Vilda Bär I Sverige

Sverige är rikt på bär och vi har en lång tradition av att vara ute i skog och mark och plocka på oss de läckerheter som naturen har att erbjuda. Allemansrätten gör att vi får plocka skogsbär och det faktum att relativt många har en trädgård eller kolonilott gör att många kan odla bärbuskar själva. Sverige har helt enkelt en kultur av bärplockning och givetvis användning av bär i diverse bakverk.Nypon finns i vilt tillstånd från skåne till ungefär i höjd med Uppsala. Som bekant gör de sig väldigt väl som soppa men nyponmarmelad är enligt mig underskattad och riktigt trevlig att ha på frukostbordet. Vissa nyponsorter är dessutom riktigt vackra och har stora blommor i klara färger.

Hallon växer vilt i större delen av landet och har odlats i Sverige sen 1700-talet. Växten trivs under ganska torra förhållanden. De kan ofta hittas längs skogsvägar och stigar. Hallon som hittas här brukar vara lite mindre men är inte desto mindre smakrika än de lite större varianterna som man hittar i folks trädgårdar.

Hjortron är utbrett över hela landet förutom Sydskåne, Gotland och Öland. Hjortron växer bara på fuktig mark såsom mossar. Bären trivs under lite kyligare förhållanden och växer endast på de nordligare breddgraderna. Används bland annat till att göra likör och sylt.

Jordgubbar är framtagna av människan genom att korsa olika smultronsorter. På så sätt fick man fram ett relativt stort och smakrikt bär. Detta är också anledningen till varför man inte hittar i jordgubbar i det vilda. Om du är sugen på att odla så finns det en rad olika typer med olika smakprofil och som tål olika förhållanden olika bra.Svarta vinbär har en komplex och något syrlig smak vilket gör att de används som smaksättning i te och andra drycker. Trots sin syrliga smak behöver inte svarta vinbär tillagas för att vara ätliga, de fungerar utmärkt som smaktillskott i yoghurt, müsli mm.

Vinbär återfinns oftast i trädgårdar men finns också i förvildat tillstånd. Dessa små bär är väldigt nyttiga eftersom de har väldigt högt C-vitamininnehåll.Havtorn återfinns kring Sveriges kust och till utseendet påminner mer om något man hittar i medelhavsområdet än i norden. Bären är fulla med vitaminer och har en sur ton som påminner något om passionsfrukt. Buskarna är täta och lätta att sticka sig på så man får vara försiktig när man plockar. Lyckligtvis finns det varianter avsedda för odling som är framtagna för att vara lättare att plocka. Havtorn har en ganska distinkt smak och används bland annat för att göra sylt och juice.

Lingon Finns i vilt tillstånd i nästan hela Sverige och trivs i fuktig, något sur jord. Dessutom trivs lingon i halvskugga och återfinns ofta i glesare barrskog. Lingon är fulla av vitaminer och har en något sur smak som gör dem extra lämpade till geléer och sylter.

Dessa bär växer i skog över hela Sverige och trivs bäst i granskog och skugga. Blåbär är en av Sveriges vanligaste växter och tur är väl det. Blåbär är nämligen mycket nyttiga och dessutom goda. Ofta används bären som ingrediens i efterrätter och sötare saker som sylt eller kräm. Det går även bra att göra vin och te på blåbär.

En del fridlysta växter får inte plockas alls. I andra fall kan fridlysning av en växt innebära att du får plocka en bukett till dig själv, men att det är förbjudet att gräva upp den med rötterna eller plocka den för försäljning.Vilt växande bär och svamp tillhör markägaren så länge de står på rot eller sitter på riset. Men markägaren får inte hindra någon från att plocka dem på marker där allemansrätten gäller.

Bryter du levande kvistar från växande träd och buskar blir det sår som kan leda till att växterna växer sämre eller ibland dör. Det ger en sämre inkomst till den som äger marken.Enligt allemansrätten får du ta torra kvistar, grenar och kottar som ligger på marken. Däremot är det inte tillåtet att från växande träd bryta eller såga kvistar eller grenar eller att ta bark och näver.

Buskar nämns inte i lagen men det är knappast tillåtet att ta exempelvis en enbuske. Det är heller inte tillåtet att såga eller hugga sönder döda träd eller ta riktigt stora grenar.I lagen (12 kap 2a § Brottsbalken) finns sten med bland sådant som inte är tillåtet att ta med sig utan markägarens medgivande. Att plocka med sig enstaka mindre stenar från naturen, kan ändå knappast räknas som brottsligt.

Rättsläget är emellertid oklart när det gäller tryffel eftersom frågan om att plocka tryffel inte prövats i domstol. Naturvårdsverkets bedömning är att plockning av tryffel kräver tillstånd av markägaren, eftersom tryffel för det mesta behöver grävas upp.I lagen (12 kap 2a § Brottsbalken) räknas de växter upp som är förbjudna att plocka utan markägarens tillstånd. Lagtexten är dock gammal och måste ibland tolkas med sunt förnuft. Mossor och lavar finns inte med i lagtexten, och får antagligen plockas. Men inte i stora mängder och inte till försäljning.

I nationalparker och naturreservat och även i fornminnesområden gäller särskilda regler. Det kan vara begränsningar i rätten att plocka bär eller växter, men också stenar och annat.Det beror på att dessa produkter var viktiga förr i tiden då grisarna gick i skogen och åt sig feta på just ollon och nötter. Det går naturligtvis att be markägaren om lov. Regeringen beslutar om fridlysning av en växt- eller djurart och beslutet kan gälla i hela landet, i ett enskilt län eller i en del av ett län. En del fridlysta växter får inte plockas alls, andra får plockas, men inte grävas upp med rötterna och några får inte plockas för försäljning. Fridlysning innebär oftast att en växt- eller djurart är helt fredad – du får inte plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Du får i många fall inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. Det gäller även om djuret eller växten är på din egen tomt.Hasselnötter och andra nötter omfattas inte av allemansrätten till skillnad från bär och svamp. De är inte fridlysta, men det är förbjudet att plocka ollon och nötter från växande träd (12 kap 2a § Brottsbalken). Såväl röda, svarta och vita vinbär skördas i augusti. De trivs bäst på lundartade växtplatser som grankärr, på å- och bäckstränder, samt i busksnår på havsstränder, – och i trädgårdar. Färska bär är något som de flesta av oss gillar smaken av och på köpet får du i dig massor av vitaminer, mineraler och antioxidanter. Desserter och bakverk gjorda av bär förgyller både vardag och fest. Men när är bären mogna? Här listar vi 12 vanliga vilda bär, deras växtplatser och skördetider. Trots sitt namn och hallonliknande form är björnbär faktiskt inget bär, utan en frukt – stenfrukt närmare bestämt. Du hittar björnbärssnåren med de svarta bären i södra och mellersta Sverige, rikligast i kustområden. De mognar i september. Tranbären kan plockas från slutet av september och ända tills första snön kommit. De kan även plockas nästkommande vår direkt efter att snön smält. Tranbäret växer på karga, ljusa tallmossar och kärr.Hallonen är redo att lämna sina buskar från början av augusti till början av september. De växer på näringsrika marker, dikesrenar, och gärna på hyggen, d.v.s. där skogen är avverkad.

Jordgubbar växer enbart planterade i jordgubbslandet. Den lilla vilda släktingen smultron kan både odlas men den växer också fritt överallt i Sverige. Båda mognar i juli.Rönnbären är klara för skörd från slutet av augusti till oktober. Förutom i parker och på gårdar växer de gärna på lundar, mosskogar, frodiga skogskärr, stränder och klippiga sluttningar.Utemagasinet är en del av Story House Egmont, som är ett av Sveriges ledande och mest traditionsrika medieföretag. Inom våra tre huvudområden – Publishing, Marketing Services och E-handel – utvecklar vi engagerande innehåll, högkvalitativa produkter, innovativa tjänster och personliga mötesplatser. Vi är passionerade historieberättare och har en brinnande vilja att göra gott. Genom vår ägare, stiftelsen och mediekoncernen Egmont, skänker vi varje år en stor del av vårt överskott för att stötta barn och unga som har det svårt i livet.Var Lingon växer över hela landet utom i södra Skåne. De trivs bäst på hedar och i öppna skogar, även högt upp i fjällen, i Pite lappmark ända upp till 1 200 meters höjd. När Bären mognar i augusti-september. Hur Pektinstinna och sura bär som är bäst till sylt, dricka, gelé och sorbet. På turen: syrligt och gott i exempelvis en köttgryta. Frys in bären direkt efter plockningen och koka sylten i småsatser i mikron. Gärna med lite
äpple och kanel. Bra för Bären innehåller konserverande bensoesyra och vitamin C. Ämnet kreatin – känt bland träningsfantaster för att det ger styrka, explosivitet och muskeltillväxt – ingår också. Inom naturmedicinen anses lingon vara desinficerande på urinvägarna och bra vid blåskatarr.

Var Björnbär finns i södra Sverige upp till Norra Svealand, oftast i kusttrakterna. Buskarna är långt ifrån lika vanliga som hallonens och bären kräver mycket sol och värme för att mogna. Därför krävs lite tur för att finna ett eget björnbärsställe. När Bären mognar i september och det gäller att plocka dem när de har exakt rätt mognad. De får inte vara för fasta, och inte så mogna att de lossnar vid minsta beröring, utan något mjuka samtidigt som de sitter någorlunda fast. Se upp med vassa taggar som vaktar bären. Hur Björnbär är goda färska, men går bra att frysa in. De används till saft, marmelad och gelé, gärna blandat med andra bär eller frukt. Bra för De färska bären innehåller mycket C-vitamin, men även kalcium och fosfor. Avkok på bladen är enligt naturmedicinen bra som gurgelvatten vid mun- och svalginflammationer.

Var Någon har räknat ut att 17 procent av Sveriges yta täcks av blåbärsris och att vi bara plockar fem procent av alla blåbär. Särskilt bra trivs bären i granskogen och det är bara i delar av Skåne som de inte växer. När Bären mognar i juli-september. Hur Blåbär är bäst att äta färska och i paj, soppa, sylt, vin och diverse rätter och efterrätter. Bra för Innehåller mycket kalium, betakaroten och C-vitamin. De torkade bären är stoppande för magen. Bärsaften kan användas till gurgling vid inflammationer i mun och svalg och har i folkmedicinen använts utvärtes på sår och utslag. Men framför allt visar modern forskning att de dämpar vårt åldrande, är bra för minnet och synen.Var Smultron är de allra godaste bären som smakar mest av sommar och sol. Smultronställen finns över hela landet – se till att skaffa ditt eget! Bären trivs där det är soligt och torrt. När Smultron finns hela sommaren, så fort det blir tillräckligt varmt. Hur Smultron är godast färska, helst uppträdda på ett grässtrå. Det är snudd på syndigt att frysa eller sylta dessa perfekta bär. Bra för Smultron ansågs förr vara bra mot gikt, munsår, halsont och blodbrist. De innehåller C-vitamin, järn, kalium, magnesium, fosfor, natrium och zink. Inom naturmedicinen används jordstam och rot mot diarré. Bladen utgör ett allmänt uppfriskande te.

Var Hjortron, hjortebär, snotter, molter, jalbär och snåttron. Kärt barn har många namn, de fortsätter: skogens guld, skogsgull, myrarnas guld eller Nordens vinranka. Bären växer i mossar och kärr, och finns i hela landet utom längst i söder. När Bären mognar till en gyllene gulorange färg tidigast i slutet av juli, i norra landet senare. Blommorna är känsliga för frostnätter varför de riktigt bra hjortronåren är sällsynta – en fullmatad hjortronmyr är därför en ljuvlig syn. Hur Hjortron är bäst solmogna rätt in i munnen men används oftast till mylta eller sylt. De funkar även bra till likör. Många plockar kart och låter mogna hemma på en bricka, men då blir smak och konsistens betydligt sämre. Sylten kan lagras i ett par år vilket ger en mandelaktig och god smak. Bra för En av de mer C-vitaminrika frukterna. På 1700-talet ansågs de ”kyla och rena bloden” och vara ”i febrar, skjörbjugg och lungsot nyttige”.Var Hallon växer i hela landet men är sällsynta på Gotland. De trivs i öppna och kväverika marker – på kalhyggen och i steniga partier. När Bären mognar i juli-augusti, senare där det är svalt. Hur Hallon är godast färska men går bra att frysa in med eller utan socker. Sylt, saft, vin, sås, kräm, paj, allt är ljuvligt. Blanda gärna med andra bär. Bra för Hallon är rika på A- och C-vitamin, och fosfor. Förr trodde man att bären skyddade mot missfall och stärkte hjärtat. Inom naturmedicinen används en blandning av björnbärs- och hallonblad som te mot diarré. ”Werners målsättning är att alltid vara i frontlinjen när det gäller mat och matkultur. Kvalitet, ursprung och service är ledord som följt företaget sedan starten 1990 och som alltid uppskattas av våra kunder.” – Här uppe hos oss får bären en helt annan sötma och mer koncentrerad smak än de som växer söderöver, säger Sören Burman på Viska i Vilhelmina. Det är midnattssolen som gör dem så goda!

De flesta bär har en sötsyrlig smak, vissa bär är väldigt syrliga som t.ex. tranbär och lingon, då kan man behöva kompensera det med socker för att få en lagom syrlighet.För de som vill minska sina koldioxidavtryck och hitta smarta källor till livsmedel kan det inte bli så mycket bättre än att plocka bär – de växer och skördas direkt i naturen, helt fria från odlings- och transportrelaterade utsläpp! Det kan samtidigt vara en trevlig aktivitet som ger ett break från bebyggelse, stillasittande och den digitala världen.

Skogen är en fantastisk resurs – den är en kolsänka som motverkar klimatförändringar, en plats för biologisk mångfald och en källa till hållbart material. Genom att engagera dig med EcoTree kan du hjälpa till att bevara och utveckla den.Allemansrätten innebär att vi får plocka vilda bär, blommor och svampar, förutsatt att de inte är fridlysta. Tänk på att andra regler gäller i nationalparker och naturreservat. Om du vill veta vilka arter som är fridlysta kan du se det på Naturvårdsverkets hemsida. På andra platser i världen kanske reglerna inte är lika generösa, så vi i Sverige ska verkligen vara mycket glada över allemansrätten! Det kan däremot vara bra att ha skogens utmaningar i åtanke, speciellt om du beger dig lite längre in i vildmarken. Ha bra skor och var förberedd på att det kan bli kallt eller börja regna. Ibland kan myggor och andra insekter vara riktiga plågor, och därför kan det vara bra att ha med sig spray och skydd. Glöm inte att ha laddad mobiltelefon och aktiverad GPS-spårning så att du hittar ut ur skogen igen. De flesta som pratar om att plocka bär i Sverige brukar tänka på blåbär, lingon, hallon och smultron. Men det finns långt fler ätliga (och nyttiga) bär att plocka i vår natur. Har du koll på alla?Du behöver inte ha någon speciell utrustning för att plocka bär, men en bärplock och något att samla dem i kan vara bekvämt. Utrustningen beror ofta på hur mycket du har som mål att plocka.

Sverige har en imponerande fauna av vilda djur och växter, inklusive bär. Men den är beroende av att vi tar hand om vår natur. Färre, mindre eller sämre skogar leder till att en minskad biologisk mångfald, och då får vi också en minskad tillgång till vad skogen har att erbjuda. Därför är det viktigt att vi gör allt vi kan för att se till att Sveriges skogar är många, stora och välmående. Många av de ätliga bär som växer i Sveriges natur är fullpackade med vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Blåbär (ett av våra vanligaste bär) är t ex bland det nyttigaste och mest kalorisnåla du kan äta, samtidigt som de är goda. Bärplockning är dessutom en fysisk aktivitet som gynnar balans, styrka och kondition. Att plocka bär i naturen har sedan länge varit en del av Sveriges kultur. Det är en aktivitet som tar oss ut i skogens lugn, samtidigt som bären är nyttiga och kan användas till bakverk, drycker och mycket annat. Här tittar vi närmare på vad som är bra att tänka på kring att plocka bär i Sverige – och varför skogen är så viktig att ta hand om. Du får sälja egenplockade vilda bär, svampar och kottar för upp till 12 500 kr per person under ett beskattningsår. Om du överstiger beloppet måste du beskatta överskottet, t ex 1 500 kr om du säljer bär för 14 000 kr (14 000-12 500=1 500). För en del kan det vara en fin – och grön – sidoinkomst. Vill du göra en insats för Europas skogar? Då kan EcoTree vara något för dig! Vi är ett hållbart skogsbruksföretag som planterar träd och tar hand om skogar. Träden i våra skogar ägs av privatpersoner och företag som vill göra en insats.

-Absolut, häggmispeln är användbar. Och vitaminvärdet i häggmispel är högt, de är rika på B-vitamin, kostfibrer och mineraler, förklarar Christian Cederwall som även vill tipsa om berberis, ett bär som används mycket i det persiska köket.Följ de ämnen och personer som du är intresserad av och skapa på så sätt ett eget nyhetsflöde. Det här är en uppskattad funktion som gör att du får ut så mycket som möjligt av din prenumeration.

Den som beger sig ut i naturen kan bli rikligt belönad, och snart finns gott om bär att leta efter. Norrut i landet finns det hallonlika åkerbäret, som växer i dikesmark och är en sann delikatess – fin att sylta, safta eller helt enkelt äta som den är.

Längs med kusterna återfinns det brandgula havtornet, ett syrligt lite svårplockat bär som smakmässigt gifter sig alldeles utmärkt med mörk chokladkaka och en klick grädde. Bärsäsongen är här, och kommande månader är det värt att hålla koll på både vanliga som mer ovanliga bär under promenaderna. Den som är plocksugen bör vara säker på vad man plockar och satsa på en korg eller hink. Lägg inga bär i plastpåsar – allt riskerar att bli till mos och sörja innan du ens hunnit hem med skörden. Havtorn är en riktig C-vitaminbomb. Den som är på jakt efter antioxidanter ska i stället försöka plocka det mörkare blålila kråkbäret. Det har visserligen en lite fadd smak, men kan ändå passa bra i mat och bak.Familjedelning ingår i din prenumeration. Det innebär att du kan dela med dig av din prenumeration till resten av din familj. Med ett eget konto kan man anpassa innehållet precis som man själv vill, genom att följa olika ämnen och skribenter samt prenumerera på olika nyhetsbrev.

-Det är ett lite ovanligare bär, i smaken kanske inte så upphetsande som de mer kända bären. Men det är ett bär som man kan blanda ut tillsammans med andra bär, eller smaka på, säger Christian Cederwall.

Vår nyhetsapp är riktigt bra för dig som uppskattar våra nyheter. Den är gratis att ladda ned och finns givetvis till både iPhone och Android. Med appen får du en snabb och bra upplevelse där du får möjlighet att själv styra över vilka nyheter som ska skickas som pushnotiser direkt till din telefon.De stora mängderna lingon och blåbär plockas idag av inhyrda bärplockare från andra länder. Nu liksom förr är bärplockning ett lågstatusjobb med låg lön och dåliga villkor. Idag ses bär och bärprodukter ofta som ett självklart, och nästan nödvändigt, inslag i kosten och en stor mängd bär importeras till Sverige. Enligt beräkningar plockas bara sju procent av alla tillgängliga bär i landets skogar och marker idag, men icke desto mindre anger över åttio procent av svenskarna att de någon gång under året plockar bär. Lingon har inte samma dominerande roll som förr bland bären i kosthållet, men kan i gengäld serveras som ett exklusivt tillbehör på finare restauranger. En del produkter, som alkoholdrycker och glass, lanseras ofta med bär som speciella smaksättare.

De bär som odlades var framför allt vinbär och krusbär, men också körsbär och bigarråer och i senare tid jordgubbar. Rabarber, som har ungefär samma användningsområde, började också odlas under slutet av 1800-talet.Av alla de 30 olika vilda bär som är ätliga i Sverige, är det framför allt lingon som har varit viktiga, delvis tack vare att de innehåller höga halter av det konserverande ämnet bensoesyra.Under den period då bärexporten var som intensivast blev också regleringen av bärplockningen en angelägen fråga för markägarna och det fanns ett politiskt förslag om en lag. Men efter första världskriget försvann efterfrågan på bär utomlands, intresset för bärmarkerna sjönk och möjligheten att plocka bär i skog och mark förblev allas, genom den allemansrätt vi känner. Under första och andra världskriget blev bären också viktiga som krisresurs, även i statens intresse. Uttrycket allemansrätt etablerades efter andra världskriget (1940-talet) som följd av en fritidsutredning som tillsattes 1937. Med den andra lagstiftade semesterveckan 1938 önskade man från myndigheternas sida på olika sätt underlätta för tätorternas befolkning att komma ut i naturen. Variationerna är stora över landet. I södra Sverige har det sedan mycket långt tillbaka varit vanligt med fruktodlingar, medan det i norra delarna av landet är mycket svårt att få frukt på ett äppelträd. Ur hälsosynpunkt är det bra att äta mycket frukt, bär och grönsaker och intresset har ökat för bär som källor till bland annat antioxidanter. Ofta kommer nya råd och rön om vilka bär som är de nyttigaste, och det har konstaterats att många av de inhemska bären som växer i trädgårdar, skog och mark står sig bra i konkurrens med importerade sorter. I sylter och safter idag är dock sockerhalten ofta betydligt högre än vad som var fallet förr i tiden.

Trädgård betyder just en inhägnad med odlade träd, vilken sedan 1600-talet fanns vid slott och herrgårdar. Före 1800-talets mitt och genomförandet av laga skifte, växte äppelträd och körsbärsträd i ängsmarkerna. De flesta äppelträd var uppdragna från kärnsådd eller inflyttade vilda träd med större och bättre frukt. Men många torp och gårdar kunde ha en surapel och kanske en sötapel på gårdsplanen. När man började odla sortäkta äpplen, spelade hushållningssällskapen och socknens präst och lärare en viktig roll när det gällde att sprida plantor och lära ut konsten att ympa och sköta fruktträd. Ju längre norrut, desto viktigare var bärens roll i hushållet. Under missväxtår blev bären viktigare, bland annat som utfyllnad i bröd och gröt. I självhushållet användes i olika omfattning också hjortron, blåbär, hallon, slånbär, nypon, oxelbär, rönnbär, enbär, kråkbär, odon, smultron, backsmultron, björnbär, blåhallon/salmbär, havtorn, tranbär, stenbär, måbär, häggbär och berberis. En del av bären kunde bevaras genom torkning, som blåbär och enbär, men de flesta åts färska. Bärplockningstid är också skördetid i jordbruket. Det är en av anledningarna till att bärplockning varit ett arbete som främst utförts av barn och gamla, men på många håll har också kvinnor deltagit. En man borde vara upptagen med jordbruksarbete och att gå i bärskogen ansågs opassande. Som om man inte hade något viktigare arbete att utföra.

Bärplockning är en icke så oäfven inkomst för barn och gamla kärringar, samt sådana personer som voro sysselsatta eller rättare sagt icke ville arbeta med något allvarligare.När järnvägsnätet byggdes ut i landet under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet möjliggjorde det en ökad nationell och internationell handel. Vid samma tid hade Tyskland ett ekonomiskt uppsving, vilket gav upphov till stor efterfrågan på lingon. Fler och fler uppköpare ville ha del av förtjänsterna i vad som kallades lingonrushen, och även bärplockarna kunde få bra betalt under denna tid, för såväl lingon som hallon och blåbär. Tekniken att använda redskap för att repa av bären slog igenom i större skala, även om en bärplockarmodell konstruerats redan i slutet av 1700-talet. Det gav mer arbete med rensning, men lönade sig ändå då det gick mycket fortare än att plocka för hand.

När sockret blev billigare, efter att den svenska betodlingen tagit fart under 1870-talet, skapades nya möjligheter att ta tillvara bären och göra saft, sylt, kompotter och krämer. När man på 1910-talet började med hermetisk inkokning som konserveringsmetod, blev det ännu lättare att bevara bären under vintern. Idag är det främst djupfrysning som gäller.Över 9000 personer i och kring bokbranschen prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev för att hålla sig uppdaterade om trender, affärer liksom nya böcker och författarskap. Det tar bara fem minuter att läsa. Hallon och blåbär passar utmärkt till sylt. Svarta vinbär ger god gelé och bladen kan också användas till te. Hjortron och åkerbär kan ge fin smak åt till exempel likör och nypon kan jäsas till vin. Förr lär slånbär ha använts som skydd mot onda, övernaturliga makter. Odon har tidigare haft rykte om sig att vara något giftiga och bland annat kunna ge upphov till huvudvärk, yrsel och ökad sexualdrift. Nypon plockades i stor skala under andra världskriget för att klara bristen på livsmedel. Tranbär är extra rika på c-vitamin och medfördes därför på långfärder till sjöss för att slippa skörbjugg. De har också använts mot hög feber, mask och förkylningar. Dessutom lär silversaker kunna kokas blanka i tranbärsvatten!Du kan avregistrera dig från våra utskick när du vill genom att klicka på en länk i vårt nyhetsbrev. För mer information om våra policy om personuppgifter, läs mer på vår hemsida och hos Mailchimp som vi använder som plattform för utskick av epost.Nyfiken på ljudböcker? Boktugg har gjort stort test: Jämför Storytel, Bookbeat, Nextory, Bokus Play och Audible. Välj rätt app för ljudböcker och bästa abonnemang och pris för dig.

Det vilda Göteborg inspirerar och visar vägen till härliga naturupplevelser och roliga äventyr i Göteborgsområdet. Naturen är gratis för alla och öppen 24/7. Vi vill att fler ska hitta till den.Blåbär kan förväxlas med ett bär som heter Odon och växer nära blåbären. När du lärt dig hur blåbär och Odon ser ut är det inte svårt att skilja dem åt, men för en nybörjare kan det vara lite klurigt. Odon växer på stora buskar, har annorlunda blad och ovala bär som är ljusa inuti. Blåbären växer istället på lågt ris på marken, har alldeles runda bär som är blå inuti. Odon är ofarliga, men inte så goda, och har du otur kan de vara svampangripna.

Jag konstaterar också att priserna för orensade bär inte verkar ha gått upp så mycket sedan jag sålde några hinkar för 40 år sedan, men påminner mig om att jag senare i ungdomen var med och förstörde ackord själv i skogar och på fält, från Ransäters skogar till Australiens tomatodlingar. Priserna beror förstås också på utbud och efterfrågan. Vilda blåbär finns det i många andra länder och nära i bland annat östra Europa, plus odlade blåbär på många håll som verkligen kan maskinplockas. Plockas det inte i Sverige plockas det eller odlas mer på andra håll.I tallskog kan det också finns mycket både blåbär och lingon, och precis som jag själv brukar notera när jag passerar Brattforsskogarna så nämner Sylve också de glesa tallskogarna där som ett bra exempel på skog med mycket bär och frodigt ljust bärsris. Sylve ger f.ö. här också lite andra tips om bärplockning på public service.Hur mycket blåbär och lingon blir det då totalt på hyggena och i skogarna i Sverige i år? Tills för något år sedan erbjöd SLU en form av nationell bärprognos under säsongen med hjälp av försöksparksdata, men den las ned efter viss kritik mot träffsäkerheten. Numera återstår en skattning av totalproduktionen i efterhand totalt och per landsdel för blåbär och lingon. I genomsnitt har det enligt SLU:s Skogsdata producerats cirka 400 000 ton av både blåbär och lingon senaste 5 åren, och i år verkar det enligt Sylve Björkman också bli bättre än genomsnittet. Hjortronen gick dessutom kanonbra i år från norr till söder.För er som tänker plocka fram bärplockarna så finns förstås också en del kunskap att inhämta om man studerar hur proffsen arbetar. Som start, kan man ju fundera på vart uppköparna skickar ut bärplockarna för att lyckas få ihop affärerna?

Bärplockarna får förstås ligga i även om det regnar, vilket det gjorde dagen när jag besökte depån i Munkfors. Det förstås bättre för bären att plockas torra, men blåbären körs vidare till rensning och till kylrum varje dag. Johan Borg som tar emot mig vid depån förklarar också att det är acceptabelt och rimligt med några procent barr och lingon bland blåbären, och att det är rationellt att plocka snabbt och rensa storskaligt i nästa led. Även om det lyser lite rätt av lingon i blåbärsbackarna så ska det enligt Johan Borg vara ännu rödare, innan det blir dags att ställa om fokus mot lingonen.

Givetvis går det inte lika bra för alla att hitta tillräckligt med bär i skogen, även om det i teorin blir mycket nyttiga bär kvar i skogarna varje år och trots tusentals proffsiga hårt arbetande bärplockare. Det görs många reportage om bärplockning, och som också visar andra vinklar på hur thailändska bärplockare jobbar med bärplockar-räfsorna på gott och ont. Vi ger oss själva här för idag trots att det går att hitta många fler vinklar på bär, plockare, ackord, allemansrätt, enkelt leverne och egna personliga anekdoter om livet som mer eller mindre legal “gastarbeiter”.

Svamp- och bärplockning är en stor del av glesbygdskulturen i Sverige, och vi är många som plockat för husbehov, älskar blåbärssylt och paj, och kanske också sålt lite skattefritt till bäruppköpare genom åren. Just nu är i vilket fall skogarna fulla av bär och svamp, och inte minst blåbär. De anses dessutom jättenyttiga oavsett om ni plockar dem själva eller köper dem i frysdisken.Hur många thailändska och andra bärplockare det är som säljer bären vidare i Sverige varierar, liksom priserna varierar år från år. Enligt Sylve Björkman så plockade bara en thailändsk plockare under fjolåret mer än vad den lokala och ärevördiga idrottsklubben IFK Munkfors samlade ihop och sålde. Cirka 6 ton fick de ihop om man räknade både blåbär och lingon. Några tusen proffsplockare från Thailand skulle alltså med ett sånt genomsnitt får ut några procent av landets totala genomsnittliga blåbärs- och lingonproduktion enligt SLU:s skogsdata.

Enligt text och forskarreferenser i EU:s skogsstrategi plockas det mesta av bär och svampar i EU för att ätas av plockarna själva. Det stämmer förstås inte, och hur EU lyckats med att hitta siffror på att vi plockar det mesta för egen konsumtion är ett mysterium för den som begrip, men det är ju inte första gången det kommer kritik mot hur EU-kommissionen hittar sina siffror– men “som man ropar i skogen får man svar”.Häromdagen lanserade TV4 begreppet “det blå guldet” om de nyttiga blåbären, och det finns gott om både bär och svamp i skogen i år, som nu på många håll växer till sig efter regnen. Givet att blåbären anses så nyttiga så borde vi förstås plocka mer, eller i alla fall äta mer. Nu behöver man förstås inte plocka själv för det finns mycket “vilda bär och svamp” i butiksdiskarna, och frysta blåbär anses i princip vara lika nyttiga av expertisen.

Normala år plockas i princip det mesta av både blåbär och lingon på hyggen, men torrsommaren 2018 när det var för torrt på hyggena, fanns det mer bär inne i skogarna.

För att plocka effektivare har de flesta thailändare med sig “bärplockarräfsor” som tillverkats i Thailand, och där de räfsar ned bären direkt i stora baljor. Några mer klassiska bärplockare finns det fortfarande i skogarna, men även de är ofta vidafreutvecklade i Thailand med vassare och fler piggar.När jag besöker depån i Munkfors lämnar ett av de thailändska arbetslagen som levererar till Ransäters Invest AB in dagens skörd. Efter summering blir det 150 kg per person, och laget delar lika på totalvikten. 150 kilo blåbär i snitt imponerar även på en gammal ackordsplantör och -huggare, tillika tomatplockare…så jag ber att få se deras utrustning. Tittar man på Skogsdatas bärsiffror noteras det att den extremt torra sommaren 2018 var produktionen av bär mycket lägre, och liksom för virkesproduktionen var även 2019 ett svagt år totalt sett. Thailändska bärplockare har länge varit ett återkommande sommartecken i de svenska skogarna som en viktig del av den allt mer globaliserade bärindustrin. Arbetet i de svenska bärskogarna har betytt mycket för många thailändska risbönders försörjning samtidigt som bärindustrin har kantats av skandaler som rör trafficking och exploatering av arbetare.

Sedan 1990-talet har relationen mellan arbete, produktion, och konsumtion av bären förändrats. Medan lokala hushåll i allt mindre utsträckning går ut i skogen för att plocka bär är det istället utländska bärplockare som står för den absolut största delen av bärplockningen. Denna förändring kan förklaras av förändrade ekonomiska förutsättningar och efterfrågan på bär, exempelvis så bidrog det svenska EU-medlemskapet till en ökad konkurrens och pressade priset på svenska bär. De första utländska plockarna kom från olika östeuropeiska länder, Polen, Bulgarien, och Ukraina, men sedan 2010-talet har plockningen kommit att domineras av bärplockare från Thailand. Lite förenklat kan man därför säga att den genomsnittliga konsumenten idag köper sin sylt från livsmedelsbutiker, istället för att plocka sina egna bär. Sylten i livsmedelsbutiken behöver dock inte bestå av svenska bär, ofta är det osäkert var bären har plockats. Få är de producenter som vågar påstå att bären har plockats i Sverige, eller rentav Västerbotten, utan istället är det vanligt att bären har sitt ursprung i ”Norra Europa” – oklart var. De svenska bären, som plockas av thailändare, exporteras istället i hög grad från Sverige. Detta gäller i synnerhet blåbäret, som extraheras till ett bärpulver i Kina och används inom den asiatiska hälsoindustrin.Charlotta är docent i kulturgeografi och lektor vid Umeå universitet. Hennes forskning handlar främst om internationell migration och hur mindre platser påverkas av migration, med särskilt fokus på thailändska bärplockare och bärindustrin.

Berättelser från bärplockare och thailändska kvinnor i Sverige från den här tiden har handlat om att småskaligheten gjorde det möjligt för plockarna – som då fortfarande i ganska hög grad bestod av kvinnor – att göra vissa förtjänster och förenkla vardagslivet i bondesamhället i Thailand. Men även i detta system kunde thailändska bärplockare exploateras. Åtskilliga myndigheter har berättat om undermåliga levnadsförhållanden för många thailändska bärplockare när de bodde hos släktingar i Sverige.

Ingenstans i Sverige växer det lika mycket blåbär som i Västerbotten och här har människor plockat bär i alla tider. Blåbär, lingon och andra vilda bär har varit fria att tillgå via allemansrätten och innehåller höga halter av antioxidanter och andra hälsobringande ämnen. Länge plockades bären främst för husbehov men lokalbor sålde också vidare bär till lokala bäruppköpare. Under början av 1900-talet var intresset för att ta tillvara bären stort, vilket även medförde teknisk innovation för att kunna förvara och rensa bären. Lingonen, som var enklare att förvara, såldes i stor skala, främst för konservering i Tyskland. I byar i bland annat Västerbotten fanns lokala torkhus, som gjorde att även blåbär kunde förvaras längre. Under 1960-talet utvecklades sedan fryshusen och rensningsmaskinerna, som gjorde att bären kunde hanteras storskaligt och gav en skjuts till bärhandeln.Vi har i vår forskning undersökt hur bärbranschen har utvecklats i de svenska skogarna, från att vara en del av svenska hushålls försörjning baserad på allemansrätten, till att bli en starkt kommersialiserad och globaliserad handelsvara som är helt beroende av utländsk arbetskraft. Forskningen, som vi har bedrivit under tio års tid, handlade länge om arbetskraftens roll i den globala värdekedjan, med särskilt fokus på thailändska bärplockare. En stor del av den här artikeln handlar om hur bärplockningen i svenska skogar har gått mot stark internationalisering och beroende av utländsk arbetskraft. På senare tid har vår forskning också riktats mot att utveckla idéer kring hållbara och alternativa praktiker inom bärbranschen, vilken förhoppningsvis skulle kunna gynna både arbetskraft och skogrika regioner i Sverige. I den här artikeln kommer vi därför som avslutning att peka framåt, med förhoppningar om en mer rättvis och hållbar industri.

Vi hoppas att fler produkter förädlas regionalt i Sverige så att en större del av bärets ekonomiska värde stannar i regionen. Om den som köper upp de svenska bären har insyn i hela värdekedjan och producerar en spetsprodukt, med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som ledstjärna skulle det kunna betyda bättre löner och villkor för bärplockare. Större krav kunde ställas på att de bär som plockas i landet är socialt hållbart plockade, utan att vara kantade av frågetecken och skuggaktioner. Det finns många bra anledningar för statliga och lokala myndigheter att stödja en hållbar bärbransch som en del av den svenska livsmedelsproduktionen. Förutom de orättvisor som reproduceras i branscher som gjort sig beroende av billig arbetskraft, så är klimatförändringar, krig och andra oroligheter en högljudd väckarklocka om att våra ekonomier måste förändras i grunden. Redan idag består en stor del av ekonomin av kooperativ och informella handelsrelationer som bygger på rättvisare villkor mellan aktörer, och med större respekt för naturen. I stället för att gynna globala aktörer så borde statliga och lokala myndigheter utforska och stödja dessa alternativa ekonomier.

Madeleine är docent i Kulturgeografi och lektor vid Umeå universitet, hon forskar för närvarande om bärbranschen, nyanländas bostadssituation, och om de nya industrisatsningarna i Norrland.

Systemet med thailändska bemanningsföretag ligger alltså än idag till grund för den storskaliga import av thailändska bärplockare som arbetar i Sverige. Under systemets början fanns stor facklig kritik, eftersom det möjliggjorde exploatering av arbetskraft. Under perioden 2007–2009 hade SBIF stort inflytande över rekryteringsprocessen, antalet plockare som skulle komma till Sverige och vilka företag som hade rätt att ta in arbetskraft. Säsongen 2009 kan illustrera de problem som systemet skapat. Hundratals bärplockare fick inte sina avtalade löner, de samlades i protest utanför fackföreningen Kommunal, och många återvände till Thailand skuldsatta. Därefter satte Migrationsverket ned foten och utarbetade, ihop med LO, ett förslag som skulle stärka bärplockarnas rättigheter.

Den här ”omvända marknaden”, där svenska bär exporteras, medan livsmedelsindustrin importerar utländska bär, är central för hur bärindustrin är utformad – och därmed också för hur importen av arbetskraft ser ut. Stora ekonomiska värden är förknippade med exporten av, i synnerhet blåbär, som plockas i stor skala för att sedan frysas och säljas till den globala marknaden.I vår forskning har vi istället börjat vända på perspektivet, för att fundera kring hur en förändrad bärindustri skulle kunna möjliggöra för hållbar arbetskraftsmigration. Vi tänker oss att grundproblemet är den globala livsmedelsindustrin, som består av de massvolymer av bär som plockas varje år i Sverige, för att sedan skickas utomlands för vidareförädling.Sedan mitten på 2010-talet har systemet för thailändska bärplockare förbättrats på flera plan. Deras formella rättigheter har stärkts och de allra flesta har svenska kollektivavtal i botten. Kollektivavtalen, som baseras på jordbruksavtalet i Kommunal, anger att bärplockarna har rätt till en garantilön, och de ska inte heller arbeta mer än åtta timmar per dag. De problem som bärplockare förut råkade ut för, att bärföretagen efter säsongens slut inte hade pengar att betala ut löner med, stävjades genom att kräva kreditgarantier motsvarande de belopp som motsvarade garantilönerna för de inbjudna bärplockarna.

Ett aktuellt exempel på hur ackordslönen pressar den thailändska arbetskraften såg vi under Covid 19-pandemin. Trots stängda gränser fick utländsk arbetskraft rätt att resa utomlands inom livsmedelssektorn. Säsongen 2021 drabbades arbetskraften av omfattande smittspridning. Trots detta fortsatte bärplockarna att plocka bär, istället för att tillfriskna i lugn och ro. Det är ett tydligt exempel på att, trots att de har formella rättigheter, inklusive samma rätt som andra arbetstagare i Sverige att sjukskriva sig, så fungerar detta inte i praktiken.Parallellt med detta, under 1990-talet, började de svenska bärhandlarna få upp ögonen för thailändska bärplockare. Inte minst imponerade de thailändska bärplockarna genom att vara skickliga och effektiva arbetare. Svenska bärhandlare började efterhand själva organisera thailändska plockare, vilket blev början på ett skifte från det inofficiella, och relativt småskaliga plockandet organiserat av thailändska kvinnor, till en organisation av svenska bärhandlare – män – som började köpa in bär plockade av thailändare, i större skala. Bärhandlarna organiserade sig även i form av en förening – SBIF, Svenska skogsbärsbranschens intresseförening – vilken kom att spela en viktig roll för den fortsatta utvecklingen av branschen.

Trots att bärplockare från Thailand är formellt skyddade, och inkluderade som arbetare Sverige, så råkar de illa ut i praktiken, vilket vi har kallat för att de är ”underordnat inkluderade” på den svenska arbetsmarknaden. Den dubbla utformningen av betalningssystem blir möjlig just eftersom systemet bygger på långväga relationer, som sträcker sig mellan Sverige och Thailand. Om oegentligheter uppstår kan thailändska bemanningsföretag bära hundhuvudet, och det blir problematiskt att i efterhand kontrollera om arbetskraft i Thailand har fått rätt. Det blir möjligt för företagen att navigera mellan olika system för att optimera den ekonomiska förtjänsten enligt olika nationella regelverk.För att den här affärsidén ska fungera krävs billig arbetskraft, och det är här som de thailändska bärplockarna kommer in i bilden. Thailändska bärplockare började komma till Sverige redan under 1980-talet, men då i liten skala. En thailändsk kvinna, bosatt på den västerbottniska landsbygden bjöd in sin mamma och sin bror. Av inkomsterna från bärförsäljningen kunde familjen i Thailand investera i saker som förenklade livet i Thailand, först en cykel, och sedan ett sätt för att slippa bära vatten i tre kilometer. När grannar och andra släktingar såg vilka förtjänster det gick att göra på att plocka bär i Sverige spred sig ryktet som ringar på vattnet på den thailändska landsbygden. Under 1990-talet och början av 2000-talet utarbetade ett antal thailändska kvinnor i Sverige ett system där de bjöd in släktingar på turistvisum, som plockade bär i Sverige och tog med sig en viss förtjänst hem till byn i Thailand.

Trots att tillgången på blåbär är stor i nästan hela landet, var de i äldre tid mer som ett komplement till lingon. Den främsta anledningen är att de är svåra att konservera och man torkade därför i allmänhet bären. De användes också som magmedicin och som färgämne i efterrätter.

Av blåbären baka di blåbärskakor; rågdeg kavlas ut i små kakor, kanterna viktes opp, bären lades på sen bladen plockats bort, inget socker ströddes på, en tunnare kaka lades på bären, sen trycktes kanterna till så inte saften kunde sippra ut, di greddas som annat bröd sen di jäst. Det var mycket modärnt med Blåbärskaka.Blåbär, lingon, hallon, enbär, samt odon, om det var brist på blåbär. Blåbären torka di mest i solen, eller i svag ugnsverme, på ålla, en trälåda med låga kanter, med tunna ribbor till botten, så att det var springor mellan ribbo, sockertuppapapper eller garnpapper lades under bären, när di var torra, blåstes di torra baden bort, masken kanske också var torr å följde med löven, sen förvarades di torra blåbären i tygpåsar.Blåbär beskrivs idag ofta som ett superbär med många hälsosamma effekter. Men förr i tiden hade blåbär liten betydelse och sågs mest som ett komplement till lingon.