kämpar mot försök från väpnade minoriteter eller främmande intressen att vinna herravälde”.Det finns flera teorier om orsakerna bakom det kalla kriget. I den äldre historieforskningen har historiker på respektive sida ofta anklagat den andra parten för att ha orsakat konflikten.

Tvärs igenom Europa där de båda stormakternas intressen kolliderade började nu en ”järnridå” växa fram – en osynlig mental och ideologisk gränsdragning som skiljde öst från väst (se kartan ovan). Pedagogisk genomgång (3:55 min) som riktar sig till mellanstadiet där det berättas om NATO och Warszawapakten under kalla kriget. Materialet är producerat av Binogi Sverige. Läxhjälpsfilm (9:56 min) där SO-läraren Lena Tegström fortsätter berätta om kalla kriget. I denna andra genomgång berörs Trumandoktrinen, Marshallplanen, Stalin och Stalins död samt händelserna i Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968 (Pragvåren)

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.Ibland kan korsordsfrågor och korsordssvar ge lite ledtrådar till hur man på ett annorlunda eller litet underfundigt sätt kan beskriva ett ord. Tyvärr så har vi inte hittat några för ordet kapprustning ännu.

Hur arter utvecklas beror på hur omgivningen ser ut och vilka andra arter som finns där. Arterna är beroende av varandra och har varit det under flera miljoner år. Många djur hjälper växterna med befruktning och med att sprida frön. Växter kan förse djur med mat. Ibland har en insekts jakt på föda och en blommas behov av att locka till sig pollinatörer lett till intima anpassningar.Vi pratar om evolutionär kapprustning. Orkidéen madagaskars stjärna, har utvecklat en 3 dm lång sporre för att försäkra sig om att pollineras av en viss fjäril. Fjärilen har lika lång sugsnabel.

värnplikt är militärtjänstgöring som ibland är obligatoriskt att utföra vid en viss ålder. Förr i Sverige inkallades alla 18-åringar att infinna sig för att ett visst antal veckor göra någon form av militär träning och övning för att stärka försvaret; för att alla i befolkningen ska ha erfarenhet och kunskap av militären och försvar. Det var detta som förr ibland kallades att göra ”lumpen”. Detta system finns i många andra länder. Hur kan man koppla det till första världskriget? Varför kan det vara en fördel i krig att ha ett värnpliktssystem?Jag förstår inte riktigt vad det egentligen är och vilken påverkan den hade under första världskriget. Skulle vara tacksam om någon kunde förklara för mig vad det är.kapprustning är när man rustar ikapp. Rusta betyder att man bygger upp en krigsarsenal exempelvis i form av soldater, vapen, ammunition etc. ”ikapp” betyder att precis som när man springer ikapp någon att man försöker komma upp till samma nivå som den andra eller de andra. Vad handlar då kapprustningen om? Alltså att när någon ökar lite, så följer den andre efter, sen ökar den andre lite till och då följer de andra efter igen. Vad är riskerna med detta och vad kan det leda till? Och hur hör dessa risker ihop med krig i allmänhet och första världskriget i synnerhet?vesa, nu har du startat ett halvt dussin trådar ikväll och du har inte presenterat dina egna tankegångar i någon av dem, trots att det står i forumreglerna att du ska göra det. Jonto har gett dig en ingående beskrivning av vad värnplikt innebär. Nu får du göra ett eget försök att tänka ut hur det kan kopplas till uppgiften och presentera hur du själv tänker. Jag är övertygad om att du kommer att få mer hjälp ifall du själv bidrar i diskussionen. /Moderator

I över 50 år har Ryssland och USA haft någon form av avtal för att hålla nere produktionen av kärnvapen. Vladimir Putins besked att Ryssland drar sig ur nedrustningsavtalet New Start innebär slutet på en era, skriver NBC News.Även om Putin skulle ändra sig går New Start mot sin död. Avtalet förlängdes med fem år 2021 och kan inte förlängas igen. Därför måste ett helt nytt avtal förhandlas fram i en tid då relationen mellan USA och Ryssland är nära fryspunkten, skriver New York Times David Sanger. Har du förslag på nya synonymer, motsatsord eller betydelser av ordet kapprustning? Eller är det någon information som du tycker är felaktig? Hör av dig i så fall. I den amerikanska debatten förekommer kritik mot det militärindustriella komplexet. Hotet ”Kina, Kina, Kina” får styra en onödig upptrappning, anser de som anser att det i stället borde ha blivit en fredsåterbäring efter trupptillbakadragandet från Afghanistan – särskilt som Biden sade att det kriget kostade 300 miljoner dollar om dagen i 20 år. Fredsvännerna lär gå förlorande ur denna debatt.Den här utvecklingen pågår mer eller mindre öppet, till skillnad från olika typer av cyberaktiviteter, antingen det handlar om störningar av civilsamhällen eller planer på att inbegripa elektronik och elektromagnetism i krigföringen.

Utrikesmagasinet ges ut av Utrikespolitiska institutet, UI. Som medlem i UI kan du regelbundet ta del av vår verksamhet till ett förmånligt pris. Ett medlemskap i UI är en bra utgångspunkt för att kunna analysera det som händer i omvärlden. Det ger också tillgång till ett inspirerande nätverk. Medlemskap kan tecknas när som helst under året och gäller i 12 månader framåt. Du kan teckna ditt medlemskap antingen som privatperson eller för din organisation/ditt företag eller din skola. Kim Jong-Un från en sydkoreansk nyhetssändning i januari. I samma veva utförde Nordkorea flera robottester, bland annat med påstådda överljudsrobotar. Foto: Ahn Young-joon/AP/TT Termen ”tröskeln till krig” tillämpas i de här diskussionerna och den tröskeln har sänkts avsevärt genom cyberkrigföring, IT-krigföring, juridisk och ekonomisk krigföring, påpekar John Ferrari, före detta major i amerikanska armén och numera militärexpert vid tankesmedjan AEI i Washington.

Ämnet kärnvapen är aktuellare än på länge och då inte bara följetongen Iran, utan även här vad som pågår i Kina. Internationella experter noterar att moderniseringen och utbyggnaden av den kinesiska arsenalen accelererar oroande snabbt. Antalet stridsspetsar är betydligt mindre än i USA eller Ryssland, med 5 550 respektive 6 255, men väntas mer än fördubblas till 700 inom fem år tack vare ökad kapacitet att upparbeta plutonium. Kina bygger även fler uppskjutningssilor och kärnvapenbestyckade ubåtar.Utan tvekan har de kinesiska militära satsningarna ökat snabbt för att landet på allvar tagit upp kampen om herraväldet över Stilla havet. Inom USA:s försvarshögkvarter Pentagon pågår en genomgripande översyn av de militära prioriteringarna och förmodligen sker samma sak i Moskva och Peking. Det sker en vägning av kostnaderna för personal i de gamla vapenslagen och hårdvara som flygplan, fartyg och stridsvagnar mot mer IT-kunnande och vassare vapen. Det mest omtalade på sistone är den ryska nedskjutningen av en rymdsatellit och kinesiska tester med robotar som färdas snabbare än ljudet. Farten på överljudsvapen (hypersonic missiles) uppgår till minst fem gånger ljudets hastighet och kan färdas i en lägre bana. Därmed är de svåra att upptäcka och skjuta ner i tid.De två mest brännheta punkterna på världskartan just nu är gränsen mellan Ryssland och Ukraina och vattnen mellan fastlands-Kina och Taiwan. Uppgiften att dämpa såväl retorik som handling är något den amerikanska presidenten Joe Biden fått ta på sig, med varningar både till Moskva och Peking.Experter framhåller att de här snabba vapnen egentligen inte är nya, utan att experiment pågick i såväl Nazityskland som Sovjetunionen. Det som är nytt och oroande är förutom hastigheten att de har blivit lättare att manövrera och därmed mer träffsäkra. Vidare talar experterna om två olika slags överljudsvapen, dels Hypersonic Glide Vehicles (HGV), som liknar traditionella ballistiska långdistansrobotar och skjuts upp på samma sätt, dels Hypersonic Cruise Missiles (HCM) som avlossas från flygplan med hjälp av en teknik som kallas supersonic combusting ramjet och förkortas scramjet. Sajten Sandboxx som följer militära frågor uppger att 15 olika överljudsvapen är i bruk eller under utveckling, men noterar att bara Ryssland och Kina faktiskt har sådana i arsenalen – men med brasklappen att Ryssland ofta skrutit om innehav av vapen utan att faktiskt ha haft dem och att det råder skepsis om hur långt Kina egentligen nått.

– Överljudsvapen är mycket farliga i och med att de rubbar maktbalans och respons som reglerats i avtal sedan årtionden tillbaka både för kärnvapen och konventionella vapen. De skulle kunna leda till massiva felkalkyleringar på alla sidor, varnar John Ferrari.Men, initiativ tas för att dämpa hoten. De fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, som alla har kärnvapen, utfärdade en gemensam kommuniké i början av januari med påpekandet att ”ett kärnvapenkrig kan inte vinnas och bör aldrig utkämpas”. De fem länderna – Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA – underströk också att de strävar efter en kärnvapenfri värld.

Men fler krishärdar pyr i början av 2022: Kazakstan, Etiopien, Afghanistan, Iran, Jemen och Myanmar. Detta, alltså, utöver de gamla israelisk-palestinska motsättningarna, hoten från islamistiska grupperingar i delar av Afrika och det allt instabilare Haiti. De militära utgifterna späddes på i de stora länderna förra året. Störst budget av alla har USA och i december beviljade kongressen mer anslag än Biden hade begärt, totalt 778 miljarder dollar (7 000 miljarder kronor). I Japan klubbades en rekordstor försvarsbudget nyligen. De exakta beloppen som läggs på militären i Ryssland och Kina omges av mer hemlighetsmakeri men förra sommaren hävdade den amerikanske försvarsstabschefen general Mark Milley att de bägge rivalernas budgetar sammantaget är större än USA:s. Amerikanska militären hade länge ett övertag med det relativt nya vapnet drönare men de tillverkas numera kommersiellt och kan köpas för relativt billiga penningar. På bara några veckor har det kommit nyhetsrapporter om drönarattacker mot amerikanska mål i Irak – parallellt med avslöjanden i The New York Times om Pentagons interna granskningar som visat att antalet civila offer i Afghanistan, Irak och Syrien kan räknas i tusental, däribland många barn. I materialet framgår att ingen har ställts till svars, uppger tidningen.USA anses ligga minst ett år efter och har avsatt mer medel till egen forskning i vad som utan tvekan måste kallas en ny kapprustning som inbegriper nationell stolthet. Normalt talar amerikanska högt uppsatta försvarstjänstemän inte så högt om kapacitet och förmåga, men det senaste året eller så har det läckt information om att de som representerade amerikanska sidan förlorade i ett krigsspel om Taiwan mot dem som skulle föreställa den kinesiska sidan.

Nordkorea som Bidens föregångare Donald Trump särskilt intresserade sig för förekommer inte lika ofta i rubrikerna, men hotbilden har ingalunda försvunnit. Inget tycks hindra landet från att göra provskjutningar och färska prognoser gör gällande att Kim Jong-Un kan förfoga över ett 60-tal kärnvapenstridsspetsar, utöver 1,2 miljoner soldater och såväl kemiska som biologiska vapen.– Ryssarna, kineserna och iranierna har alla uttalade doktriner om att bekämpa USA under tröskeln till krig – och denna nya krigföring pågår hela tiden utan någon skiljelinje mellan krig och fred, säger John Ferrari och hänvisar till en av världshistoriens stora strateger, Sun Tzu, med idén om att besegra fienden före ett militärt slag.