Working Equitation övningar

En hoppsadel är mindre, lättare och inte lika välvd som en dressyrsadel. Bakvalvet är mycket mindre och man hamnar då inte så djupt utan får lättare att ställa sig upp och stå kvar, utan att stöta i bakvalvet. Hoppsadelns knävulster sträcker sig längre fram mot hästens bog, än vad det gör på dressyrsadeln. Det gör att knäna får bra stöd, eftersom dom hamnar längre fram med kortare stigläder.Om man sitter alltför djupt i sadeln och inte har något tramp i stigbyglarna (mer som i dressyren) så kommer man hamna i bakvikt över hindret. Det tar för lång tid att gå från den sitsen till lätt sits. Man är då inte ”hoppredo” och kommer hamna efter hästen i språnget, samt att hästen inte får någon eftergift från handen.

Vad man än ska ha hästen till, ska den vara väl förberedd för det. Ska man satsa på att hopptävla, ska både hästen och ryttaren träna inför det även om det inte alltid är hinder inblandade. Även utan hinder tränar man sin sits och balans inför hoppningen. Det blir kanske inte optimalt att sitta med dressyrsadeln och träna skänkelvikningar dagen före man ska tävla hoppning…? Kanske är det bättre att då rida sitt dressyr/markarbetespass i hoppsadeln så att man samtidigt tränar sitsen och balansen mer hoppanpassat. Då blir man bättre förberedd!

Det finns olika grader av lätt sits. Man brukar prata om lätt sits och djup lätt sits, även kallat två- och trepunktsits. Tvåpunktsits innebär att man står upp i stigbyglarna och inte lägger någon vikt i sadeln. I trepunktsitsen har man även kontakt med sadeln men sitter inte så djupt som i dressyren. Fortfarande ska stor del av vikten vara förlagd i stigbyglarna så att hästens rygg avlastas. Stigbyglarna måste då vara så pass korta att man kan stå upp och fortfarande ha knäna böjda och hälarna nertrampade. Blir stiglädren för långa så kommer man istället att stå ”på tå” med raka ben och låsta knäveck, vilket ger en väldigt stel skänkelI hoppningen använder man sig av lätt sits. Detta för att avlasta hästens rygg och vara följsam över hindren. Lätt sits kännetecknas av att det går en lodrät linje mellan axel, knä och tå. Det innebär att axlarna är något framåtdragna, till skillnad från den lodräta sitsen där axeln är i linje med höften och hälen. Händerna ska också vara något längre fram. Man ska vara ”hoppredo”. Med det menar jag att det ska kunna komma ett hinder när som helst och man ska då vara redo och i balans att följa hästen i språnget.Dom flesta vet nog att det finns både hopp- och dressyrsadlar. Men varför ska man ha olika sadlar och hur skiljer dom sig åt? Kan man hoppa i en dressyrsadel och rida dressyr i en hoppsadel? I helgen genomfördes ytterligare ett pilotprojekt på Skrubbeboda Gård. För första gången på nästan 50 år har det återigen bedrivits ridläger på gården. Förra veckan hade jag en perfekt tävlingsdag med Tore och denna vecka var jag och Zaphira inte alls överens. Tyvärr vet man ju inte innan hur tävlingen kommer att gå så man måste åka de gångerna det inte fungerar också. Vi siktar framåt och funderar lite kring upplägget. Zaphira blev väldigt spänd i bytena och gjorde byten både här och där, tyvärr inte där de skulle vara. Nästa tävling är i Mörrum den 28 maj och hon är anmäld till MSV.För er som är nya på WE så är det likt fälttävlan där det finns tre olika delmoment. Dressyr, vilket är precis som det låter, ett dressyrprogram innanför staket. Efter det är det dags för teknikmomentet. Här rider man en sammansatt bana av olika hinder, exempelvis rida över bro, fånga ringen på tjuren eller öppna grind Detta bedöms som dressyren med 1- 10 poäng. Som sista moment är det dags för speeden. Där rider man en teknikbana på tid. Precis som en omhoppning, också i WE får man vara noggran med att inte riva några hinder då det ger tilläggssekunder.

Hej och välkomna till Ridsports WE-blogg. Jag som skriver heter Lisa Gustavsson. Tidigare har jag tävlat hoppning upp till 140 och MSV dressyr. Nu satsar jag sedan ett par år tillbaka helt på Working Equitation, där jag tävlar medelsvår och kämpar vidare mot svår klass.

Själv har jag lämnat in förslag på att det ska finnas möjlighet att starta unghästar i avd B där speeden inte är med. Det är såklart min högst subjektiva åsikt att hästarna inte gynnas av att gå mot klockan i tidig ålder. I hoppning är det inte ens tillåtet förrän hästen fyller sex år och då måste den ha gått två felfria rundor i klassen innan för att visa att den är redo. Fyra- och femåriga hästar får inte gå på tid överhuvudtaget.Det har varit full fart hela veckan, just nu händer det så mycket. Jag snittar 20 000 steg om dagen för tillfället. Ett ständigt mantra är, “det blir mindre att göra nästa vecka” och när nästa vecka kommer är det bara att upprepa, “det blir mindre nästa vecka”. När jag tänker på att februari och mars aldrig ville ta slut så känns det som man knappt hunnit blinka så var april slut och vi är i mitten av maj helt plötsligt. Detta är något jag upplever att hästarna uppskattar. Det blir mer problemlösning och man jobbar med sin häst istället för att bestämma över den. Även i mitt jobb använder jag mig av fördelarna med WE. Jag arbetar med hästunderstödda insatser inom psykiatrin och de som kommit lite längre får prova på WE och ta del av fördelarna med att träna WE för både själ och kropp. Vi har haft ett väldigt högt anmälningstryck på lägrena och kommer att utöka antalet platser till nästa år. När man är mitt i verksamheten kommer också massor med idéer om vad som går att utveckla och hur allt kan bli effektivare, bättre och roligare. Vi är långt ifrån klara!I skrivande stund öser regnet ner och jag ser fram emot att hö-oron kan lugna sig lite. Det har växt så det knakar sista dagarna så jag tror vi kan se fram emot en bra andraskörd. Fler goda nyheter är att det nu är officiellt att det Svenska Mästerskapet i Working Equitation 2024 kommer att ingå i SM-veckan i Västerås. En upprepning av arrangemanget 2022 i Linköping.

Hoppas ni lyckades bättre på era tävlingar i helgen, lycka till med träningen i veckan och vill ni veta mer får ni gärna följa mig på instagram @WE_med_LisaGustavssonEtt annat exempel är att man får lov att lägga volter inne på banan. Min uppfattning kring detta är dock att man ska göra det sparsamt. Behövs det verkligen, är det bättre att lägga en volt för att få hästen lugn och avspänd igen så att man kan utföra nästa hinder på ett korrekt sätt. Hoppar och bockar hästen efter hindret och när du ska in i klockan kan man behöva lite tid, dock ser ju såklart domaren detta och minns det när hen sätter poäng för allmänt intryck.

Tore var först ut bland mina hästar, han gjorde en jättefin teknik, där allt gav höga betyg utom sidvärts mellan bommar, detta är något jag tar på mig som ryttare eftersom vi helt enkelt inte har övat tillräckligt på det. Trots den missen fick vi ändå ihop över 66% och sen genomförde vi speeden utan fel. Dock med långsam tid eftersom jag har valt på grund av att Tore bara är 5 år, att inte rida mot klockan i speeden ännu. Jag har funderat mycket kring om det skulle kunna vara aktuellt med Avd B för unghästar. Då hade man kanske istället kunnat starta två teknikrundor. Jag vet att man får rida två klasser i två-momentstävling men jag tycker det blir för mycket om han ska starta två teknik och två speed. Oavsett så känns Tore väldigt trygg på banan och tar sig an hindren med självförtroende och planen är att han ska få gå upp till LB nästa tävling, vilket i det stora hela var målet denna helg.

Galopp-klasserna kräver mycket styrka som tar tid att bygga upp. Ett bra sätt att stärka sin häst i galopp är en studsserie, i kombination till ett hinder där man gör halt, förslagsvis flytta mugg eller bordet. Sen rullar man på tills det känns bra. Det är viktigt att använda en stor volt som är minst 20 meter i diameter, gärna mer. Börjar hästen bromsa innan ryttaren tänkt, rider man bara halten ibland. Framåtbjudning är alltid prioritet ett när man jobbar med hästar.

Nu är det dags att passa på och lägga in förslag till tävlingsreglementet. Använd den demokratiska rättigheten vi har och påverka vår sport från grunden. Det är viktigt att våga engagera sig i saker som behöver förändras eller utvecklas. Här hittar ni länken till synpunkter på TR. Om vi som ryttare, arrangörer och funktionärer väljer att inte lägga in synpunkter kan man inte heller klaga när något blir galet och det finns en ännu större risk att de som bestämmer gör det godtyckligt och att det framför allt inte baseras i verkligheten utan förändras till det som passar byråkratiskt istället. Sämre för sporten helt enkelt.När vi talar om fel och att lära sig av sina misstag vill jag också nämna att det i TR finns 15 sätt att bli utesluten på i teknik- och speedmomentet. Det kan vara bra att läsa på i TR en extra gång innan tävling så man har koll. Till exempel så blir man utesluten om man rider eller rör hinder innan start, ganska självklart kan jag tycka man kan ju inte öva på bron innan start. En annan självklarhet är att rider man hindrena på fel håll eller i fel ordning blir man utesluten. Jag vill också nämna att man inte får byta arbetshand, det ger inte uteslutning i lätta klasser men det är tråkigt att få en nolla i protokollet eller en massa extra sekunder i speeden, jag har provat och det var inte värt det.

Alla djur ska ut på bete så vi stängslar och stängslar och stängslar här hemma. Det har tillkommit en inhyrd och min sons ponny har flyttat hit på lite miljöombyte så just nu har jag sex hästar hemma vilket är kul, jag tillhör kategorin som inte kan få nog av djur överlag. Så hemma på Skrubbeboda Gård har vi senaste tiden utökat artbeståndet med både nya kycklingar, kattungar, kaniner och kor. Snart kommer några av min systers tävlingshästar på välförtjänt semester också. Då har vi fullt i hagarna, vilket är underbart!Alla domare låg mycket lika i procenten vilket känns bra då Charlotta inte tidigare dömt ihop med Jose Andres tidigare. Tävlingen i München är den näst största tävlingen i landet och det brukar vara uppåt 40.000 personer som kommer för att titta. Det finns något för alla. Barnfamiljer kan se på olika uppvisningar, det hålls dressyr- och hopptävlingar på Grand Prix-nivå, såklart massor av saker till salu med precis allt du har eller inte visste att du behövde runt häst från smått till stort.

Just trägrinden ställde till med mycket problem i alla klasser och jag tänker att det är nog så enkelt som att det inte finns på många klubbar ännu där det finns en trägrind att öva på och därför har många har nog inte haft möjlighet att träna tillräckligt på den. Zaphira har bara sett den en gång men hon är till sin natur en mycket obekymrad häst som tar saker med ro. Det blir klart mycket svårare när man har en häst som är lite mer spänd och accelererar fortare när den blir rädd.Här hemma prioriterar jag just nu inridning av min treåring Zafferanta, e. Zafferano -Quattro. Undan samma sto som Tore. Målet är treårstest i slutet av sommaren, vi har hunnit trava uppsuttet och det flyter än så länge på väldigt fint. Zaffran, som hon kallas till vardags, är en väldigt ambitiös, lättlärd och känslig häst. Det ska bli spännande att se vad det blir av henne i framtiden. Är tacksam för Saga Johansson som hjälper mig och är lugn och trygg när Zaffran hoppar lite på alla håll när vi testar nya saker. Nästa gång ska vi försöka rida lite ute på lina.

I helgen var det hemma-tävling på Mörrums Ryttarförening där jag agerade både tävlingsledare och tävlingsryttare. Med facit i hand kan det nog vara lite mycket att hålla reda på men det gick ju bra ändå.Charlotta beskriver vidare att hon personligen inte alltid har tyckt om kofösningsmomentet men när det sker av dem som är vana att hantera kor och vet hur man gör är det ingen stress för någon inblandad och på några sekunder har en kossa sållats ut och vallats till en fålla, för att sedan få gå tillbaka till sin flock.

Här hemma har hästarna haft en lugn vecka, det ger jag dem alltid efter tävlingar. Det är dock allt annat än lugnt på gården med 8 dagar kvar till första ridlägret och det känns som att varje gång något stryks från att göra listan så tillkommer två nya måsten. Lite träningar både hemma och iväg har jag hunnit med ändå. Det är lite paus i tävlingsterminen här nere så vi fokuserar mycket på att bygga upp inför hösten. Jag är osäker på om spändheten bara var för att det var första gången för i år eller om det är ett större problem och vi kanske behöver backa och rida någon klass utan byten för att få tillbaka den fina avspända känslan vi har haft tidigare. Ridningen överlag är lätt när allt fungerar men blir så himla svårt när det inte går som man vill. I lördags berättar Charlotta att det var speed och det avslutades med en speciell speed för de 10 bästa där den som vann fick 1 000 €! På hoppbanan mellan hindren var utvalda WE-hinder uppsatta och med mycket fartsträckor mellan. Med TV-sändning som visar storbild, peppande musik och en stor publik som tjoar fram hästarna ger en ståpäls, det är så häftigt att se!’En av de finaste anläggningarna och bästa arrangemanget jag har varit med om. Att det är många sporter som samplanerar gör att det blir mycket mer publik. Är det ett SM vill man ju självklart ha publik, pompa och ståt. Extra kul är det att distans också hänger på. Tänk om vi kunde fått ett samordnat SM för alla ridsportgrenar i framtiden. Hade varit hur häftigt som helst! Över 80 olika idrotter är än så länge klara för SM-veckan den 24-30 juni, ni hittar hela listan och mer information här. När man som jag kasar med hela familjen på sådana här arrangemang, är det ju trevligt att kunna titta på något annat än hästar och kanske se något nytt som verkar intressant. Verkligen ett toppen samarbete där alla grenar blir vinnare. Denna vecka i WE-bloggen har jag glädjen att berätta att vi får chansen att följa Charlotta Ström som varit i München och dömt den internationella WE-tävlingen där. Charlotta är Sveriges internationella domare i WE och med sig denna gång hade hon den tyska domaren Nicola Danner och den spanska domaren Jose Andres Benito. Denna helg var det alla fyra WE-grenar med och söndagen avslutades med kofösning. En av de aktiva, Susann Algesdotter Gunnarsson, beskriver verksamheten på Richards Ridhus som ett helt ideellt arbete och att gruppen brinner för att skapa och att ge både sig själva och andra möjlighet till att ha roligt med sin häst och utvecklas tillsammans. De håller på med flera grenar och inriktningar med sina olika hästar.

Vill ni följa med Charlotta på fler tävlingar runt om i Sverige och världen hittar ni henne här på facebook. Hon rekommenderar också alla att gå med i gruppen We Love WE samt följa svenska ridsportförbundet – working equitationLycka till med träningen i veckan och vill ni ser mer av vad jag gör hemma på Skrubbeboda och iväg på träning och tävling kan ni följa mig på instagram @WE_med _LisaGustavsson

Utöver eget tävlande håller jag också lektioner ett par gånger i veckan, det är egentligen här som jag upplever att WE kommer till allra störst nytta. Att motivera barn att träna dressyr har jag alltid upplevt som svårt. Till stor del på grund av dressyr kan upplevas som väldigt abstrakt.Jag har rent tävlingsmässigt det ganska lugnt framöver och ska fokusera på dressyrträning där målet är att ta fram en kür och även kanske musiksätta den. Vad ska ni lägga fokus på i sommar?

Jag har tidigare skrivit om vikten av galopparbetet och det jobbar jag vidare med i mina träningar så ofta det går. Sen är ju WE tacksamt eftersom det fungerar så bra på vilken nivå man än är i sin utveckling tillsammans med sin häst. Det går utmärkt att skritta alla hinder i lugn och ro. Utvecklingen kommer, bara man fortsätter försöka.Sen har jag syskonen Zafferanta BG och Zalvatore BG. Tore som han kallas till vardags är fem år gammal, fick hoppdiplom och dressyr klass I på treårstestet. Han har startat LC på träningstävling med resultat på 68 procent. I år hoppas jag att han ska kunna komma ut på lite fler “riktiga” WE tävlingar. Lillasyster Zafferanta är tre år och under inridning. Det närmsta målet för henne är just nu treårstestet i maj.

Vidare kring detta med tempo, maxtider och meter, så saknar jag lite hoppningens rekommendationer. Om man vet att en bana rids i 350 meter per minut och att den optimala längden på galoppsprången är 3,5 meter, går detta att öva hemma så att man kan få upp korrektheten efter klassen. Jag har frågat flera svårklassryttare om det där med språnglängden i galopp och fått samma svar – så kort det bara går. Inte riktigt det svar man önskat när man har en häst på 174 cm som startade sin karriär som femåring med galoppsprång på 5 meter och knappt kunde vända på en hel kortsida, men det kommer lite i taget.

Jag har skrivit det tidigare men övergångar är lösningen på i princip allt. En sak till som jag tror ställer till det för många när man ska gå från LB till LA är om man ridit många speedtest i LB där man galopperat. Är man som ryttare inte försiktig, är det lätt att bygga upp mycket stress i sin häst i samband med galopp och speed. Detta leder i sin tur till att det tar lång tid innan hästen kan göra ett avspänt tekniktest i galopp. Jag tror att man kan spara mycket tid på att inte ha så bråttom i början.Denna vecka ska jag fokusera på grunderna och att få en lugn, glad häst, det är ju trots allt det viktigaste. Känna in var Zaphira befinner sig och hur mycket jag kan kräva just nu. I mitt tävlande är det viktigt att jag har hästarna med mig och att de trivs i situationen. Gör de inte det måste man förändra något och anpassa sig. Det är lite jobbigt att diskutera misslyckande i ett så här öppet och tillgängligt forum men jag tänker att vi alla går igenom det och att det kan vara skönt att läsa om saker som inte heller går riktigt som planerat.

Att se den här typen av engagemang ger mig så mycket hopp inför framtiden. Tänk vad man kan göra tillsammans när man brinner för sin sport och vill göra det bra för alla inblandade. Mer WE åt alla!

Skrubbeboda gård har ju en lång tradition av ridläger och många hör av sig och berättar vilka fantastiska minnen och upplevelser de har med sig härifrån. Detta är precis vårt mål, att de människor som kommer hit ska bära med sig upplevelsen resten av livet. Under helgen har barnen ridit ut tillsammans med mig och vi har slipat på lydnaden hos deras hästar. Flera av barnen har fått upp ögonen för WE och vilken nytta det kan ha oavsett vilken gren man vill satsa på. I grunden handlar ju ridning om att kunna bromsa, gasa, svänga höger och svänga vänster. När det sitter, kan man i princip göra vad som helst med sin häst.För några veckor sedan lyckades jag guida ett ekipage till deras första lyckade galoppombyte, det kändes som en riktig vinst! Det gjorde också mig helt plötsligt tacksam för att det varit så svårt att få till rena byten på Zaphira som gjort “hoppbyten” hela sitt liv.

¨¨Charlotta avslutar med att “…helgen snart är slut för mig som domare på den tyska internationella tävlingen och championatet i WE för den här gången. Det säger poff, så är helgen över och man sitter på flyget hem och det känns overkligt och omtumlande när man är åter i lunken hemma på måndagen. De dammiga skorna och högen med smutstvätt påminner om att det var verkligt och det är ännu ett härligt minne att lägga till när man blir gammal”.Just speed överlag i låga klasser känner jag mig lite splittrad kring. Jag förstår att många, inklusive jag själv, tycker att speeden är det bästa med WE. Samtidigt ser jag att den gör att många ekipage har svårt att komma vidare från travklasser eftersom deras hästar hetsar upp sig väldigt mycket i galopp. Detta främst på grund av att de enbart har galopperat inne på banan när det varit dags för speed.

Nivån på hästarna som går WE har ju höjts avsevärt sista åren, en tydlig trend är mer energiska hästar med mer flash. Det är såklart snyggare och de får bättre procent i framförallt dressyren. Det syns dock att det blir betydligt svårare i de tekniska momenten som kräver avslappning. En sådan häst ,upplever jag, kan också få mycket svårt att växla mellan anspänd och avspänd. Men alla hästar har sina för.- och nackdelar och det är ju upp till varje ryttare att hitta det som passar en själv bäst. Jag älskar mina lugna, trygga hästar som tar allt från resa till tävlingsmoment med ro.Kämpa på i värmen med träningen i veckan och vill ni se mer av vad vi gör på gården hemma kan ni följa oss på instagram @Skrubbeboda_gard. Är ni bara intresserad av hästarna och WE kan ni istället kolla in @WE_med_LisaGustavsson

Just nu står det lite stilla bland tävlingarna och det drar igång igen i augusti. Då drar det igång ordentligt och jag ser mycket fram emot höstens tävlingstermin. Jag har redan fått anmäla mig till Fjälkestads tävling i augusti. Nytt rekord och den första reserven anmälde sig två timmar efter att de släppt anmälan. Tur jag hade ställt klockan och fick plats till båda hästarna. Nu gäller det bara att hålla igång träningen så hästarna är på topp när det är dags!

Senaste veckan har jag haft träningar på ett par olika ställen runt om i Blekinge. Jag har så många duktiga elever! Det är så inspirerande att se utvecklingen många gör tillsammans med sina hästar. Jag funderar mycket kring målsättning och hur det kan fungera utan tävlingar och tester. Alla har inte tävlingsambitioner och det är ju inte en nödvändighet för att vilja utvecklas med sin häst. WE är ju utmärkt att träna bara för att bygga upp en smidig stark häst som håller länge, samt ett bra sätt att miljöträna och bygga en fin relation mellan häst och ryttare – vilket i min värld är värt mer än alla rosetter man kan bära hem från en tävling.

Vidare så svarar jag gärna på frågor eller lyfter teman som kan vara intressanta och sen hoppas jag att ni vill fortsätta att följa mig och självklart prova på Sveriges roligaste ridsportgren Working Equitation! För mer frekventa uppdateringar och bilder går det att följa mig på instagram @WE_med_lisagustavssonSkönt med tanke på att man inte blir yngre och behöver kunna rida in framtida avkommor. I min värld är det också skönt om hästarna blir snälla eftersom inte alla hästar blir tävlingshästar och snälla trevliga hästar finns det alltid människor som vill ha.Själv är jag positivt inställd till treåstestet som del i utbildning. Jag är dock lite tveksam till att resultaten ska förfölja dem hela livet. Hästarna är väldigt unga och de har en chans att visa sina kvaliteter. Alla vet vi hur lätt något går snett på en tävling och även det är ett led i utveckling men för treåringarna måste de visa framfötterna direkt, annars står det 5-5-5 på blup och det går inte att förändra. Jag själv lägger inte så mycket vikt vid resultatet, men det känns som det skadar framtida avel lite även om hästarna senare lyckas på tävlingsbanan. Det kan vara bra att minnas att man åker hem med samma häst som åkte till testet med, oavsett resultat. Självklart så hoppas man ju ändå på bra resultat och Tore var ett poäng ifrån dubbeldiplom. Om man får drömma så kanske Zaffran kan ta hem det första dubbeldiplomet bland våra egna uppfödningar.Man måste ju ha mål för fortsätta arbeta framåt, annars stannar allt direkt och det finns inget utrymme för när man bor på gård med hästar och en massa andra djur. Bara hästar brukar lyckas bli ett heltidsjobb på något sätt men i slutet är det väl det som är tjusningen, man måste leva för sin hobby. Det är också det fina i att möta andra som har samma livsåskådning.Som jag tidigare sagt är ju WE ett utmärkt komplement till de flesta grenarna och det har gänget på Richards Ridhus snappat upp. Jag ser fram emot vad de kommer att hitta på i framtiden!

Utöver det finns det många ryttare som är nöjda med att tävla i travklasser och då ska de självklart få rida alla tre moment. Jag har exempelvis elever med fantastiska varmblodstravare som gör travprogrammen riktigt fint och är supersnabba i speeden men har kommit upp i en ålder där det inte känns aktuellt att lära dem galopp, de ska inte hindras från att vinna alla travklasser där ute. Dessutom gillar jag inte att reglera saker som man som ryttare ska kunna påverka själv. Därför är en möjlighet att rida avd B i mitt tycke en bra lösning.Film ovan: Tores långsamma speed från förra helgen, Jag försöker ta kortare vägar men undvika att skynda på i något moment, det kostade mig en placering men det är viktigare att befästa ett lugn på tävling än att vinna idag.

I måndags var jag på dressyrträning för Birgitta Bergstrand i Mörrum. Vi fick mycket hjälp med samling och lugn. Zaphira låg på mycket och jag får verkligen anstränga mig för att inte bara “hänga på” utan stötta henne i att behålla balansen och inte låta takten rinna iväg så vi bara skyndar oss igenom övningarna. Överhuvudtaget är det så lätt att börja skynda sig när något känns svårt. Till slut fick vi till några fina öppnor och slutor i balans. Det är ju kul när man kan finslipa övningar och inte bara försöka överleva dem. Även här kommer man tillbaka till att det bara är att göra det tills man lär sig. När polletten faller ner och det som kändes helt omöjligt är plötsligt plätt lätt. Det handlar bara om tålamod så kan man lära sig det mesta.

Jag har i ett par veckor funderat mycket kring vägval, tempo och riktningar på tävlingsbanan i WE. Själva tävlingsmomentet är ju väldigt fritt fram för ryttaren att fundera och lägga upp det på ett sätt som passar ens häst.

Utöver det kommer jag också att försöka berätta lite mer allmänt om WE, sprida grenen och få fler intresserade. Alla kan ha nytta av Working Equitation! Målet är att öppna upp för fler i sporten. En fantastisk del i WE är att det bygger mer på samspel och relation än att ha en häst med enorma gångarter som är super flashig.Nytt här hemma är att jag försöker sätta ihop lite knattegrupper för barn med egen häst. Min son på snart två och ett halvt år älskar att rida och jag vill gärna få in lite lek och lagkänsla där barnen får umgås med sina hästar tillsammans. Jag tänker lite djungelgympa fast till häst. WE-hinder är perfekta eftersom det går att göra så mycket i skritt med ledare – gå över bro, rida slalom eller lyfta kannan. Då blir det mer hjärngympa än att bara dutta runt i ringen både för häst och ryttare. När det kommer till barn oavsett ålder är självklart största fokus att allt ska vara roligt och att man får lära sig i leken. Ibland önskade jag att det var så för oss vuxna med. Det är så lätt att förlora sig själv i prestation och glömma bort att vi håller på med detta för att vi älskar våra hästar och tycker det är roligt att umgås med dem.

Sverige har ju ändå en hästsekt. Frågan är om man kan få ledigt från jobbet på heliga dagar såsom Falsterbo horse show, Göteborg horse show eller varför inte SM i Vetlanda. Jag tycker det känns rimligt att rödmarkera de datumen.

Zaphira startade MSV B och var tillbaka på banan som vanligt, hon gjorde en fin teknik utan större missar och fick ihop över 67%. Som jag skrivit tidigare var jag lite trött i huvudet när det var dags för Zaphiras start och även speeden gjorde hon jättefint men på sista hindret i speeden valde jag trägrind istället för repgrind vilket tyvärr resulterade i en uteslutning ur speed momentet. Vi var dock enda ekipaget som tog sig runt tekniken och det gav en, om än lite oförtjänt, vinst i klassen.

Jag har vid ett par tillfällen varit med och hållit i tävlingar som inte gått ihop, det är inte alls kul som arrangör. Därför är det ganska bra med några reserver. Det betyder oftast att alla anmäler sig i tid i fortsättningen och betalar som de ska. Ingen vill ju bli av med sin plats. Tyvärr är det en förutsättning för att det ska bli några tävlingar att de åtminstone bär sig ekonomiskt. Ingen klubb vill hålla i tävlingar som går back.

Det är värt att lägga lite extra tid på banskissen och verkligen ha alla vägar klara i huvudet innan start. Man gör inte bra val i ett tävlingsmoment när man har 0,2 sekunder på sig att fatta ett beslut. Jag gjorde helt klart ett sådant felval förra helgen. Zaphira är en stor häst och jag brukar skritta fållan, vilket medför ett maxbetyg på 6. Hon var så spänd i parallellslalom att jag ville visa domaren att hon byter och svänger jättefint. Tyvärr var hon lika spänd i fållan. Jag skulle ha hållit mig till min väl genomtänkta plan och inte gjort några sista-minuten-förändringar. Det är bara att lägga sådana misstag på erfarenhetskontot och försöka att inte göra om dem. Idag vill jag inleda med att dela med mig av ett gäng bilder från en grupp med aktiva, kreativa och duktiga ryttare på Richards Ridhus, Byslätt Istorp. De har haft sin första Pay & WE och vilket arrangemang de lyckades åstadkomma. Tänk vad bra något kan bli när det finns människor med driv och kreativitet! Charlotta beskriver också att en av höjdpunkterna i helgen var helt klart Therese Nilshagens otroliga vinst på över 75 procent! Charlotta berömmer Thereses ridning och insats i München.Något som jag tycker är lite annorlunda och svårt att förstå är att det finns en allmän maxtid på 8 minuter. Att ha en allmän maxtid när banorna kan variera mellan 20 x 40 meter och 50 x 100 tycker jag är lite märkligt, speciellt när det inte mäts någon bansträckning. Vi vet alltså inte hur lång banan är. Vi har heller inget direkt tempo att förhålla oss till förutom given arbetsgångart. Maxtiden är också allmän för alla klasser oavsett om man rider LE eller Svår. Vet inte om man tänkt att det går långsammare i de låga klasserna men där finns färre hinder och att det tar ut vartannat. Det ska tilläggas att jag aldrig varit med om att någon blivit utesluten på grund av denna regel. Om det är så att man alltid är klar innan, kan man ju undra varför den behövs. Finns det någon som har lite kloka tankar kring detta?

I en lite mindre internationell värld sitter jag med förberedelser till Mörrums två-moments-tävling på lördag, skriver startlista och ryttarmeddelande. Jag ska starta båda mina hästar och ser fram emot att få tävla på hemmaplan igen. Zaphira har känts jättefin, hon ska starta MSV B och Tore ska gå sin andra tävling i livet och starta LC.Jag vill också nämna att just våra WE-tävlingar har haft god ekonomi såhär långt och med anmälningstrycket som är nu verkar det ju inte ändra på sig. Vi kommer också att ha en tre-moments-tävling med distriktsmästerskap i slutet av september där det kommer att finnas fler platser så håll utkik efter propositionen. Är det några av er som läser som ska tävla i Mörrum?

Vill man tävla så får man arrangera tävlingar. Jag vill inleda veckans inlägg med att tacka alla våra duktiga funktionärer – utan er blir det ingen tävling och det börjar kännas lite enklare att hålla WE-tävling hemma. Det var vår tredje tävling på klubben och min upplevelse var att allt flöt lite enklare än de andra två gångerna. Det är okej att inte ha koll på allt och göra lite misstag även som tävlingsarrangör. Man lär sig och utvecklas tillsammans. Helt plötsligt faller allt på plats och alla hittar sina roller och jobbet som tävlingsledare behövs knappt.En dröm hade ju varit att få träna för Mafalda Galiza Mendez. Nu vet jag inte ens om hon reser för att hålla träningar men det är en målbild jag har i alla fall. Vi har ju möjlighet till både övernattning och uppstallning på Skrubbeboda Gård så det hade även kunnat vara aktuellt för långväga-gäster.

En dröm jag förhoppningsvis kommer att färdigställa här hemma under nästa år är en stor gräsbana med flera fasta hinder som bank, vatten och en större bro med vatten under och en säker grind. Då är också tanken att, likt ryttarna från Richards Ridhus, anordna träningstävlingar och kanske också lite gästträningar med tränare från Europa.

I skrivande stund är jag även mitt uppe i att resultatrapportera tävlingen, här har vi helt klart lite utvecklingspotential inom grenen. Jisses vad omständigt det är. Att det ska vara nödvändigt att lägga till varenda ryttare och varenda häst, samt varje resultat manuellt, kan ju inte vara möjligt. Det är över 50 år sedan vi landade på månen. Jag är övertygad om att tekniken finns där ute, vi måste bara våga ta den till oss. Det känns ändå okej när det bara är 20 starter men tänk om det hade varit 100 istället. Jag hade aldrig blivit färdig.WE är heller inte indelad i kategorier och så länge ekipaget ser proportionerligt ut går det utmärkt för vuxna att rida en ponny, perfekt när man inte vill byta ut sin fina häst på grund av ryttarens ålder. I Sveriges landslag har jag självklart sett både PRE och Lustiano men också SWB och kallblodstravare. Alla hästar får ut något av att träna WE, vem vill inte utveckla sitt samspel och klara saker tillsammans som ekipage?

Charlotta beskriver att det var generellt hög standard på alla ekipage i alla grenarna och inga större missöden inträffade. Flera ekipage är aktivt ute och tävlar dressyr på Grand Prix-nivå vilket såklart syns även i teknikmomentet. På tygeln eller gå på tygeln är ett begrepp inom ridsporten, särskilt dressyr. Att hästen går på tygeln innebär främst att ryttaren har en ständig jämn, lätt och mjuk förbindelse med hästens mun via tyglarna och bettet. En ovan ryttare men tyvärr även vana ryttare kan ibland rida hästen i fel form. Hästen kan ha böjd nacke och höjd rygg men ändå gå i fel form. Om nosen går för långt fram eller för långt bak kan det vara skadligt för hästens nack- och bogmuskulatur men även på ryggens tornutskott vilket kan resultera i så kallade kissing spines. Förenklat kan man säga att om nosen är för långt indragen mot bogen säger man att hästen går ”bakom hand” och om nosen är för högt placerad eller för långt framåt säger man att hästen går ”över tygeln” eller ”framför hand”.En häst som går på tygeln rör sig samlat och ”trampar under sig”. Den böjer samtidigt på nacken och söker stöd via tygeln i ryttarens hand. Detta gör att hästen blir mer fokuserad och mer uppmärksam på ryttarens signaler. För att få en häst på tygeln måste ryttaren först få hästen att tänka framåt så att den kan sträcka nackbandet (det supraspinosa ligamentet), som går från nacke till manke. Man kallar detta för att man har hästen ”framför skänkeln”. Därefter rider man med en stadig och följsam hand (tyglarna) så att hästen kan ta stöd på bettet. I rätt form (hållning) går hästen korrekt på tygeln bland annat då stödet mellan ryttarens hand och hästens mun känns stabilt och hästen går med mungipan i lodlinjen genom ögat samt att ryttaren även har kontroll över tempo och riktning. Att hästen går på tygeln är en förutsättning för dressyr och även nödvändigt för många moment inom andra grenar av ridsporten. En regel som brukar tillämpas är att vanlig skolridning övergår i dressyr när hästen går på tygeln.

Ett enkelt sätt att se att en häst går bakom hand är att den går med nosen i eller bakom lodlinjen genom ögat och att den svankar med ryggen (vilket kan leda till skador på ryggraden, så kallade ”kissing spines”). Hästen ser även ut att ha sänkt frampartiet och höjt bakpartiet, det vill säga motsatsen till hur hästen ser ut när den är korrekt samlad. Om hästen går i en låg form där hästen har ”sågats” i munnen så att dess huvud sänks och samtidigt går med nosen mycket nära bringan (så kallad rollkur), så svankar den ibland inte, men det beror då på att musklerna inte är anspända i en sammanhängande muskelkedja ”från nackkota till bakhov” utan istället sträckta vilket kan vara skadligt för hästen då den bär en ryttare. I galopp kan hästen välva länden även om den går med nosen i eller bakom lodlinjen genom ögat, men hästens ”muskelkedja” är på grund av nosens placering dock inte intakt. Nackbandet måste vara sträckt och hästen kan enbart sträcka det om den går med mungipan i lodlinjen genom ögat. Detta är nödvändigt för att optimera hästens motorik, men även för att undvika skador på bland annat ryggraden.Med lodlinje menas en lodrät linje mellan hästens öga samt mungipa. Om ryttaren rider med för hård hand eller ”sågar” hästen i munnen med bettet så kan det resultera i att hästen går ”bakom hand”. Många ryttare förstår inte att de ”sågar” hästen i munnen då de tar så kallade ”ledande tygeltag” upprepade gånger efter varandra. Den typen av hjälpgivning gör att hästen istället släpper bettet och går bakom hand, det vill säga inte på bettet/tygeln. Den här typen av hjälpgivning är skadlig för hästen. I november 2011 släpptes boken Working equitation skriven av Eva Eternell Hagen. Det är den 1a upplagan av kursboken. Den är skriven på svenska och består av 96 sidor djupgående information om sport, motion och friluftsliv. Förlaget bakom boken är Ica Bokförlag. Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.WE går bra att kombinera med annat tävlande, då allt du utvecklar genom att träna WE, går att omsätta och få nytta av i annan ridning. En smidig, lyhörd och glad häst vill ju alla ha!

Fredrik Graucob – FG Equitation – tillhandahåller träningar i ridgrenen Working Equitation sedan 2011. Jag håller till i norra Stockholmsområdet, men kan även bokas till andra orter. Jag håller även rena dressyrträningar, om så önskas.En del ridskolor håller kurser i WE, eller har grenen som ett återkommande inslag i undervisningen. Om ni på just din ridskola inte fått prova på WE, kan du föreslå att ni får göra det. Då och då anordnas dessutom särskilda WE-cuper för enbart ridskoleekipage. Kanske kan din ridskola ordna en egen?Vill du börja träna WE, och kanske också tävla? Vad kul! Det går utmärkt att träna hemma i ridhus, paddock eller på något fält som du har tillgång till. Till hinder kan du använda sådant du redan har. Lägg några bommar som ett L och testa att rygga mellan dem. Träna på att öppna och stänga grinden till paddocken uppsuttet. Kanske har du också några halmbalar att ta ett skutt över? För att få råd och inspiration, kan det vara bra att ta hjälp av en WE-tränare. Tränaren kan också hjälpa dig och hästen att lösa eventuella problem som uppstår vid de olika momenten. Kom ihåg att du alltid behöver ha licens för att få tävla. Kontakta Svenska Ridsportförbundet för information om hur du skaffar licens.När du börjar träna WE, tänk på att lägga ribban på en lagom nivå. Träningen ska passa både dig och hästen. Om din häst brukar vara tittig kan det vara bra att börja med att öva på teknikhinder från marken. När hästen inte längre skyggar, och har förstått vad övningarna går ut på, kan du gå vidare till att träna uppsuttet. Ha alltid en medhjälpare till hands, ifall någonting skulle hända. Att ha en medhjälpare gör också att du slipper sitta av hästen om du till exempel råkar välta en tunna eller tappa något. Sådant kommer troligtvis att hända många gånger i början, och då kan det ju vara skönt att få lite hjälp

Genom att ägna er åt WE, kommer du och din häst att utvecklas massor! Som ryttare kommer du garanterat att få bättre sits, balans och koordination. Du kommer också att bli riktigt grym på att planera ridvägarna. Din häst kommer att bli ännu mer lyhörd och uppmärksam på dig. Dessutom är WE en perfekt miljöträning! Om du vill få din häst tryggare och mindre tittig, samtidigt som du får tävla och ha roligt, är WE grenen du ska satsa på.I lättare klasser består dressyren av ett färdigt program, medan ryttarna i de svåra klasserna själva sätter ihop sina program. I teknikmomentet ska ekipagen ta sig igenom en bana med olika hinder. Även om det kan förekomma ett eller annat hinder att skutta över, är det främst andra typer av hinder som används i WE. Det kan vara att rida över broar och mellan tunnor, öppna och stänga grindar från hästryggen och att fånga en ring med lans. Det sista momentet är speedmomentet. Här rider man en bana på tid. Det kan vara samma bana som i teknikmomentet, men nu ska man rida så fort som möjligt. Det gäller också att undvika att välta tunnor, lämna grindar öppna eller göra andra missar.När du tävlar i WE är det tillåtet att använda vilken sadel som helst. Det finns också viss valfrihet när det gäller träns och bett. Du får till exempel rida bettlöst om du vill. Däremot får du inte använda hjälptyglar eller spö i något av momenten. Sporrar är däremot tillåtna.Liksom i andra ridsportgrenar finns det i WE klasser från debutant ända upp till svår klass. Det som skiljer WE från andra grenar är att klasserna inte delas in efter hästarnas storlek eller ryttarnas ålder. Detta innebär att ponny och häst, och barn och vuxna, tävlar tillsammans. Det är tillåtet för vuxna att tävla ponny, och för barn att tävla häst, men ekipaget måste se proportionerligt ut. Med det menas att ryttaren inte ska se för stor eller för liten ut på sin häst. En häst som ska tävla Working Equitation (WE) behöver inte vara av en särskild ras. Det har heller ingen betydelse hur stor hästen är, eller vad den har för gångarter. Allt som behövs är ett väl utvecklat samspel mellan häst och ryttare. Du och din häst bör dessutom tycka att det är kul med lite fart och fläkt! Många som vill börja tävla väljer dressyr, hoppning eller fälttävlan. Andra väljer istället en westerngren, eller någon av de grenar som är särskilt utvecklade för islandshästar. Working Equitation är en mer okänd, men spännande, gren som passar många typer av hästar.

Klasserna delas inte heller in efter hästarnas ras. WE är en gren som passar många olika typer av hästar. Huvudsaken är att hästen är lyhörd och har ett bra temperament. Det betyder att du och dina kompisar kan träna och tävla tillsammans, även om era hästar är helt olika!

Markarbete på böjda spår och sidvärtsrörelser är exempel på lösgörande övningar för hästen. Värm upp din häst i skritt och trav. I skritt kan du rida framdelsvändningar och skänkelvikning. I trav arbetar du med böjda spår och skänkelvikning.En psykiskt lösgjord häst är tillfreds med sin ryttare och situationen. Lösgjordhet är viktigt både för hästens hållbarhet och för att hästen ska kunna prestera på bästa sätt. Börja med att trava över fem travbommar på stora mittvolten. Fokusera på att hitta ett jämnt tempo där hästen inte slår i bommarna. Du ska bibehålla det böjda spåret över bommarna och hålla dig mitt över. Du kan ställa ut koner vid bommarna för att underlätta detta. Gör detta några gånger i båda varven. Rid lätt över bommarna för att avlasta hästens rygg. Om allt detta fungerar kan du höja upp två av bommarna – lägg upp ena änden av bommen på en låg ”sockerbit”. Rid upphöjda bommar endast om hästen håller takt och balans över bomserien.Börja sedan med en övergång till skritt på den andra sidan av volten. Skritta 3-4 steg, kom fram i trav och trava över bommarna. När detta fungerar kan du fatta galopp efter bommarna och sedan bryta av innan bomserien.

Målsättning för denne terminen: Att öva sits, kontroll och tempo. Prata vikten av ryttarens & hästens samspel och att ekipaget ska kunna öva avslappnat ihop. Öva vidare i att kunna flytta hästen för skänkeln och göra fram – och bakdelsvändningar. Vi kommer till att testa olika WE – övningar (Working Equitation) och göra roliga sitsövningar, barbacka och utan stigbyglar.För er som vill testa rider vi bettlöst och provar rida med halsring, detta först och främst för skoj skull men också för att se hur stor roll skänkeln och vikthjälperna har.Som ridsportgren blev working equitation officiellt upptagen hos Svenska Ridsportförbundet 2011, men den hade en prövotid på två år först. I Europa har den funnits längre och man kan tävla i världsmästerskapen också, men som OS-gren kommer det nog dröja väldigt många år innan vi får se working equitation. hos enklare.se och sedan komma igång. Det kan även behövas transport eller annan utrustning till hästen, så ett smidigt lån kan göra allt enklare om man inte har pengar på fickan. Hos Enklare.se jämför man dessutom lån för att få det lån som passar bäst för en själv. Working equitation är en tävlingsgren som har sitt ursprung från rancharbete, iberiskt boskapsarbete närmare exakt. Ranchhästens dagliga arbete har idag blivit en sportgren för ridhästar och ponnyer. När man bygger sin bana behöver man bommar, grindar, en fyra meter lång träbro, en lans, tunnor, slalompinnar, en siluett av en tjur eller en ring på en pinne i marken samt en klocka. Med detta material kommer man väldigt långt. Man kan även göra en bro med hjälp av träskivor och lite jord under så att det blir en förhöjning i mitten. Det viktigaste är att det klapprar lite när hästen går på bron. Tävlingsgrenen består av tre moment, precis som i fälttävlan, men inte samma moment. Först rids ett dressyrprogram och där ska hästen gå i en för ändamålet lämplig form, enligt tävlingsreglementet. Andra delen är en teknik- och precisionsbana med stilpoäng då hästen även där ska gå i en för ändamålet lämplig form och tredje delen är samma bana fast på tid, ett speedmoment. Teknikbanan ska visa att hästen är snabb, smidig, modig, lydig och samarbetsvillig.Svårighetsgraden beror givetvis på vilken klass man rider i, och i nybörjarklassen är det snälla hinder och mycket skritt som gäller. I de högsta klasserna rider man med enhandsfattning och det är mycket galoppombyten, så att man har en lydig och lyhörd häst är viktigt. Detta är sporten för alla, blir man för gammal för att tävla sin ponny men ändå inte vuxit ur den kan man fortsätta inom WE. Här får man rida ponny så länge ekipaget är proportionerligt. Alla åldrar på folk och alla storlekar på hästar tävlar mot varandra och det är skickligheten som avgör. En nybörjare på stor häst tävlar i samma klass som en nybörjare på en ponny.

Målsättning för denne terminen: Att öva sits, kontroll och tempo. Prata vikten av ryttarens & hästens samspel och att ekipaget ska kunna öva avslappnat ihop. Öva vidare i att kunna flytta hästen för skänkeln och göra framdelsvändningar. Vi kommer till att testa olika WE – övningar (Working Equitation) och göra roliga sitsövningar, barbacka och utan stigbyglar.Om hästen visar tecken på att den inte är frisk, kontakta i första hand den som är ansvarig för hästen. Det kan även hända att du kommer till stallet och hittar en häst som är allvarligt sjuk eller skadad. Då ska du genast kontakta en veterinär.

För att kontrollera att hästen mår som den ska, görs en daglig visitering. Steg för steg kollar du att hästen verkar må bra. Har du koll på vad du ska titta på?

Ju bättre du känner din häst, desto lättare kan du upptäcka små avvikelser och undvika att de blir till stora problem. Rykten är ett perfekt tillfälle att undersöka hur hästen mår. Visitera hästen varje dag för att undersöka att den mår bra.Skritt, trav och galopp är hästens gångarter. Skritt är den långsammaste gångarten, trav är lite snabbare och galoppen är snabbast. Inom vissa raser, som islandshäst, finns ytterligare gångarter som tölt och passgång. Hästens fysiologi är fascinerande, och jämfört med många andra djur är hästen en fantastisk atlet. Beroende på ras och typ är den både snabb och/eller stark. Galopp är en tretaktig, språngartad rörelse med ett svävmoment. Galopp är oliksidig. Man skiljer på höger och vänster galopp. I höger galopp landar hovarna i den här ordningen: först vänster bakhov, sedan höger bakhov och vänster framhov samtidigt, och sist landar höger framhov. Därefter följer ett svävmoment där alla hovar är i luften samtidigt innan vänster hov landar och nästa galoppsprång fortsätter i samma ordning. I höger galopp är det alltså höger framhov som landar sist. I vänster galopp förflyttar sig hästen tvärtom: höger bak – vänster bak och höger fram – vänster fram – svävmoment. I vänster galopp landar vänster framhov sist.